Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt (film)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt
Genre Barndeckare
Regissör Olle Hellbom
Producent Olle Nordemar
Manus Astrid Lindgren
Skådespelare Leif Nilsson,
Sven Almgren,
Birgitta Hörnblad,
Sigge Fürst,
Nils Hallberg m.fl.
Originalmusik Charles Redland
Produktionsbolag Artfilm, Sandrews
Premiär 1957
Speltid 92 minuter
Land Sverige
Språk Svenska
IMDb

Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt är en svensk långfilm från 1957 i regi av Olle Hellbom.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Det är sommarlov och Anders, Kalle och Eva-Lotta är riddare i Vita Rosen som kämpar mot Sixten, Jonte och Benka i Röda Rosen om Stormumriken.

När Eva-Lotta ska klättra upp på ett tak hos procentaren gubben Gren klättrar hon förbi hans fönster och får höra ett upprört samtal Gren har med en man om reverser. Några dagar senare springer hon på mannen igen precis innan hon hittar Gren död.

Eva-Lottas vittnesmål är alltså mycket viktigt samtidigt som polisen inte lyckas gripa mördaren.

Den här sommarens upptåg blir extra spännande för Anders, Kalle och Eva-Lotta...

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Astrid Lindgren skrev själv manus efter sin egen bok, Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt, men gjorde några ändringar, bland annat har mördarens gröna gabardinbyxor bytts till smårutiga byxor. Samt huset där Kalle och Eva-Lotta blir instängda är i filmen "Spökslottet" och inte herrgården. Dessutom har den gamla ruinen en vis roll i filmen medan var den inte ens med i boken. Vid den avslutande polisjakten försöker inte mördaren fly i bil utan flyr i båt med Kalle ombord. Kalle får tag i revolvern och lyckas skjuta hål i båten som börjar ta in vatten.

1963 klipptes filmen om till en TV-serie i tre delar med följande namn på avsnitten: "Barndomens glada streck, oskyldiga lekar..." (del 1), "Eva-Lotta får ett brev" (del 2) samt "Kokalolasosfofinontot" (del 3). Namnet på den sista delen är på rövarspråk.

Filmen är inspelad i Trosa, Södermanland och filmens ruinen är Anderviks kalkbruk i närheten. Filmfotograf var Stig Hallgren. Filmen hade premiär 7 december 1957 på biograf Astoria i Stockholm.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Filmen var Hellboms första långfilm och många kritiker gav honom beröm. Dagens Nyheters kritiker skrev: "Så friskt, så roligt och spännande återger han Astrid Lindgrens berättelse om den mördade procentaren att man önskar att flera av dem som gör thrillers för vuxna kunde lösa avvägningsproblemet lika elegant."[1]

Aftonbladets kritiker menade att: "Olle Hellbom klarade sin debut som långfilmsregissör med den äran."[2] Kanske den viktigaste kritiken till Hellbom var att Astrid Lindgren var helt nöjd.

Medverkande[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dagens Nyheter 10 december 1957
  2. ^ Aftonbladet 8 december 1957