Luleå tekniska universitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Luleå tekniska universitet
Universitetsområdet på Porsön i Luleå.
Engelska: Luleå University of Technology
Motto Forskning och utbildning i världsklass
Grundat 1971
Ägandeform Statligt
Rektor Johan Sterte
Lärarkår ca 566 (inkl. professorer)
Admin. personal 526
Studerande 8 315 helårsstudenter (2009) [1]
Doktorander 294
Säte Luleå, Sverige
Campus Luleå, Skellefteå, Piteå, Kiruna, Filipstad, Borlänge
Webbplats www.ltu.se

Luleå tekniska universitet (förkortning: LTU) är ett statligt svenskt universitet. Det är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet. LTU inrättades den 1 juli 1971, då under namnet Högskoleenheten i Luleå, senare Högskolan i Luleå, även om namnet Luleå tekniska högskola oftast användes. Högskolan fick universitetsstatus bekräftat från den 1 januari 1997 och bytte då namn till det nuvarande.

Universitetets verksamhet har sin tyngdpunkt inom det tekniska området, men har även omfattande lärarutbildning, ekonomutbildning och annan samhällsvetenskaplig utbildning och forskning, samt utbildningar inom musik, dans, teater och media. Universitet har cirka 19 000 studerande.

Sedan starten har LTU varit beläget på Porsön i norra Luleå (cirka 4 km från centrum), men har också verksamhet i de mer centrala delarna av Luleå tätort, liksom i Piteå, Skellefteå, Kiruna, Filipstad och Borlänge. På Campus Skellefteå delar LTU lokaler med bland annat Umeå universitet och verksamheten i Kiruna (rymdcampuset) delar lokaler med Institutet för rymdfysik (tidigare även Umeå universitet).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dåvarande Högskoleenheten i Luleå inrättades den 1 juli 1971 och den förste anställde var projektledaren Rune Andersson. Den 1 september samma år startade den första utbildningen, civilingenjörsutbildningen i maskinteknik. Under 1972 omlokaliserades större delen av Kungliga Tekniska högskolans verksamhet inom bergsvetenskap till Luleå eftersom det svenska bergsbrukets tyngdpunkt under 1900-talet förskjutits från Bergslagen till Skelleftefältet och Malmfälten. Bergsingenjörsutbildningen Geoteknologi startade hösten 1972. Professuren i bergteknik är Sveriges äldsta tekniska professur, inrättad år 1819 i Falun. Högskolans förste rektor var Lars Nordström (professor) som 1979 lämnade denna befattning för att bli generaldirektör för Statens kärnkraftinspektion. Han efterträddes samma år av Torbjörn Hedberg, som 1994 efterträddes av Ingegerd Palmér.

Fram till år 1982 färdigställdes universitetets sex kvarter på Porsön; endast mindre utbyggnader har genomförts sedan dess. År 1977 inlemmades den sedan långt tidigare existerande Lärarhögskolan och Förskoleseminariet. År 1978 tillkom Musikhögskolan i Piteå som en institution inom högskolan efter att musiklärarutbildning överflyttats från Framnäs folkhögskola. Under 1980- och 1990-talen tillkom en lång rad nya tekniska och samhällsvetenskapliga utbildningar, Vårdhögskolan i Boden inlemmades, och Teaterhögskolan skapades. Vid årsskiftet 1996–1997 bekräftades högskolans universitetstatus genom att den kunde byta namn till Luleå tekniska universitet.

År 2000 lanserades projektet Det skapande universitetet som avsåg att fullständigt stöpa om universitetet till år 2006. Utbildning och forskning skulle grupperas inom tvärvetenskapliga ”arenor” inom vilka flera olika examina skulle vara möjliga. Projektet rönte emellertid starkt motstånd både från personal och studenter och modifierades under gång så att arenorna och de ordinarie utbildningarna existerade parallellt. Vårdhögskolan i Boden, som 1999 blivit en del av universitetet under namnet Institutionen för hälsovetenskap, finns från och med höstterminen 2006 i lokaler på Porsön och har upphört med verksamheten i Boden. Institutionerna Musikhögskolan i Piteå (som 2006 bytte namn till Institutionen för musik och medier) och Teaterhögskolan i Luleå överfördes vid omorganisationen 2011 till avdelningen för musik, dans och teater vid Institutionen för konst kommunikation och lärande (KKL).

