Lurer

Från Wikipedia
Lur med typisk klädsel, fotograferad 1921.


Lurer (även lorer) är ett folkslag som främst lever i området Lorestan (även Luristan) i västra Iran och östra Irak. Lurer pratar luri som är ett indoeuropeiskt språk, besläktat med persiska som de flesta också talar. De omfattar knappt 12 000 000 personer, och hade tidigare ett nomadiskt levnadssätt. På grund av iranska myndigheters åtgärder under 1920-talet är de numera till största delen bofasta. Lurerna är den demografiska majoriteten av provinserna Kohgiluyeh och Boyer-Ahmad, Ilam, Lorestan och Chaharmahal och Bakhtiari. Halvparten av Khuzestans befolkning är lurer och 30% av Bushehrs befolkning är lurer.[1] Det finns också en befolkning lurer i östra och centrala delar av Irak, främst känd som feylier.

Sydlurisk kvinnlig och manlig dräkt

Språk

Fil:Iranian-languages-map.jpg
Kort över utbredelsen av iranska språk

Luri, även lurisk, är en västiransk dialekt som talas av lurer i västra Asien. Det luriska språket bildar fem språkgrupper kallade Feyli,[2][3][4][5] Centrala luriska (Minjaee), Bakhtiari dialekt,[6][7] Laki[8][9][10] och syd-luri.[6][7] Språket talas främst av Feyli-lurer (inklusive minjai, maleki och laks), bakhtiarer och syd-lurer (Kohgiluyeh och Buyer Ahmad, Mamasani, Sepidan, Bandar Ganaveh, Deylam).[11]

Historia

Västsidan av den elamitiska stenavlastningen sa "Kul-e Farah”
Lättnad av en elamitisk nobelkvinna
Karim Khan Zand, den luriska härskaren av zanddynastin
Drottning Soraya Esfandiary Mohammad Reza Pahlavis andra fru

Lurerna är en blandning av aboriginska iranska stammar, härrörande från Centralasien och de pre-iranska stammarna i västra Iran, såsom kassiterna (vars hemland verkar ha varit i det som nu är Lorestan) och det gutiska folket. I enlighet med geografisk och arkeologisk matchning hävdar vissa historiker att Elamiterna är Proto-lurer, vars språk blev iranska endast under medeltiden.[12][13] Michael M. Gunter säger att de är nära besläktade med kurderna, men att de "uppenbarligen började urskiljas från kurderna för 1000 år sedan." Han tillägger Sharaf Khan Bidlisis Sharafnama "nämnde två lur dynastier bland de fem kurdiska dynastierna som tidigare hade haft kungligheter eller den högsta formen av suveränitet eller självständighet."[14] Termen Kurd enligt Richard Frye användes för alla iranska nomader (inklusive befolkningen i Luristan samt stammar i Kuhistan och Balucher i Kirman) för alla nomader, oavsett om de var språkligt kopplade till kurderna eller inte.[15]

Kultur

Den luriska kvinnan utför Čupi dans

Såsom är sant i kurdiska samhällen, har lurkvinnorna mycket större frihet än kvinnor i andra grupper inom regionen. Kvinnorna har haft mycket frihet att delta i olika sociala aktiviteter, att ha på sig kvinnliga olika kläder och att sjunga och dansa i olika ceremonier.[16] BibiMaryam Bakhtiari och QadamKheyr är två noterbara lurkvinnor från Iran.[17][18] Lurisk musik, luriska kläder och luriska folkdanser är från den etniska kulturens mest karakteristiska etnokulturella egenskaper.

Religion

De luriska folken är olika och individualistiska i sina religiösa åsikter och praxis. Religiösa åsikter kan skilja sig oerhört, även inom en familjegrupp. Medan den överväldigande majoriteten av lurerna är shia-muslimer, övar någon en medeltida iransk religion som kallas Yaresan, som har rötter i före islamisk zoroastrianism, mithraism och manichaeism. Lurmänniskor bekänner Shia Islam utåt, och någonas religion är en blandning av Ahl-e Haqq som involverar en tro på successiva inkarnationer i kombination med antika riter.

