Luma (varumärke)
Luma var ett varumärke för bland annat en glödlampa som tillverkades av Kooperativa Förbundets, Lumafabriken i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Varumärket Luma registrerades 1929. Lamptillverkningen startade som en protest mot de dåvarande lamptillverkarnas kartell. Den första Lumalampan tillverkades 1930. År 1947 hade Lumafabriken utökats till 48 000 m² och sysselsatte 1 350 anställda. Varje dag tillverkades 50 000 lampor av 4 000 olika modeller. I glastornet högst upp testades firmans prototyper som lyste över hela Stockholm. Vid sidan om många olika lampsorter producerades även radio- och grammofonapparater, lysrör och TV-apparater. 1977 lade man ner produktionen i Stockholm och fabriksbyggnaderna såldes.
Innehåll |
Bakgrund[redigera]
Glödlampindustrin som levererade lampor till Sverige fanns huvudsakligen i Centraleuropa och USA och hade från och med 1903 koncentrerats till ett fåtal koncerner: Philips, General Electric, AEG och Osram. 1924 bildades glödlampskartellen Phoebus med säte i Genève som behärskade marknaden. Kooperativa förbundet ansåg det nödvändigt att nedbringa kartellens priser genom egen tillverkning. Samma år, 1924 förvärvade KF en industritomt vid den under byggnad befintliga Hammarbyhamnen. Läget för fabriken var väl valt och gav tillgång till transporter på vatten, land och på järnvägsspår.[1]
Här skulle KF uppföra sin nya glödlampsfabrik för att producera en billig glödlampa med namnet "Luma - Svensk tillverkning". År 1929 registrerades varumärket Luma, efter det latinska ordet "lumen" för ljus. Redan själva beslutet om fabrikens uppförande medförde en prissänkning från 1,35 till l,25 kronor för en standardlampa. Under loppet av 1931 sänkte kartellen lamppriset i etapper till samma nivå som Lumalampan, dvs. till 85 öre.[2]
Produktionen, uppgång och slutet[redigera]
 |
 |
|
|
|
||
År 1930 startade Kooperativa Förbundet tillverkning av glödlampor i den nya anläggningen. Produkten kallades helt enkelt Lumalampan och en av fabrikens första fakturor gällde en order från Tändsticksbolaget. Produktionsplanen var upplagd för 2 miljoner lampor per år, vilket utgjorde ungefär en fjärdedel av årsförbrukningen i Sverige. Redan under det första året såldes 3 miljoner lampor, varav 1,7 miljoner gick till de kooperativa föreningarna. 1930-31 exporterades lampor till de övriga skandinaviska länder.
Produktionen utökades efter behov med nya lampsorter, radio- och grammofonapparater samt lysrör. Vid ett besök 1961 poserade dåvarande finansminister Gunnar Sträng med företagets största och minsta lampa. Efter 1959 monterades även TV-apparater under varumärket ”Lumorama”, ”Lumona” och ”Lumavision” i fabriken vid Hammarby. ”Lumavision” hade svängbar skärm och var formgiven av Stig Lindberg. Ett exemplar finns idag i Nationalmuseets designavdelning.
När lokalerna inte räckte till längre startade Luma fabriker i Karlskrona (1969) och Kalmar. Även i Mjölby hade man tillverkning under ett antal år, där producerades armaturer och skyltar. 1977 lade man ner produktionen i Stockholm och samlade allt till Karlskrona och Kalmar. 1991 sålde KF Lumas fabrik i Karlskrona till ett nytt företag som hette Aura Light AB. Försäljningen låg i linje med en ny policy inom KF. Man ville nu koncentrera sig på detaljhandeln och inte splittra sig på många fabriker inom skilda sektorer. Därmed var varumärket Luma borta från konsumentmarknaden.[3]
Bilder[redigera]
-
Lamptillverkning, 1940-tal
-
Gunnar Sträng med företagets största och minsta lampa, 1961
-
En 750 watt och 115 volt projektorlampa från Luma
-
Lamptillverkning, glaskontroll, 1947
Lumafabriken[redigera]
Lumafabriken stod färdig 1930 och ritades av KFAI:s arkitekter Artur von Schmalensee och Eskil Sundahl i en stram funktionalistisk arkitektur. Byggnaden räknas till en av Sveriges första funktionalistiska industrianläggningar.[4] Sedan det första byggnadskomplexet stod färdigt 1930 har fabriken utökats med ett 15-tal byggnader. En första utvidgning av fabriken skedde redan 1931-1932.
I takt med ökande produktion och automatisering följde nybyggnader kontinuerligt. 1935 uppfördes ett bostadshus för tjänstemän i fabriken med en kubisk takvåning för direktören. År 1944 tillkom en gastillverkningsstation, även den ritat av KFAI och som numera innehåller Luma bibliotek. Sista nybyggnad avsåg lysrörsfabriken som uppfördes 1958 efter ritningar av Gunnar Brofelt. Lumafabrikens ursprungliga verksamhet med bland annat tillverkning av Lumalampan lades ner på 1970-talet. I början av 2000-talet renoverades Lumafabrikens byggnader och gavs namnet Luma Park. Byggnaderna är k-märkta.
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
- ^ Stockholms stadsmuseum: Värdefulla industrimiljöer i Stockholm, papport från 1984.
- ^ COOP: Luma utmanar lampmonopolet.
- ^ Kooperativa Förbundet: Från Lumalampan till Luma Park.
- ^ Bedoire (1977), s. 319
Tryckta källor[redigera]
- Bedoire, Fredric; Andersson, Henrik (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (utgåva 3:e upplagan). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Luma (varumärke)
