Mättat fett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mättade fetter består av en glycerolmolekyl, och tre långa raka fettsyror.
Eftersom glycerolmolekylen i mitten är böjlig så kan fettsyrorna arrangeras på två olika sätt, antingen som en stol, eller som en stämgaffel.
Mättade fetter i stolform kan packas väldigt tätt, och blir då hårt och har hög smältpunkt. Eftersom omättade fettsyror är krokiga går de inte alls att packa lika effektivt, molekylerna glider mot varandra, och fettet blir mjukt.

Mättat fett är en fettsyreester där fettsyrans kolkedja enbart hålls samman av enkelbindningar. Ett mättat fett har högre smältpunkt än ett omättat fett, och de i kosthållet särskilt i Nordeuropa vanliga fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor (som då kallas feta oljor).

Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, smör, ost och feta mjölkprodukter.

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Eventuella hälsoeffekter till följd av konsumtion av mättade fetter har diskuterats mycket. Det har länge varit en myt att mättat fett skulle ha ett samband till hjärt - och kärlsjukdommar. Nya studier visar dock på att det inte finns signifikant samband mellan intaget av mättat fett och risken för kardiovaskulära sjukdommar och stroke.[1] [2] [3]

Livsmedelsverket varnar dock fortfarande för att mättat fett är ohälsosamt och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, och att man ska byta ut mättat fett mot omättat fett. [4] Dom har fått stark kritik från läkare och media eftersom dom grundar sina kostråd på gammal motbevisad forskning.[5] [6]

Andra hävdar att mättade fetter är viktiga för att bilda starka cellmembran, vilket omättade fettsyror inte kan i lika stor utsträckning.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Patty W Siri-Tarino, Qi Sun, Frank B Hu, and Ronald M Krauss. ”Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease”. doi:10.3945/​ajcn.2009.27725. 
  2. ^ Kazumasa Yamagishi1, Hiroyasu Iso, Yoshihiro Kokubo, Isao Saito, Hiroshi Yatsuya, Junko Ishihara, Manami Inoue, Shoichiro Tsugane. ”Dietary intake of saturated fatty acids and incident stroke and coronary heart disease in Japanese communities: the JPHC Study”. doi:10.1093/eurheartj/eht043. 
  3. ^ R.S. Kuipers , D.J. de Graaf, M.F. Luxwolda, M.H.A. Muskiet, D.A.J. Dijck-Brouwer, F.A.J. Muskiet. ”Saturated fat, carbohydrates and cardiovascular disease”. http://www.njmonline.nl/getpdf.php?t=a&id=10000756. 
  4. ^ ”SLV - Mättat fett”. 04 december 2013. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Mattat-fett/. 
  5. ^ Ann Fernholm. ”Varna för mättat fett är inte vetenskapligt”. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/varna-for-mattat-fett-ar-inte-vetenskapligt_3624390.svd. 
  6. ^ Fredrik Nyström. ”Livsmedelsverkets kunskapsluckor”. http://www.rikareliv.info/Socker%20och%20kolhydrater.htm. 
  7. ^ Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten”. Dagens Medicin. 8 april 2009. http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelsverket-bor-omedelbart-sluta-med-kostrad-till-allmanheten.