Lule älv
| Lule älv | |
| Älv | |
 Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: "Njommelsaska i Lappland")
|
|
| Länder | Sverige |
|---|---|
| Källa | Sulitelma |
| Mynning | Luleå |
| Längd | 461 km |
| Avrinningsom. | 25 240 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 506 m³/s |
Lule älv, eller Luleälven, på samiska Julevädno,[1] älv i norra Norrland (Norrbottens län), 461 km lång, avrinningsområde 25 240 km².[2] Namnet kommer av lulesamiska lulij 'den som bor i öster', som förr betecknade skogssamer och kan betyda 'skogssamernas älv'. På samiska heter Stora Luleälven Stuor Julevädno.[3] Lule älv rinner upp i närheten av Sulitelma vid gränsen mot Norge, passerar de stora sjöarna Virihaure (580 m ö.h.) och Vastenjaure (547 m ö.h.) och rinner under namnet Vuojatätno åt nordost till det stora regleringsmagasinet Akkajaure där den vänder mot sydost, passerar Stora Sjöfallet och Stora Lulevatten och sedan flyter utan att passera stora sjöar till mynningen i Bottenviken vid Luleå. Medelvattenföringen vid mynningen är 506 m3/s, vilket gör Lule älv till den näst vattenrikaste i Sverige (efter Göta älv). Lule älvs huvudfåra flyter genom kommunerna Jokkmokk, Gällivare, Boden och Luleå. Största biflöde är Lilla Luleälven. Andra större biflöden är Vietasätno och Bodträskån.
Sett till avrinningsområdet på 25 240 km² har Lule älv en mycket stor medelvattenföring. Detta beror mest på att Sarek och Padjelanta är mycket nederbördsrika. Som jämförelse kan sägas att Torne älv inklusive Tärendö älv har en medelvattenföring på ca 460 m3/s, och har ett avrinningsområde på ca 40 000 km2. Redan vid utloppet i Akkajaure har Lule älv en medelvattenföring på 102 m3/s, och vid inloppet till Langas har älven en vattenföring på 200 m3/s (Innan Ritsemtunneln byggdes, 160 m3/s). Vid Harsprånget uppgår vattenföringen till 268 m3/s, och vid Porsi, nedan den punkt där Stora Lule älv förenas med Lilla Lule älv, uppgår medelvattenföringen till 465 m3/s.
Det fanns många goda skäl till att bygga ut älven. Vattenföringen är hög, och sjöarna i det övre loppet var mycket goda för att bygga ett regleringsmagasin. Samtidigt är fallhöjden ofta koncentrerad på korta sträckor. På ca 2 mil, mellan Stora Lulevatten och magasinet vid Messaure, faller älven 207 m, därav 60 m vid Porjus, 107 m vid Harsprånget och ca 40 m vid Ligga. Samtidigt med en vattenföring som är jämförbar med Kalixälven (vid mynningen). Även i Lilla Luleälven finns mycket gynnsamma förhållanden för vattenkraft.
Kraftverk i Lule älv [redigera]
Lule älv hyser ett flertal vattenkraftverk vilka samtliga ägs av Vattenfall AB.
| Kraftverk | Startår | Normal årsprod. (GW·h) |
Max. effekt (MW) |
|---|---|---|---|
| Ritsem | 1977 | 481 | 320 |
| Vietas | 1971 | 1123 | 320 |
| Porjus | 1975 | 1233 | 480 |
| Harsprånget | 1951 | 2131 | 977 |
| Ligga | 1954 | 791 | 324 |
| Messaure | 1963 | 1827 | 442 |
| Seitevare | 1967 | 787 | 225 |
| Parki | 1970 | 85 | 20 |
| Randi | 1976 | 226 | 86 |
| Akkats | 1973 | 565 | 158 |
| Letsi | 1967 | 1850 | 456 |
| Porsi | 1961 | 1145 | 280 |
| Laxede | 1962 | 885 | 200 |
| Vittjärv | 1974 | 175 | 30 |
| Boden | 1971 | 455 | 78 |
Sammanlagd effekt är ca 4,2 GW.
Källor [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ Språktidningen 2008/2: Älvar på samiska]
- ^ http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf
- ^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198-199
