Lulu (opera)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lulu är en tysk opera i tre akter med musik och text av Alban Berg. Librettot baseras på två teaterstycken Jordanden (Erdgeist) och Pandoras askar (Die Büchse der Pandora) av Frank Wedekind.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Alban Berg hade bara fullbordat de två första akterna före sin död på julafton 1935. Tredje akten fanns bara skissad och med bara cirka 200 takter musik. På grund av hans änka Helenes vilja har den tredje akten inte kunnat fullbordas förrän efter hennes död 1976. Friedrich Cerha fick i uppdrag att orkestrera akten. Operan tillhör de mest stilbildande under 1900-talet och har påverkat flera tonsättare. Operan har en mycket stark handling, utanför gränslandet för borgerlig moral, och har ett rykte om sig att drabbas av skandaler.

De två första akterna hade premiär på Stadttheater Zürich 2 juni 1937 under ledning av Robert Denzler och regi av Karl Schmidt-Bloss. Alla tre akterna uppfördes första gången 24 februari 1979 på Paris Opéra under ledning av Pierre Boulez och regi av Patrice Chéreau.

Första uppföranded i Sverige ägde rum på Stockholmsoperan med premiär den 18 februari 1977. Treaktsversionen sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 13 april 2002[1] under ledning av B. Tommy Andersson.

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Lulu (sopran)
  • Grevinnan Geschwitz (alt)
  • En påkläderska (alt)
  • En gymnasist (mezzosopran)
  • Medicinalrådet (talroll)
  • Målaren (tenor)
  • Dr. Schön (baryton)
  • En djurtämjare (baryton)
  • Alwa, dr. Schöns son (tenor)
  • Schigolch, en gammal man (bas)
  • Prinsen, upptäcktsresande i Afrika (tenor)
  • Teaterdirektören (bas)
  • Kammartjänare (tenor)

Handling[redigera | redigera wikitext]

Operan utspelar sig i en tysk storstad, Paris och London i slutet av 1800-talet.

Inledning: En djurtämjare bjuder in publiken för att besöka hans menagerie, bland djuren i hans samling finns den oemotståndliga och destruktiva femme fatale Lulu.

Akt 1: Lulu är hustru till den äldre läkaren Dr. Goll samt älskarinna till Dr. Ludwig Schön (en tidningsredaktör). Lulu har vuxit upp hos Dr. Schön, och denne har försökt frigöra sig från sitt begär till Lulu genom att gifta henne med Dr. Goll. En målare som målar en bild av Lulu förförs av hennes skönhet och när Dr. Goll kommer hem överraskar han dessa båda och dör därvid av en hjärtattack. Oberörd av händelsen får Lulu ärva rikedomen och ställer in sig på livet som rik änka. När målaren frågar efter hennes moralprinciper blir svaret "jag vet inte" på alla frågor. Lulu gifter sig med målaren och uppmuntrar honom i hans karriär. När Dr. Schön dyker upp för att berätta om sitt planerade giftermål med en annan kvinna börjar han och Lulu gräla, och Dr. Schön berättar för målaren om Lulus mörka bakgrund varvid denne (målaren) begår självmord i rummet intill (En av Alban Bergs mest musikdramatiska scener, när självmordsstönen hörs därinifrån förstår de vad som händer och förtvivlat ropas det: "Hast Du kein beil in die Küche?" och när yxan kommer fram "Du muss es kräftiger fessen..." De bryter sig in i rummet, men för sent). Dr. Schön ordnar arbete åt Lulu som danserska på en teater i hopp om att bli fri från henne. Hon uppvaktas där av en prins som vill att hon följer honom till Afrika. Då Lulu ser Dr. Schön med hans fästmö i salongen låtsas hon svimma, och när hon och Dr.Schön är ensamma faller de igen för varandra. Lulu förmår Dr. Schön att bryta sin förlovning per brev.

Akt 2: Lulu har blivit Dr. Schöns hustru, men denne har tappat intresse för henne och ägnar sig i stället åt börshandel. Ett brokigt persongalleri dyker upp: Schigolch (en trolig fader till Lulu), Fru Geschwitz (en grevinna) en atlet och en skolpojke, vilka samtliga uttrycker sitt begär för Lulu. Lulu förför Dr. Schöns son, Alwa, som inte är sen att acceptera inbjudan. Förtvivlad över situationen ger Dr. Schön en revolver till Lulu och vill tvinga henne att ta sitt liv, men i stället skjuter hon honom. Alwa överlämnar Lulu till polisen och hon döms för mord men lyckas med grevinnans hjälp fly från fängelset under en koleraepidemi. Lulu och Alwa flyr till Paris.

Akt 3: En börskrasch ställer de överlevande i stycket på bar backe. Lulu, Alwa, fru Geschwitz och Schigolch lever utan en penny i London, och Lulu försörjer dem genom att sälja sex till män hon finner i hamnkvarteren. De två kvinnorna dödas av Lulus sista kund - Jack the Ripper.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Alban; Hallqvist, Britt G. (1977). Lulu : opera. Stockholm: Kungl. teatern. Libris 1794901 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ GöteborgsOperan
  • Gammond, Peter (1982). Opera-handbok. Göteborg: Wezäta. sid. 28. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8 
  • Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 19-20. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Boldemann, Marcus (1997). ”"Wozzeck" och Lulu" : modernismens genombrott på Stockholmsoperan”. Musik (Stockholm) (Stockholm : Svenska rikskonserter, 1994-1998) 1997:4,: sid. 34-36. ISSN 1104-957X. ISSN 1104-957X ISSN 1104-957X.  Libris 2698593