Mård
| Mård Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Mårddjur Mustelidae |
| Släkte | Mårdar Martes |
| Art | Mård M. martes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Martes martes | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
Utbredningskarta
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Mård, skogsmård eller trädmård (Martes martes) är ett skogslevande mellanstort rovdjur i familjen Mustelidae (mårddjur) som förekommer i större delen av Europa och Asien.
Mården är inte detsamma som mårdhunden. Den senare räknas inte ens till familjen mårddjur, utan till hunddjuren.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Pälsen är mörk, brun eller brungrå med en ljust gulvit haklapp. En fullvuxen mård mäter 35-55 cm, därtill svanslängden om 20-25 cm. Vikten ligger på 1,3 - 1,9 (2,2) kg för hanen, 0,7 - 1,2 kg för honan.
[redigera] Utbredning
Mården förekommer i större delen av Europa utom Island, Spanien söder om Pyrenéerna, Portugal och största delen av Grekland. I Storbritannien finns den endast fläckvis, främst i norra delar. Utbredningsområdet sträcker sig österut till västra Sibirien och söderut till östra Irak och norra Iran.[1] I Sverige finns den i skogar i hela landet utom på Gotland.
[redigera] Föda, vanor
Mård tar gnagare inklusive ekorre och hare, fågelägg, insekter och bär. Den hamstrar också fågelägg under sommaren för att äta senare och när det är ont om föda äter den även as. Mården undviker öppna ytor och jagar inte på öppna fältet eftersom risken för predation är större där. Mården är skicklig klättrare, men föredrar trots det att vistas på marknivå. Mården trivs bäst i varierad, gammal skog där tillgången på föda är stor.
Det är känt att mård inte trivs tillsammans med räv. Många forskare menar att detta beror på att räven är en direkt predator på mård, andra på att de är födokonkurrenter. Mårdstammen gick upp under 80-talet när rävstammen drabbades hårt av rävskabb, men har nu gått tillbaka i och med att räven återhämtat sig. Förökningstakten för mård är förhållandevis låg.
Mården har jagats sedan urgammal tid för sitt fina skinn, och av håren görs penselborst.
Mård i Sverige anses inte hotad och jakt är tillåten säsongsvis. Jakt sker via fällor och vid snö kan den även spåras upp till sin daglega.
[redigera] Fortplantning
Parningssäsongen äger rum i juni till augusti. Likt de flesta mårddjur har den fördröjd fosterutveckling, och de 2-6 (vanligen omkring 3) ungarna föds i mars till maj. De blir könsmogna vid ungefär 1 års ålder. Många honor får dock inte ungar förrän omkring 3 års ålder. I Sverige finns uppskattningsvis knappt 100 000 mårdar.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ [a b] Kranz, A., Tikhonov, A., Conroy, J., Cavallini, P., Herrero, J., Stubbe, M., Maran, T. & Abramov, A. 2008 Martes martes. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2 december 2010.
[redigera] Tryckta källor
- B. Jensen 1994. Nordens däggdjur ISBN 91-46-16576-2
- A. Bjärvall, S. Ullström 1995. Däggdjur ISBN 91-46-16576-2
[redigera] Externa länkar
- Svenska jägareförbundet
- Wikimedia Commons har media som rör Mård
