Målfoto

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett målfoto som visar dött lopp mellan tre hästar vid ett travlopp på Freehold Raceway (USA) 1953.

Ett målfoto används inom idrott vid hastighetstävlingar, när två (eller flera) konkurrenter korsar mållinjen nästan samtidigt. När blotta ögat inte kan urskilja vem av konkurrenterna som passerade mållinjen först kan en fotoremsa, en serie av snabbutlösta fotografier, eller en video tagen vid mållinjen användas för en mer noggrann kontroll. Numera kan fotografierna vara digitala och bildhastigheten kan vara mycket hög (upp till 10 000 bilder per sekund). Till skillnad från ett filmbaserad foto finns det ingen fördröjning för att framkalla filmen och målfotot är tillgängligt omedelbart.

Idag används målfoto i nästan alla moderna hastighetssporter. Även om elektronisk utrustning används för att följa tävlande under ett lopp är ett foto det viktigaste beviset när vinnaren ska utses så snart det är jämnt vid målgång. Förutom att skilja mellan tävlande används målfoto alltid när ett världsrekord har slagits och ofta för att korrigera de slutliga officiella tiderna.

Inom friidrott måste loppen mätas ner till delar av en sekund. En uppsjö av elektroniska instrument används vid stora evenemang som världsmästerskap eller Olympiska Spel, för att ge tillförlitliga och exakta tider till åskådare och deltagare. Första gången som målfoto användes under OS var vid herrfinalen på 100 m 1948.[1]

Men redan 1912 i Stockholm användes ett kamerasystem under herrarnas 1 500 meter.[2] Vinnaren Arnold Jackson från Storbritannien, gick i mål på 3,56.80. Abel Kiviat och Norman Taber från USA kom en tiondels sekund efter, så nära varandra att det inte gick att skilja dem åt med blotta ögat. Ändå blev det inte ett dött lopp. När Jackson bröt mållinjen togs ett foto med en bälgkamera. Bilden visade tydligt att Kiviat var delar av en sekund före Taber. För första gången hade ett lopp avgjorts med målfoto.

Idag används fotoceller och digitala kameror för att fastställa slutställningen. I 100 m-lopp i friidrott kan ibland alla åtta tävlande vara inom halv sekund. Det är inte ovanligt att två löpare har exakt samma tid utan att man behöver döma till dött lopp.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Vid sommar-OS i London 2012 krävdes målfoto för första gången i ett Triathlon-lopp. Efter 1,5km simning 43km cykling och 10km löpning [3] skiljde det någon tusendels sekund mellan Nicola Spirig från Schweiz och Lisa Nordén från Sverige. De bröt mållinjen exakt samtidigt på tiden 1.59,48, men Spring tilldömdes guld med hjälp av målfoto och videoupptagningar. Sveriges Olympiska Kommitté lämnade in en protest och ansåg att guldet skulle delas. SOK ansåg att det på målfotot inte gick att se Spirigs bröstkorg, som är den kroppsdel som enligt reglerna ska mäta tiden vid målgång. Eftersom en kamera var ur funktion fanns endast ett foto från höger sida, vilket innebar att Nordén skymde Spirig så att det blev än svårare att avgöra vem som var först. En fungerande kamera från andra hållet hade förmodligen varit 100%-igt avgörande. Protesten avslogs i CAS[4] och Spirigs guld och Nordéns silver stod fast.

Olika metoder[redigera | redigera wikitext]

Två metoder används vid målfoto. Den vanligaste är en så kallad slit-scan kamera, som skapar en panoramabild. Denna använder en vertikal spalt för ljusinsläpp istället för en slutare och filmen flyttas kontinuerligt i ungefär samma hastighet som löparna. På så sätt skapas en virtuell bild av löparnas relativa position när de passerar mållinjen.

Den andra metoden bygger på stillbilder. En höghastighetskamera tar en kontinuerlig serie bilder vid målgången. Under OS 2008 användes en ny typ av kamera som tar 3 000 bilder per sekund.[5]

Vid båda metoderna kan exakt tid vid målgång avläsas med tidsmarkeringen längs underkanten av bilden / bilderna och de exakta positionerna kan avläsas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BBC om OS i London 1948
  2. ^ Artikel i Ny Teknik. Även med ett foto av målområdet
  3. ^ Karta Triathlon London-OS 2012
  4. ^ Court of Arbitration for Sport (CAS) Beslut.
  5. ^ Olympic Timekeeping More Accurate Than Ever Discovery Channel News .22 augusti 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]