Lungemfysem
| Lungemfysem | |
| Latin: emphysema pulmonum | |
 En lateral bröströntgen av en person med lungemfysen. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | J43 |
| ICD-9 | 492 |
| DiseasesDB | 4190 |
| Medlineplus | 000136 |
| eMedicine | med/654 |
| MeSH | svensk engelsk |
Lungemfysem, ofta kallat bara emfysem, innebär att alveolernas väggar förstörts av immunceller och nya, stora, defekta alveoler (lungblåsor) har bildats. Stora blåsor innebär minskad total yta för gasutbyte mellan lunga och blodet. Dessa blåsor saknar elasticitet, vilket gör att den sjuke långsamt förlorar förmågan att andas ut. Det leder till att höga nivåer av koldioxid ackumuleras i kroppen. Emfysem är ett tillstånd som ses vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Personer med emfysem har ökad risk för att drabbas av pneumotorax. Det inträffar om en emfysemblåsa spricker och luft ansamlas i bröstkorgen utanför lungorna. Det är ett mycket smärtsamt tillstånd, och luften som trängt ut trycker ihop den intilliggande lungan och gör att det blir svårt att andas in.
Emfysem kan förekomma i hela lungan om ärftlig alfa-1-antitrypsinbrist föreligger. Annars är bara delar av lungan drabbade. Personer med alfa-1-antitrypsinbrist utvecklar emfysem även om de inte röker. En person med brist drabbas värre av rökning och utvecklar då emfysem mycket tidigare i livet. Vid långvarigt emfysem får den drabbade tunnformad bröstkorg. Röntgen och lungfunktionstester kan påvisa emfysem. Lungorna kan inte läka av sig själva. Rökstopp, kortison och lungtransplantation är tillgänglig behandling. För patienter med alfa-1-antitrypsinbrist föreligger en experimentell behandlingsmetod där patienten injiceras med alfa-1-antitrypsin från donerad mänsklig plasma. Denna behandling är godkänd i en del länder, såsom Kanada, USA och Tyskland, men ännu inte i Sverige eller de andra skandinaviska länderna.
Lungemfysem beskrevs 1819 av René Laënnec.