Källor

Noter

  1. ^ ”History and cultural relations - Lur”. Everyculture.com. http://www.everyculture.com/Africa-Middle-East/Lur-History-and-Cultural-Relations.html. Läst 21 september 2015. 
  2. ^ Najm S. Mehdi, al-Fayli, Stockholm 2001.
  3. ^ http://faylee.org/articles/doc111.htm
  4. ^ Black-Michaud, J.. (1974). An Ethnographic and Ecological Survey of Luristan, Western Persia: Modernization in a Nomadic Pastoral Society. Middle Eastern Studies, 10(2), 210–228. Hämtat från http://www.jstor.org/stable/4282526
  5. ^ Shoup, J.A.2011. Ethnic Groups of Africa and the Middle East: An Encyclopedia.ABC-CLIO, Incorporated. sid 177
  6. ^ [a b] Erik John Anonby (2003). Update on Luri: How many languages?. Journal of the Royal Asiatic Society (Third Series), 13, sid 171-197. doi:10.1017/S1356186303003067.
  7. ^ [a b] G. R. Fazel, ‘Lur’, in Muslim Peoples: A World Ethnographic Survey, red. R. V. Weekes (Westport, 1984), sid. 446–447
  8. ^ William J. Frawley, William Frawley, International Encyclopedia of Linguistics& 4-Volume Set, Volume 1, Oxford University Press, 2003, ISBN 978-0-19-513977-8, s. 310.
  9. ^ Albrecht Klose, Sprachen der Welt, De Gruyter, 2001, ISBN 978-3-598-11404-5, s. 227.
  10. ^ B. Grimes (ed.), ‘Luri’, in Ethnologue (13th edition) (Dallas, 1996), p. 677; M. Ruhlen, A Guide to the World's Languages (Stanford, 1991), p. 327.
  11. ^ John Limbert، The Origin and Appearance of The Kurds In Pre-Islamic Iran. Iranian Studies. http://www.jstor.org/pss/4309997
  12. ^ Edwards, I.E.S.; Gadd, C.J.; Hammond, G.L. (1971). The Cambridge Ancient History (2nd). Camberidge University Press. sid. 644. ISBN 9780521077910. https://books.google.com/books?id=slR7SFScEnwC 
  13. ^ Potts, D.S (1999). The Archaeology of Elam: Formation and Transformation of an Ancient Iranian State (Cambridge World Archaeology) (2nd). Camberidge University Press. sid. 45. ISBN 9780521564960. https://books.google.com/books?id=mc4cfzkRVj4C&pg=PA45&lpg=PA45 
  14. ^ Gunter, Michael M. (2011). Historical Dictionary of the Kurds (2nd). Scarecrow Press. sid. 203. ISBN 978-0810867512. https://books.google.com/books?id=zDRGO6EgapMC&pg=PA203 
  15. ^ Richard Frye,"The Golden age of Persia", Phoneix Press, 1975. Second Impression December 2003. pp 111: "Tribes always have been a feature of Persian history, but the sources are extremely scant in reference to them since they did not 'make' history. The general designation 'Kurd' is found in many Arabic sources, as well as in Pahlavi book on the deeds of Ardashir the first Sassanian ruler, for all nomads no matter whether they were linguistically connected to the Kurds of today or not. The population of Luristan, for example, was considered to be Kurdish, as were tribes in Kuhistan and Baluchis in Kirman"
  16. ^ Edmonds, Cecil (2010). East and West of Zagros: Travel, War and Politics in Persia and Iraq 1913-1921. sid. 188. ISBN 9789004173446. https://books.google.com/?id=SzcyuAL7YOkC&pg=PA188 
  17. ^ F.Stark, 1934,The Valleys of the Assassins: and Other Persian Travels, Modern library
  18. ^ Garthwaite, Gene Ralph (1996). Bakhtiari in the mirror of history. Ānzān. sid. 187. ISBN 9789649046518. https://books.google.com/books/about/Bakhtiari_in_the_mirror_of_history.html?id=2oqPAAAACAAJ 

Externa länkar