Lista över rektorer[redigera | redigera wikitext]

  1. Lars Nordström (1977–1979) – 1971–1977 var Nordström vice ordförande i organisationskommittén med rektors ansvar och befogenheter .
  2. Torbjörn Hedberg (1979–1993)
  3. Ingegerd Palmér (1994–2005)
  4. Pia Sandvik Wiklund (2005–2009)
  5. Johan Sterte (sedan september 2009)

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Ledning[redigera | redigera wikitext]

B-husets huvudingång.

Universitets högsta beslutande organ är universitetsstyrelsen, där det, förutom rektor och student- och lärarrepresentanter, finns åtta ledamöter utsedda av regeringen. Universitetsdirektören är chef för den verksamhetsstödjande enheten (administration, bibliotek med mera). Johan Sterte är rektor för universitetet sedan september 2009, då han efterträdde Pia Sandvik Wiklund.

Det finns två fakultetsnämnder. Nämnderna arbetar på uppdrag av rektor med strategisk planering, uppföljning och utvärdering. Den tekniska fakultetsnämnden har teknisk utbildning och forskning som sitt ansvarsområde och den filosofiska fakultetsnämnden har utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, hälsovetenskap, konst, utbildningsvetenskap, humaniora samt konstnärligt utvecklingsarbete som sitt.

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Utbildning och forskning bedrivs inom institutionerna. Från 1 januari 2011 har Luleå tekniska universitet sex institutioner:

  • Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle (ETS)
  • Institutionen för hälsovetenskap (HLV)
  • Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL)
  • Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser (SBN)
  • Institutionen för system- och rymdteknik (SRT)
  • Institutionen för teknikvetenskap och matematik (TVM)

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Luleå tekniska universitets forskning är samlad i tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Universitetets strategiska forskningsbas ligger inom det tekniska området, där två av områdena (Green Technology samt Gruvteknik och Metallurgi) är utpekade som strategiska områden av Sveriges regering[källa behövs]. Gruvteknik och metallurgi är dessutom ett områden där det bedrivs bred forskning inom "hela kedjan", från prospektering fram till produktion av färdiga produkter samt återvinning och hantering av gruvavfall.

Den huvudsakliga delen är tillämpad och sker i nära samarbete med industrin, andra universitet och organisationer, såväl regionalt och nationellt som internationellt.

Utbildningar[redigera | redigera wikitext]

Utbildningarna bedrivs i följande programområden:

  • Civilingenjörsutbildningar
  • Hälsovetenskapliga utbildningar
  • Högskoleingenjörsutbildningar
  • Lärarutbildningar
  • Samhällsvetenskapliga utbildningar
  • Mediavetenskapliga utbildningar
  • Teater
  • Musik (Musikhögskolan i Piteå)
  • Förutbildningar
  • gsCEPT (Skellefteå) är samlingsnamnet för de utbildningar inom grafik och spelutveckling som ges av universitetet i Skellefteå. Datorgrafikutbildningen i Skellefteå startade 1993 vid Nordiska Scenografiskolan som en ettårig utbildning. Den växte fram som en naturlig komplettering av de befintliga kurserna, scenografi och attributmakeri.
Avd. för rymdvetenskap i Kiruna.
Karta över Luleåcampuset. De sex större mörkgrå blocken är huvudbyggnaderna – övre raden: (fr.v.t.h.) D-, E- o. F-husen, nedre: husen A, B o. C.

Universitetsområdet på Porsön (Campus Luleå)[redigera | redigera wikitext]

Universitetsområdet på Porsön i Luleå är i huvudsak uppdelat på sex huvudbyggnader namngivna med bokstäver A–F: A-huset hyser datavetenskap/samhällsvetenskap/ekonomi/rättsvetenskap, B-huset bibliotek, huvudreception och administration, C-huset studentkårskanslierna, studentidrotten och kemi, D-huset pedagogik/språk/hälsovetenskap, E-huset fysik/maskinteknik, F-huset geovetenskap/byggteknik/arbetsvetenskap. (Även om de olika utbildningsgrenarna har sina huvudsäten på olika platser så kan salarna schemaläggas med väldigt varierande ämnen.)

