Lunds tekniska högskola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lunds tekniska högskola (LTH)
Lunds tekniska högskola (LTH)
Engelska: Faculty of Engineering, Lund University
Grundat 1961
Budget 1,3 miljarder SEK/år
Studerande ca 9 600
Doktorander ca 460
Säte Lund, Skåne, Sverige
55°42′44″N 13°12′35″E / 55.712274687142276°N 13.209611177444458°Ö / 55.712274687142276; 13.209611177444458Koordinater: 55°42′44″N 13°12′35″E / 55.712274687142276°N 13.209611177444458°Ö / 55.712274687142276; 13.209611177444458
Webbplats http://www.lth.se/
Kårhuset vid LTH.
V-huset.
Maskinteknik.

Lunds tekniska högskola är en teknisk fakultet vid Lunds universitet med visst självstyre. Den utbildar civilingenjörer, högskoleingenjörer, brandingenjörer, arkitekter, industridesigners och teknologie doktorer. LTH ansvarar idag också för utbildningar till högskoleingenjörer på Campus Helsingborg. För närvarande finns följande program där: Datateknik, Byggteknik med arkitektur, Byggteknik – järnväg och byggteknik – väg och trafik. LTH ansvarar sedan år 2010 även för kandidatprogrammet för trafikflygare. Rektor för LTH är Anders Axelsson, som tillträdde 2008.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1961 grundades Tekniska högskolan i Lund (LTH) som egen myndighet under överinseende av Kungliga Tekniska högskolans rektor. Höstterminen 1969 införlivades den med Lunds universitet under namnet Lunds tekniska högskola (LTH). Under uppbyggnadsskedet indelades LTH i sektioner. Byggnaderna skapades av Klas Anshelm.

Sektioner[redigera | redigera wikitext]

Kronologisk ordning

  • F – Sektionen för teknisk fysik, teknisk matematik och nanoteknik
  • E – Sektionen för elektroteknik och medicin och teknik
  • M – Sektionen för maskinteknik
  • V – Sektionen för brandingenjör, lantmäteri, riskhantering och väg- och vattenbyggnadsteknik
  • A – Sektionen för arkitektur och industridesign
  • K – Sektionen för kemiteknik och bioteknik
  • D – Sektionen för datateknik och informations- och kommunikationsteknik
  • Dokt – Sektionen för doktorander, forskarutbildning
  • Ing – Sektionen för högskoleingenjörsutbildningar och tekniskt basår. Helsingborg
  • W – Sektionen för ekosystemteknik
  • I – Sektionen för industriell ekonomi

Utbildningar[redigera | redigera wikitext]

År 2013 har LTH cirka 1 500 anställda och 9 600 studenter, varav cirka 650 examineras årligen. Vid LTH finns för tillfället 16 civilingenjörsprogram, 4 högskoleingenjörsprogram och 8 internationella magisterprogram. Civilingenjörsutbildningarna förändrades hösten 2007 som ett steg i Bolognaprocessen och är numera 5 år långa, motsvarande 300 högskolepoäng.

Arkitektutbildning, 300 hp[redigera | redigera wikitext]

Brandingenjörsutbildning, 210 hp[redigera | redigera wikitext]

Civilingenjörsutbildningar, 300 hp, 5 år[redigera | redigera wikitext]

Bioteknik[redigera | redigera wikitext]

Datateknik[redigera | redigera wikitext]

Civilingenjörsprogrammet i datateknik förbereder studenter för att designa och utveckla mjukvaran för dagens och framtidens datorer, var dessa än må finnas. Inledningsvis ingår kurser som ger baskunskaper i ämnen som matematik, programmering, elektronik, digitalteknik och datorkommunikation för att erhålla en god insikt i hur datorer fungerar. Under det fjärde året väljer studenterna en specialisering, exempelvis inom bilder och grafik eller kommunikationssystem.

Ekosystemteknik[redigera | redigera wikitext]

Civilingenjörsprogrammet i ekosystemteknik startade 1998 som ett resultat av ett ökande behov av miljökunniga tekniker, miljöingenjörer. Bakom bildandet låg Per Warfvinge som tidigare varit studierektor för Kemiteknikprogrammet på LTH.

Elektroteknik[redigera | redigera wikitext]

Civilingenjörsprogrammet i Elektroteknik är ett av de äldsta på LTH. Programmet erbjuder specialiseringar inom bland annat programvara, reglerteknik och automation, systemsignaler och reglering, högfrekvens- och nanoelektronik samt design av processorer och digitala system.

