Mättat fett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mättade fetter består av en glycerolmolekyl, och tre långa raka fettsyror.
Eftersom glycerolmolekylen i mitten är böjlig så kan fettsyrorna arrangeras på två olika sätt, antingen som en stol, eller som en stämgaffel.
Mättade fetter i stolform kan packas väldigt tätt, och blir då hårt och har hög smältpunkt. Eftersom omättade fettsyror är krokiga går de inte alls att packa lika effektivt, molekylerna glider mot varandra, och fettet blir mjukt.

Mättat fett är en fettsyreester där fettsyrans kolkedja enbart hålls samman av enkelbindningar. Ett mättat fett har högre smältpunkt än ett omättat fett, och de i kosthållet särskilt i Nordeuropa vanliga fetterna är mer eller mindre fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor (som då kallas feta oljor).

Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, smör, ost och feta mjölkprodukter.

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Eventuella hälsoeffekter till följd av konsumtion av mättade fetter har diskuterats mycket.

Nya studier visar på att det inte finns signifikant samband mellan intaget av mättat fett och risken för kardiovaskulära sjukdomar och stroke.[1] [2] [3]

Livsmedelsverket varnar fortfarande för att mättat fett är ohälsosamt och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, och att man ska byta ut mättat fett mot omättat fett. [4] Detta stöds av flera studier [5] [6] [7] men har också fått stark kritik från vissa läkare.[8] [9]

Andra hävdar att mättade fetter är viktiga för att bilda starka cellmembran, vilket omättade fettsyror inte kan i lika stor utsträckning.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Patty W Siri-Tarino, Qi Sun, Frank B Hu, and Ronald M Krauss. ”Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease”. doi:10.3945/​ajcn.2009.27725. 
  2. ^ Kazumasa Yamagishi1, Hiroyasu Iso, Yoshihiro Kokubo, Isao Saito, Hiroshi Yatsuya, Junko Ishihara, Manami Inoue, Shoichiro Tsugane. ”Dietary intake of saturated fatty acids and incident stroke and coronary heart disease in Japanese communities: the JPHC Study”. doi:10.1093/eurheartj/eht043. 
  3. ^ R.S. Kuipers , D.J. de Graaf, M.F. Luxwolda, M.H.A. Muskiet, D.A.J. Dijck-Brouwer, F.A.J. Muskiet. ”Saturated fat, carbohydrates and cardiovascular disease”. http://www.njmonline.nl/getpdf.php?t=a&id=10000756. 
  4. ^ ”SLV - Mättat fett”. 04 december 2013. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Mattat-fett/. 
  5. ^ Mozaffarian D1, Micha R, Wallace S. ”Effects on coronary heart disease of increasing polyunsaturated fat in place of saturated fat: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.”. doi:10.1371/journal.pmed.1000252. 
  6. ^ Jakobsen MU1, O'Reilly EJ, Heitmann BL, Pereira MA, Bälter K, Fraser GE, Goldbourt U, Hallmans G, Knekt P, Liu S, Pietinen P, Spiegelman D, Stevens J, Virtamo J, Willett WC, Ascherio A.. ”Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies.”. doi:10.3945/ajcn.2008.27124. 
  7. ^ Hooper L1, Summerbell CD, Thompson R, Sills D, Roberts FG, Moore HJ, Davey Smith G.. ”Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease.”. doi:10.1002/14651858.CD002137.pub3. 
  8. ^ Ann Fernholm. ”Varna för mättat fett är inte vetenskapligt”. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/varna-for-mattat-fett-ar-inte-vetenskapligt_3624390.svd. 
  9. ^ Fredrik Nyström. ”Livsmedelsverkets kunskapsluckor”. http://www.rikareliv.info/Socker%20och%20kolhydrater.htm. 
  10. ^ Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten”. Dagens Medicin. 8 april 2009. http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelsverket-bor-omedelbart-sluta-med-kostrad-till-allmanheten.