Lustgas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lustgas
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn Dikvävemonoxid
Övriga namn Lustgas
Kemisk formel N2O
Molmassa 44,013 g/mol
Utseende Färglös gas
CAS-nummer 10024-97-2
SMILES N#[N+][O-]
[N-]=[N+]=O
Egenskaper
Densitet 0,001977 g/cm³
Löslighet (vatten) 1,5 g/l (15 °C)
Smältpunkt -90,86 °C
Kokpunkt -88,48 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
2
0
OX
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Lustgas stabiliseras genom resonans.

Lustgas, kväveoxidul, dikväveoxid, salpeteroxid, N2O, är en icke-brännbar gas.

Medicin[redigera | redigera wikitext]

Den är relativt ofarlig vid kontrollerad användning, milt bedövande, men inte narkotikaklassad. Den används främst som smärtlindring vid förlossningar och inom tandvården eller för att inleda full narkos med annat ämne.

Farmakologiskt är lustgas ett relativt säkert medel då den används inom vården och uppblandad med syre inandas i mask. I slutet av 1700-talet upptäcktes att lustgas kunde ge förändrat medvetandetillstånd, ge berusning och stilla smärtor.

Det finns färdiga blandningar bestående av lika delar syrgas och lustgas som säljs under namn som Entonox (tillverkas av BOC Group), Kalinox (tillverkas av Air Liquide) och Medimix (tillverkas av AGA). Svenska ambulanser är vanligtvis utrustade med någon av dessa produkter som kan användas för akut smärtlindring utan att anestesipersonal behöver närvara.

Den största faran med lustgas är att den minskar mängden vitamin B12 i kroppen. För långvarig eller för tät användning av lustgas och för lågt intag av vitamin B12 kan därför ge B12-brist. Om mängden syrgas i inandningsluften är låg på grund av att syret ersatts med lustgas kan syrebrist uppkomma. Detta kan i allvarliga fall leda till döden.

Motorer[redigera | redigera wikitext]

Lustgas underhåller förbränning något bättre än luft och används i lustgassystem för att höja effekten hos förbränningsmotorer och som oxidator i raketmotorer, till exempel i SpaceShipOne.

Gasen bildas även i katalytisk avgasrening.

Förpackningar[redigera | redigera wikitext]

Lustgas används som förpackningsgas i livsmedel och har E-nummer E 942. Lustgas finns även som drivmedel till exempel i patroner till gräddsifoner. Fördelen jämfört med luft är att lustgas inte orsakar härskning av fetter i matvarorna, som därigenom håller sig fräscha längre.

Miljöeffekter[redigera | redigera wikitext]

Lustgas räknas till växthusgaserna. Ett kg lustgas bidrar, enligt IPCC:s jämförelsemått för växthusgaser (GWP), under en 20-årsperiod lika mycket till växthuseffekten som 289 kg koldioxid.

Lustgas påverkar även ozonet i stratosfären på så sätt att N2O fotolyseras till kväveoxid NO som bryter ned ozonmolekylerna O3 till syrgas O2 och kvävedioxid NO2. Idag är dikväveoxid den största källan av ozonpåverkande gaser.

I dag finns det anläggningar för sjukhus att destruera lustgas. Lustgasen samlas in med så kallad dubbelmask som både försörjer med lustgas och fångar in överskottet. Den uppsamlade lustgasen skickas sedan genom en destruktionsapparat och skickas sedan ut i atmosfären som kväve och syre, alltså vanlig luft.

Lustgas har använts som partydrog. Gasen ger en vibrerande, bedövande känsla som kan förändra medvetandet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]