Målerås
| Målerås | |
| småort | |
 Målerås glasbruk.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Nybro kommun |
| Distrikt | Hälleberga distrikt |
| Koordinater | 56°54′24″N 15°34′0″Ö / 56.90667°N 15.56667°Ö |
| Area | 78 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 180 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T2332[2] |
| Småortskod | S1992 (2015–2018)[3][4] |
| Beb.områdeskod | 0881TB106 (1960–2015)[5] 0881SB106 (2015–2018)[5] 0881TB106 (2018–2020) 0881SB106 (2020–) |
| Geonames | 2693069 |
  Ortens läge i Kalmar län
| |
| Wikimedia Commons: Målerås | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Målerås är en småort i Nybro kommun i Kalmar län.
Målerås ligger cirka 60 km nordväst om Kalmar. Närmaste stad är Nybro, belägen cirka 30 km sydost om Målerås.
Strax utanför Målerås finns det kända dödismoränlandskap som går under namnet Gråstensmon.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Målerås uppkom som stationssamhälle i samband med invigningen Nybro-Sävsjöströms Järnväg 1876. Stationen var från början avsedd att placeras i Koppekull men då Melcher Ekströmer som ansvarade för järnvägsbyggnationen ägde mark vid det då obebygda Målerås valde han att placera stationen här. Till en början kom Målerås att bli en centrum för lastning av timmer för transport med järnväg, men även för lastning av glas från glasbruken. Minst tio sågverk och sju glasbruk skickade ut sina varor via Målerås. Vid sekelskiftet 1900 fanns här tre livsmedelsbutiker, två bagerier, hotell, matserveringar, skoaffär, skräddare och en modeaffär. Målerås har även varit en bruksort, med ett glasbruk som fortfarande finns kvar. 1899 öppnades även den till Målerås förlängda Kosta–Lessebo Järnväg. Den smalspåriga järnvägen sågs dock som en konkurrent till Nybro-Sävsjöströms Järnväg och fick därför inte använda dess stationsområde. Ett eget stationshus och stationshusområde uppfördes därför för denna järnväg, Södra stationsområdet, medan stationen för Nybro-Sävsjöströms Järnväg kom att kallas Norra stationsområdet. Den smalspåriga järnvägen lades ned 1931 och Nybro-Sävsjöströms Järnväg 1985.[6]
Västerviks handelsbank öppnade ett expeditionskontor i Målerås den 1 februari 1905.[7][8] Banken blev inte långvarig på orten.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Före 2015 och efter 2018 klassades Målerås som en tätort. 2015 förlorade Målerås sin status som tätort på grund av att folkmängden minskat till under 200 personer.[9] Istället avgränsades här en småort.[10]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Målerås 1960–2015[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 512 | |||
| 1965 | 453 | |||
| 1970 | 368 | |||
| 1975 | 299 | |||
| 1980 | 250 | |||
| 1990 | 280 | 87 | ||
| 1995 | 260 | 87 | ||
| 2000 | 270 | 83 | ||
| 2005 | 228 | 83 | ||
| 2010 | 211 | 83 | ||
| 2015 | 192 | 78# | ||
Anm.: Ej tätort 2015.
# Som småort. | ||||
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Många av de småländska glasbruksorterna hade förr en egen musikkår; en av de få överlevande kårerna finns i Målerås. Målerås musikkår grundades 1933.
Idrott[redigera | redigera wikitext]
Målerås IF bildades 1929. Idrottsplatsen heter Parkvallen, där spelade Målerås IF seriefotboll fram till 1984. Det finns även en sporthall i Målerås som drivs av Målerås IF.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 1 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181018003000/http://bergdala-by.com/glastekniska/lansstyrelsernas/glasbruk-Maleras.pdf. Läst 17 oktober 2018.
- ^ Aktiebolaget Westerviks Handelsbank, Kalmartidningen Barometern, 11 januari 1905
- ^ 1901-1905 Kronobergs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kronobergs län, s. 31
- ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 5 november 2016.
- ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