Industriell ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi startade också 1998. Utbildningen har en grund som består av en tredjedel matematik, en tredjedel ekonomi och en tredjedel teknik. Inriktningen är idag den näst största på LTH.

Informations- och kommunikationsteknik[redigera | redigera wikitext]

Kemiteknik[redigera | redigera wikitext]

Lantmäteri[redigera | redigera wikitext]

Maskinteknik[redigera | redigera wikitext]

Det tredje äldsta programmet på LTH som ger en väldigt bred kompetens. Det finns idag sju specialiseringar vilka är;

Energiteknik är specialiseringen som ger kunskap om energiomvandlingsanläggningar med komponenter, som t. ex. kraftverk samt ång- och gasturbiner och även färdigheter för att använda avancerade beräkningsverktyg. Studier av energiförsörjning och -användning, ända ner till enskilda användare, skapar möjligheten att utveckla effektiva energilösningar. Miljöaspekter är givetvis integrerade i specialiseringen, från kunskaper om förbränning med låga emissioner till hållbar energiförsörjning och energianvändning.

Produktutveckling är specialiseringen för alla som vill bli konstruktör, en roll som är både dynamisk och spännande. En produktutvecklare arbetar både med utformning och dimensionering och tar utifrån ett kundbehov fram helt nya produkter eller utvecklar redan existerande produktkoncept till bättre prestanda. Arbetet utförs oftast i team av experter från olika ämnesområden.

Produktion omfattar tillverkningsteknik, utformning av produktionssystem och automation, materialteknik, ekonomisk styrning och produktionsledning. Specialiseringen ger de kunskaper som krävs för att kunna utveckla ett företags konkurrenskraft och framgångsrikt leda produktionen i företag på såväl nationell som internationell nivå.

Logistik och produktionsekonomi är en specialisering som ger dig verktygen för att effektivisera processer för material-, informations- och betalningsflöden inom och mellan företag. Som logistiker kan arbeten med allt från inköp till distribution, inom företag eller som konsult, nationellt och internationellt bli en verklighet efter examineringen.

Beräkningsmekanik är specialiseringen där du ska studera fysikaliska begrepp och numeriska metoder som är väsentliga för modellering och analys av mekaniska problem. Med hjälp av användandet av avancerade datorbaserade simuleringsverktyg baserade på modern teori inom fluidmekanik, hållfasthetslära, mekanik och värmeöverföring ges de studerande kunskaper inom problemformulering och analys av tillhörande numeriska lösningar, en god balans mellan djup och bredd inom beräkningsmekanik.

Mekatronik är specialiseringen som kombinerar ämnen som maskinkonstruktion, elektronik och avancerad datorstyrning. Denna specialisering ger en maskinteknolog en breddad kunskap mot angränsande discipliner. Mekatronikingenjören utnyttjar flera kompetenser och kan därför skapa nya och smarta produkter.

Fordon är specialiseringen som ger dig fördjupade kunskaper att utveckla morgondagens person- och lastfordon för att uppnå samhällets mål avseende hållbar utveckling. Du får gedigna kunskaper inom dimensionering och formgivning av de komponenter och system som bygger upp ett fordon. Självklart är förståelse för fordons miljöpåverkan och hur den kan reduceras ett mål med specialiseringen.

Maskinteknik - teknisk design[redigera | redigera wikitext]

Medicin och Teknik[redigera | redigera wikitext]

Utbildningen, som lanserades år 2011 är än så länge unik i Sverige, är tvärvetenskaplig i grunden för att ge dig de kunskaper som krävs för att utveckla framtidens teknologier inom medicin. Utbildningen har utvecklats i samarbete med den medicintekniska industrin och ger dig därför goda insikter i design- och innovationsprocessen där höga krav bl. a. ställs på patientsäkerhet. Som civilingenjör i Medicin och teknik kommer din kompetens att vara starkt efterfrågad inom såväl medicinteknisk industri och forskning som hälso- och sjukvård. De tre första åren ger breda, grundläggande kunskaper där ämnena medicin och teknik varvas med biovetenskap, fysik, kemi och matematik. Kunskaper som etablerar det gränsöverskridande systemtänkande som har central betydelse för en civilingenjör i medicin och teknik. Därefter väljs en av nedanstående specialiseringar:

Biomekanik och biomedicinsk analys, ger kunskaper om hur människokroppen påverkas av bl. a. mekanisk belastning och kopplar samman dessa kunskaper med modern protesteknik och rehabilitering. Denna specialisering behandlar även modern klinisk kemisk analys och diagnostik som är ett expansivt område.