Väster om D-huset ligger stora hörsalar, gamla kårhuset med bostäder och företagshotellet Aurorum (på andra sidan Haparandavägen). Österut finns livsmedelsbutik (Ica), folktandvårdsmottagning, vårdcentral, Porsökyrkan samt flera bostadshus. Söder om C-huset finns Porsöhallen med en del av studentidrottens aktiviteter. Widerbergsgården som ligger bakom E-huset (norr) används uteslutande för representation. Upplevelsecentret Teknikens hus är beläget väster om A-huset.

Universitetsområdet i Piteå (Musikhögskolan)[redigera | redigera wikitext]

Vid LTU i Piteå ger Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL)utbildningar inom pedagogik och lärande, specialpedagogik, språk, matematik, musik, medier, dans, idrott, fritidsvetenskap, naturvetenskap och filosofi och institutionen är en akademisk mötesplats som innefattar både verksamhet på LTU i Luleå, Musikhögskolan och Teaterhögskolan.

Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet[redigera | redigera wikitext]

Vid LTU i Piteå finns Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet. Bygget av orgeln påbörjades i augusti 2006 av den ledande europeiska firman Orgelbauwerkstatt Woehl, Tyskland, under ledning av Gerald Woehl. Projektledare från Luleå tekniska universitet är professor Hans-Ola Ericsson.[2]

Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet är 10 meter bred och 9,5 meter hög. Orgeln har 9 000 pipor fördelade på 140 stämmor (vartill kommer 13 effektregister). När det planerade övertonsverket är på plats kommer det totala antalet stämmor att vara 206.

Under invigningsveckan som startade 15 oktober 2012 uruppförde Luleå tekniska universitets hedersdoktor Benny Andersson ett specialskrivet verk En skrift i snön (text: Kristina Lugn) [3]

Orgeln ägs av Luleå tekniska universitet och är delvis finansierad av donatorer - den enskilt största donatorn är Kempestiftelserna.

Teaterhögskolan i Luleå[redigera | redigera wikitext]

Teaterhögskolan i Luleå tillhör Institutionen för konst, kommunikation och lärande och ligger granne med Norrbottensteatern i centrala Luleå. Utbildningen startade 1996 som ett samarbetet mellan Luleå tekniska universitet och Norrbottensteatern. Teaterhögskolan utbildar skådespelare för teater, TV, film och radio. Huvudämnet vid skådespelarprogrammet är scenisk framställning och övriga basämnen är röst och tal, kropp och rörelse, sång samt teori.

Studentkårer och studentliv[redigera | redigera wikitext]

Studentkårer[redigera | redigera wikitext]

Vid LTU finns två studentkårer, Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet och Luleå studentkår. Teknologkåren är den äldsta (bildad 1971) och organiserar i huvudsak studerande vid den tekniska fakulteten. Luleå studentkår har flest medlemmar och bildades 2002 när dåvarande Studentkåren Unitas (för samhällsvetare) och Pedagogkåren (för lärarstuderande) gick samman. Båda två kårerna härrörde från den i början av 1980-talet bildade Ekonomkåren. I samband med kårobligatoriets avskaffande 2010 uppgick Piteå studentkår i Luleå studentkår.

Studentföreningar för rymdutbildningarna är SLUSK (Studentföreningen för Luleås och Umeås studentkårer), Space Babes (förening för främjandet av kvinnliga rymdingenjörer), Arctic Assembly (studentdatorförening) och R6 (Rymdtekniks festmästeri).

Medier[redigera | redigera wikitext]

Studenttidningen Universitetstidningen ges ut av Luleå studentkår och görs av delvis ideellt arbetande studenter. Tidigare har funnits såväl studentradio som andra studenttidningar som Trikårlåren/Trik och Teknofonen') och universitetets interntidning Högtrycket. Föreningen Student-TV gör små produktioner som visas i kabel-tv-nätets lokala kanal (bland annat via Com Hem).

