Lysekils stad

	Lysekils stad
	(1903–1970)
	Lysekils stadsvapen
Län	Göteborgs och Bohus län
Landskap	Bohuslän
Kommunkod	1484
Numera del av	Lysekils kommun

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Lysekils stad. För orten se Lysekil, för dagens kommun, se Lysekils kommun.

Lysekils stad var en tidigare kommun i dåvarande Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historik

Den 6 juli 1900 erhöll Lysekils köping stadsprivilegier, dock med särskilda krav som skulle uppfyllas innan köpingen blev stad. Den 13 mars utnämndes borgmästaren och enligt reglerna skulle staden bildas månaden efter. Så skedde, och den 1 april 1903 ombildades köpingen till Lysekils stad, och hade hädanefter eget magistrat, rådhusrätt och stapelstadsrätt.^[1]^[2]^[3] 1931 inkorporerades Slättens municipalsamhälle. 1952 inkorporerades Lyse landskommun. 1971 gick staden upp i den då nybildade Lysekils kommun.^[4]

Lysekil var den sista stad i Sverige som fick egen jurisdiktion i form av magistrat och rådhusrätt. Redan 1938 blev staden dock lagd under landsrätt, i Sunnervikens tingslag.^[5]

Stadsförsamlingen Lysekils församling hade bildats som kapellförsamling 1700 som en utbrytning ur Lyse församling.^[6]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1575^[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda blå fiskar med ryggarna mot varandra och däröver en blå ginstam, belagd med tre sexuddiga stjärnor av silver. Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 25 maj 1905. Stjärnorna anknyter till traditionen att Lysekil förr i tiden ska ha använt sig av ett sigill med en stjärna. Denna stjärna skall antingen ha syftat på själva ortnamnet eller dess grundläggares namn, amiral Strömstierna. Fiskarna och den blå färgen syftar åter igen på ortens läge vid havet och fisket.

Geografi

Lysekils stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 55,98 km², varav 55,50 km² land.^[8]

Tätorter i staden 1960

I Lysekils stad fanns tätorten Lysekil, som hade 5 971 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 76,8 %.^[9]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1919

8

4

12

8

4

12

24

85,7

24

1920

9

2

13

9

2

13

24

60,5

24

1922

9

4

11

9

4

11

24

63,2

23

1926

10

1

12

10

1

12

24

76,2

23

1930

14

1

10

14

10

26

77,7

25

1934

1

12

3

10

12

3

10

26

72,1

26

1938

2

14

2

8

2

14

2

8

26

75,5

24

1942

1

16

2

7

16

2

7

26

77,8

23

1946

3

15

3

5

3

15

3

5

26

80,4

24

1950

1

22

1

7

5

22

7

5

36

87,0

31

5

1954

1

22

1

7

5

22

7

5

36

87,1

32

1958

1

22

1

6

22

6

36

85,2

33

1962

1

23

1

6

5

23

6

5

36

85,7

32

1966

2

20

2

7

5

2

20

2

7

5

36

87,0

32

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

^ SCB befallningshavandes femårsberättelser 1896-1900 Göteborgs och Bohus län sida 1
^ SCB befallningshavandes femårsberättelser 1901-1905 Göteborgs och Bohus län sida 2
^ SCB: Folkräkningen 1910 sida 72
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lysekils stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 31 i pdf:en

Vidare läsning

Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 164-167. Libris 417491. http://runeberg.org/aehbhob/2/0166.html

[1] SCB befallningshavandes femårsberättelser 1896-1900 Göteborgs och Bohus län sida 1

[2] SCB befallningshavandes femårsberättelser 1901-1905 Göteborgs och Bohus län sida 2

[3] SCB: Folkräkningen 1910 sida 72

[4] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[5] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[6] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[7] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lysekils stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[SCB_FR_1950:1-8] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014

[9] SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 31 i pdf:en

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]