Lunds studentkår

Lunds studentkår (LS)

Lärosäte	Lunds universitet
Ort	Lund, Sverige
Antal medlemmar	upplöst 1998
Bildad	1867
Kårtidning	Lundagård
Uppgifter 2009-03-04

Lunds Studentkår (LS; äldre benämning Studentcorpsen i Lund) var fram till 1996 den största studentkåren vid Lunds universitet och omfattade fram till 1984 universitetets samtliga studenter.

Lunds Studentkår konstituerades officiellt den 16 maj 1867 men hade då redan i ett antal år bedrivit verksamhet i form av "allmänna kårmöten" utan att ha någon formell organisation. Under 1800-talet var kårens uppgifter primärt ceremoniella och i stor utsträckning förknippade med de olika nationella och nordiska studentmötena. Efter första världskriget kom kåren dock att få en mer praktiskt social inriktning, bland annat genom inrättandet av en matservering ("Konviktorium") och en kreditkassa, studenthälsovård med mera. Med början under 1960-talet partipolitiserades kåren, samtidigt som ett kraftigt stigande studentantal gjorde att de allmänna kårmötena slutgiltigt ersattes av en indirekt demokrati.

1984 bröts sig ingenjörsstudenterna inom LS ut och bildade Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola (TLTH). Drygt tio år efter detta beslöts att ersätta den gamla kåren med en ny struktur av fakultetskårer och höstterminen 1996 lades den gamla kåren i praktiken ned varefter formell likvidation följde 1998. Som ett sammanhållande organ för de nya kårerna bildades även paraplyorganisationen Lunds universitets studentkårer, vars presidium övertagit åtskilliga av den gamla kårens ceremoniella uppgifter såsom mösspåtagningstalet på Siste April och rektorsuppvaktningen på första maj, liksom förvaltandet av en del gemensamma stiftelser och organ.

Ordföranden för Lunds Studentkår var med automatik även vice ordförande för Akademiska Föreningen vari kåren också hade sina lokaler.

Kårordförande i urval

Adjunkt Nils Dunér, den förste ordföranden för Lunds Studentkår 1867.

Anmärkning: angiven yrkestitel avser vad personen senare främst gjort sig känd som, inte den vederbörande innehade vid tiden som kårordförande.

• 1867 – Nils Dunér, professor i astronomi
• 1868 – Clas Theodor Odhner, professor i historia och riksarkivarie
• 1869 – Emil Finneve Gustrin, kansliråd
• 1870–1871 – Johan Lang, professor i medicinsk och fysiologisk kemi
• 1872 – Elof Tegnér, universitetsbibliotekarie
• 1873 – Carl Magnus Zander, professor i latin
• 1874 – P. Sörensson
• 1875 – August Wijkander, fysiker, politiker, förste rektorn för Chalmers
• 1876–1877 – Wilhelm Idström
• 1877 – G. Bring
• 1878 – Axel Emanuel Friedlander, teolog och skolman
• 1879 – Pontus Fahlbeck, professor i historia och statskunskap
• 1880 – Hilding Andersson, rektor och översättare
• 1881 – Pontus Fahlbeck (andra gången)
• 1882 – S. A. Brandel
• 1883 – Reinhold Geijer
• 1884–1885 – David Bergendal, professor i zoologi
• 1886 – Johannes Paulson, professor i filologi, rektor för Göteborgs högskola
• 1887–1888 – Nils Flensburg, professor i sanskrit, skald och vältalare
• 1889 – Johan Thyrén, professor i juridik, justitieminister, rektor för Lunds universitet
• 1890 – Ewert Wrangel, professor i estetik
• 1891 – Johan Thyrén (andra gången)
• 1892–1893 – Magnus Pfannenstill, professor i teologi, domprost
• 1894 – J. B. Sjögren
• 1895–1896 – Carl Martin Collin, direktör och boksamlare
• 1897 – Johannes Strömberg, rektor för Spyken
• 1898 – Claes Lindskog, professor i latin och grekiska, ecklesiastikminister
• 1899 – Arthur Stille, professor i historia
• 1900 – Sigurd Hansson, journalist
• 1901 (jan–feb) – L. Widell
• 1901 – Emil Sommarin, professor i nationalekonomi
• 1902 – Malcolm Hamilton, greve, hovrättsnotarie och löjtnant
• 1903 – B. Sjövall
• 1904 – Rurik Holm, historiker och folkskoleinspektör
• 1905 – Sigfrid Wallengren, professor i statskunskap
• 1905–1906 – Torgny Segerstedt, redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
• 1906–1907 – Fredrik Böök, professor i litteraturhistoria, litteraturkritiker
• 1907 – Otto Holmdahl, präst, generaldirektör och riksdagsman
• 1908 – Nils Hintze, jurist, akademikamrerare
• 1909 (jan–feb) – E. Hedström
• 1909 – J. E. Nilsson
• 1910–1911 – Axel Lindqvist 
• 1911 - Georg Nyman
• 1912 – Folke Nosslin, stadsbibliotekarie i Malmö
• 1913 – Nils Hänninger, chef för Skolöverstyrelsen
• 1914-1915 – Olof Sundin, arkeolog, anstaltsdirektör
• 1916 – Sven Ingvar, professor i praktisk medicin
• 1917 – Björn Johansson
• 1918 – Malte Åkerman, docent i latin, läroverkslektor
• 1919 – Olof Sundin (andra gången)
• 1920 – Åke Hassler, professor i privaträtt, riksdagsman
• 1921 – Albert Sjögren
• 1921 (okt–dec) – Åke Hassler (andra gången)
• 1922 – Åke Wilton
• 1922 (okt–dec) – Ove Sommelius, chefredaktör för Helsingborgs Dagblad
• 1923 (jan–april) – Sidney Hagman
• 1923 – Aron Borelius, professor i konsthistoria
• 1924 – Åke Hedelin, teolog
• 1925 – Otto Wangson, advokat, riksdagsman
• 1926 – Anton Ögård, advokat
• 1927 – Nils Falk
• 1928 – Otto Berch, godsägare
• 1929 – Harald Andersson
• 1930 – Sven P:son Hallnäs
• Tage Ahldén, germanist (1931-1932)
• Krister Gierow, chef för Lunds universitetsbibliotek; bror till Karl Ragnar Gierow (1936)
• Gunnar Dahmén, hovpredikant (1938)
• Ivar Agrell, zoolog (1942)
• Carl Göran Regnéll, bankdirektör och politiker (1943-1944)
• Gunnar Hillerdal, religionsfilosof och författare (1950)
• Sverker Oredsson, historiker (1963)
• Ulf Lönnqvist, samhällsvetare, landshövding i Blekinge län (1964)
• Mats Svegfors, chefredaktör, landshövding i Västmanlands län och ordförande i Ansvarskommittén (1971)
• Gunnar Oom, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Danderyd (1978)
• Göran Larsson, tidigare stadsarkivarie, nu chef för Malmö Museer (1979)
• Per Ola Olsson, rektor, lundaprofil (1988)
• Jonas Alberoth, tjänsteförrättande generaldirektör för Folke Bernadotteakademin (1990)
• Ursula Berge, politisk debattör (s) (1990-1991)

Se även

• Kårparti (med lista över partier inom LS)