Mättat fett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mättade fetter består av en glycerolmolekyl, och tre långa raka fettsyror.
Eftersom glycerolmolekylen i mitten är böjlig så kan fettsyrorna arrangeras på två olika sätt, antingen som en stol, eller som en stämgaffel.
Mättade fetter i stolform kan packas väldigt tätt, och blir då hårt och har hög smältpunkt. Eftersom omättade fettsyror är krokiga går de inte alls att packa lika effektivt, molekylerna glider mot varandra, och fettet blir mjukt.

Mättat fett är en fettsyreester där fettsyrans kolkedja enbart hålls samman av enkelbindningar. Ett mättat fett har högre smältpunkt än ett omättat fett, och de i kosthållet särskilt i Nordeuropa vanliga fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor (som då kallas feta oljor).

[redigera] Hälsoeffekter

Eventuella hälsoeffekter till följd av konsumtion av mättat fett har diskuterats mycket. Vissa anser att det skulle vara mindre hälsosamt än ett omättat fett, där uppfattningen är att det skulle bidra till ökad risk för åderförkalkning, kärlkramp och andra blodkärlsförändringar[1]. Andra hävdar att mättat fett snarare är livsviktigt för människan, då det exempelvis innehåller vitamin A som människan behöver för att kunna absorbera andra vitaminer. Vidare hävdar man att mättat fett är viktigt för att bilda ett starkt cellmembran, vilket omättade fettsyror inte kan i lika stor utsträckning. Ytterligare hälsorisker med mättat fett har ifrågasatts [2]. Ett omättat fett anses kunna lösa upp redan uppkomna fettavlagringar i blodkärlen.

[redigera] Se även

[redigera] Noter

  1. ^ Referenser från SLV [1]
  2. ^ Dagens medicin [2]
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk