Lynchning

Från Wikipedia
Version från den 9 mars 2013 kl. 02.25 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 36 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q486775 på Wikidata)
Offentlig lynchning av barnamördaren och -våldtäktsmannen[1] Henry Smith i Paris, Texas, 1893

Lynchning är ett slag av egenmäktig rättskipning, varigenom straff omedelbart utkrävs av en förmodad förbrytare i mer eller mindre ordnade former utan laga rannsakning och dom. I allmänhet består straffet i hängning, men tortyr före dödens inträde är vanligt.

Bakgrund

Begreppets uppkomst är oklar, men troligt är att det uppkom efter amerikanska revolutionen, där det fick namn efter överste Charles Lynch, som lät använda metoden mot förmodade kriminella och personer som stödde britterna.

Lynchning associeras idag bland annat med de omfattande morden på amerikanska mörkhyade under slutet av 1800-talet och fram till 1968. De flesta mördade var svarta sydstatsbor, även om 38% var vita och 17% levde i nordstaterna.[2]

” Southern trees bear a strange fruit,

Blood on the leaves and blood at the root,
Black body swinging in the Southern breeze,
Strange fruit hanging from the poplar trees.

Pastoral scene of the gallant South,
The bulging eyes and the twisted mouth,
Scent of magnolia sweet and fresh,
And the sudden smell of burning flesh!

„
– Billie Holidays kända sång Strange Fruit, om lynchning.[1]


Kända fall av lynchning

Lynchning som metafor

I dag används "lynchning" som metafor då en för brott misstänkt person får utstå utomrättsliga prövningar, till exempel genom massmedia.

Se även

Strange Fruit

Bilder från lynchningar

  • Vykort föreställande misstänkte mördaren[3] Bennie Simmons innan han bränns indränkt i olja.
    Vykort föreställande misstänkte mördaren[3] Bennie Simmons innan han bränns indränkt i olja.
  • Lynchningen av misstänkta mördarna[4] Jim Redmond, Gus Roberson och Bob Addison.
    Lynchningen av misstänkta mördarna[4] Jim Redmond, Gus Roberson och Bob Addison.
  • Vykort med boskapstjuven[5] Laura Nelson och hennes femtonårige son, polismördaren[5] Lawrence. Laura påstås ibland ha våldtagits innan hängningen. Woody Guthrie, vars far var närvarande vid lynchningen, skrev tre sånger om händelsen.
    Vykort med boskapstjuven[5] Laura Nelson och hennes femtonårige son, polismördaren[5] Lawrence. Laura påstås ibland ha våldtagits innan hängningen. Woody Guthrie, vars far var närvarande vid lynchningen, skrev tre sånger om händelsen.
  • Vykort föreställande mördaren[6] Lige Daniels.
    Vykort föreställande mördaren[6] Lige Daniels.
  • Vykort med den mentalt handikappade sjuttonårige mördaren och våldtäktsmannen[7] Jesse Washington, som efter att ha blivit misshandlad, kastrerad och fått sina öron och fingrar avklippta, brändes levande. Vykortet skickat från son till mor: Från grillfesten i går kväll. Du ser mig till vänster under krysset. Din son, Joe
    Vykort med den mentalt handikappade sjuttonårige mördaren och våldtäktsmannen[7] Jesse Washington, som efter att ha blivit misshandlad, kastrerad och fått sina öron och fingrar avklippta, brändes levande. Vykortet skickat från son till mor: Från grillfesten i går kväll. Du ser mig till vänster under krysset. Din son, Joe
  • Okänd svart man. Blodbestänkt, målad i ansiktet och med bomull fästat i ansikte och hår. Staven håller huvudet uppe.
    Okänd svart man. Blodbestänkt, målad i ansiktet och med bomull fästat i ansikte och hår. Staven håller huvudet uppe.

Källor

Lynchlag i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912) <references> [4] [5] [7]

  1. ^ ”The New York Times, 1893-02-02, PDF-faksimil: "ANOTHER NEGRO BURNED - HENRY SMITH DIES AT THE STAKE"”. http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=9F01E5DE103BEF33A25751C0A9649C94629ED7CF. Läst 26 november 2012. 
  2. ^ http://law2.umkc.edu/faculty/projects/ftrials/shipp/lynchingsstate.html
  3. ^ ”Strangefruit.org: Bennie Simmons”. http://www.strangefruit.org/simmons.htm. Läst 26 november 2012. 
  4. ^ [a b] Fitzhugh, W: Lynching in the New South: Georgia and Virginia, 1880-1930, University of Illinois Press, 1993, sid. 271
  5. ^ [a b c] Allen, J & Lewis, J: Without Sanctuary: Lynching Photography in America, Twin Palms Publishers, 2000. Davidson, J W: "They say": Ida B. Wells and the Reconstruction of Race, Oxford University Press, 2007.
  6. ^ ”The New York Times, 1920-08-03, PDF-faksimil: "TEXAS MOB LYNCHES NEGRO IN JAIL YARD"”. http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=F3081EF73A5511738DDDAA0894D0405B808EF1D3. Läst 26 november 2012. ”"The lynching followed announcement by authorities of a full confession made to the Grand Jury now in session and also to the District Attorney."” 
  7. ^ [a b] SoRelle, James M: The "Waco Horror": The Lynching of Jesse Washington. I Glasrud, B A & Smallwood, J: The African American Experience in Texas: An Anthology, Texas Tech University Press, 2007
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lynchning&oldid=20139728”