Medicinsk informationsteknik, beskriver principer och metoder för behandling och tolkning av signaler och bilder för diagnostik och terapi. Avancerad informationsteknik kommer att ha en mycket central betydelse i framtidens sjukvård genom att den erbjuder patienten bättre förutsättningar att fortsätta leva i sin hemmiljö.

Medicinsk fysik, ger fördjupade kunskaper om den fysik som ligger bakom många av de medicintekniska metoder som används inom sjukvården. I denna specialisering får du bl.a. lära dig de principer som ligger till grund för medicinska bildgivande system, laserbehandling och kliniskt ultraljud.

Inriktningen ligger under E-sektionen.

Teknisk fysik[redigera | redigera wikitext]

Teknisk fysik är den första civilingenjörsutbildningen som startades på LTH. Programmet innehåller framför allt fysik och matematik. Under de två sista åren av utbildningen kan studenten välja bland annat bilder och grafik, energisystem, fotonik, finansiell modellering, teoretisk fysik eller atomfysik som inriktning.

Teknisk matematik[redigera | redigera wikitext]

Civilingenjörsprogrammet i teknisk matematik startade 2002 som en avyngling till Teknisk fysik, som länge haft en valbar avslutning av liknande typ. Programmet är förhållandevis teoretiskt, och omfattar både ren och tillämpad matematik. De obligatoriska momenten i programmet syftar till att bygga en ordentlig grund inom matematisk analys, matematisk statistik och numerisk analys. Förutom matematik och inriktningskurser innehåller programmet kurser i datavetenskap, fysik, mekanik, reglerteknik, ekonomi, miljövetenskap, biologi och modellering. Matematikkunskaperna tillämpas inom någon av inriktningarna beräkning och simulering, biologisk och medicinsk modellering, finansiell modellering, miljö, risk och klimat samt signaler, bilder och system.

Teknisk nanovetenskap[redigera | redigera wikitext]

Civilingenjörsprogrammet i teknisk nanovetenskap ges sedan 2003. Utbildningen har en mycket bred naturvetenskaplig och teknisk grund och under de tre första åren ges kurser i såväl matematik, fysik och elektronik som i kemi och biologi. Utbildningen består av ett obligatoriskt block på 3 år och en specialiseringsdel på 2 år. Utbildningen har för närvarande (2011) fyra specialiseringar; nanofysik, nanobiomedicin, högfrekvens- och nanoelektronik samt material.

Väg- och vattenbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Högskoleingenjörsutbildningar, 180 hp, 3 år[redigera | redigera wikitext]

Samtliga högskoleinjengörsutbildningar lärs ut på Campus Helsingborg.

Byggteknik - Järnvägsteknik[redigera | redigera wikitext]

Byggteknik - Väg- och trafikteknik[redigera | redigera wikitext]

Byggteknik med arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Datateknik[redigera | redigera wikitext]

Elektroteknik med automationsteknik[redigera | redigera wikitext]

Riskhantering, 120 hp[redigera | redigera wikitext]

Efter två och ett halvt år på valfritt civilingenjörsprogram eller brandingenjörsprogrammet vid LTH kan man välja att läsa avslutande delen på riskhanteringsprogrammet.

Kandidatprogrammet trafikflygare, 180 hp[redigera | redigera wikitext]

Industridesign, kandidatnivå, 180 hp[redigera | redigera wikitext]

Industridesign, masternivå, 120 hp[redigera | redigera wikitext]

Teknisk bastermin (20 veckor) & Tekniskt basår (40 veckor)[redigera | redigera wikitext]

Kår[redigera | redigera wikitext]

Studentkår för Lunds tekniska högskola är sedan 1984 Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola.

Avknoppade företag[redigera | redigera wikitext]

Här är några av de företag som startats baserade på forskning vid högskolan[1]. Flera av dem håller till i den närliggande forskningsbyn Ideon.

Rankning[redigera | redigera wikitext]

Enligt Urank rankades Lunds tekniska högskola 2010 högst bland Sveriges lärosäten inom teknikområdet[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Innovationsportalen: Företagsframgångar vid Lunds universitet
  2. ^ Urank Forneng-Lind-Nybom: Ranking av endast teknikområdet.[1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]