På universitetsområdet i Piteå finns även ett flertal studentdrivna medier: Studentradiokanalen Pite FM är det klart största. Radion sänds som närradio och webbradio. KanalEN (tidigare AMC) är Piteås egna student-TV som sänder egenproducerade program; när inget annat sänds på kanalen rullar informationstext. Kolsyra är Piteåcampusets egen webbtidning. Den kommer även ut i tryckt form ett par gånger per termin.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningen StiL (en förkortning för Studentidrotten i Luleå, ursprungligen Luleå Högskolas IF) är en allmän idrottsförening men har i huvudsak studenter och boende på Porsön som medlemmar. StiL är aktiva inom de flesta idrotter, har en omfattande motionsverksamhet och ett stort gym samt anordnar utflykter och fjällresor. Verksamheten bedrivs i huvudsak i Porsöhallen och de år 2007 invigda lokalerna på cirka 3 500 kvadratmeter i universitetets C-hus.

Den japanska lagsporten yukigassen infördes i Sverige av LTU-studenter. Det första svenska mästerskapet i snöbollskrig hölls i Luleå i februari 2010.

Nöjen[redigera | redigera wikitext]

Kårerna äger aktiebolaget Kårhusrestaurangen som driver restaurang och nattklubb på universitetsområdet. Tidigare höll man till i dåvarande Kårhuset men sedan våren 2007 är man i nya lokaler i C-huset under namnet STUK. Verksamheten bedrivs av ungefär 200 ideellt arbetande studenter under ledning av tre restaurangchefer och en kökschef. Kårhuset i Piteå drivs av Piteå studentsektion inom Luleå studentkår .

Nolleperioden[redigera | redigera wikitext]

Vid LTU mottas alla nya studenter med en två veckor lång nolleperiod. De äldre studenterna som lotsar ”nollorna” i studentlivet kallas för ”phösare”, iklädda i overall, teknologmössa eller blå studentmössa samt solglasögon. I Luleå arrangeras den av Nolleperiodsgruppen i samarbete med Studenthälsan, universitetsledningen och Luleå kommun. Nolleperiodsgruppen består av 16 studenter varav åtta (fyra ”adel” och fyra ”överphösare”) är valda av Teknologkåren och åtta (fyra ”generaler” och fyra ”överphösare”) av Luleå studentkår.

Under nolleperioden anordnas dagtid förberedande kurser i matematik, studieteknik och annat som kan vara relevant och kvällstid deltar nollorna i olika lekar och fester. Nolleperioden avslutas med en stor välkomstmiddag.

Nolleperioden är helt frivillig och innehåller inga pennalistiska eller kränkande aktiviteter.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Det studentikosa musik- och teaterlivet representeras av flera körer, musikföreningar och spex. Förutom musikhögskolans verksamhet i Piteå finns det vid universitetet en blandad kör (Studentkören Aurora), en manskör (Snapsakademien), en kvinnokör (Embla) och studentblåsorkestern Luhrarne. Lulespexet sätter varje vår upp ett nytt spex och för den som spelar i ett band finns föreningen Frispel som håller med repetitionslokal.

Övriga föreningar[redigera | redigera wikitext]

Bland de övriga föreningarna kan nämnas en nation (Jämtlands), den kristna föreningen Lukas, den pyrotekniska föreningen Pyrot, rollspelsföreningen Tärningen avgör, datorföreningen Ludd och lokalavdelningar av organisationerna BEST och IAESTE. Kårernas studentsektioner bedriver förutom studiebevakning viss festverksamhet (Asarna), med tillhörande gamlingsföreningar (GammelAsen) men där finns också studentbiografen, elektronikföreningen och den maskintekniska verkstaden.

Alumni[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ LTU:s årsredovisning [http://www.ltu.se/cms_fs/1.115673!/file/LTU%20%C3%A5rsredovisning_low_l%C3%A5st.pdf Årsredovisning 2013
  2. ^ http://www.ltu.se/org/kkl/Avdelningar/Musik-dans-och-teater/Orgeln
  3. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5318527

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Luleå tekniska universitet.


Koordinater: 65°37′05″N 22°08′19″E / 65.617975°N 22.138503°Ö / 65.617975; 22.138503