Måsfåglar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Måsfåglar
Västtrut (Larus occidentalis)
Västtrut (Larus occidentalis)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Lari
Familj Måsfåglar
Laridae
Vetenskapligt namn
§ Laridae
Auktor Vigors, 1825
Underfamiljer
Hitta fler artiklar om fåglar med

Måsfåglar (Laridae) är en familj som tillhör underordningen Lari inom ordningen vadarfåglar. Familjen förekommer över hela världen förutom på sydpolen. De lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land, vid floder, sjöar, våtmarker men även periodvis vid åkrar eller i närheten av människan inne i städer och på soptippar. Bara de två måsarna i släktet Rissa, tretåig mås och beringmås, och tärnmås finner man ute på öppet hav.[källa behövs]

Arterna inom familjen har simhudsförsedda fötter och näbbar där övernäbben saknar vaxhud. Näsborrarna ligger vid eller framför näbbens mitt. Hos absoluta merparten är könen lika. I adult dräkt är merparten av arterna inom underfamiljerna Larinae och Sterninae oftast till största delen vita och gråa med inslag av svart. Sommardräkten skiljer sig ofta från vinterdräkten. Som ungfåglar är de grå- och brunspräckliga.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Numera har tärnorna förlorat sin familjestatus och slagits samman med familjen Laridae, liksom saxnäbbarna.[1] Generellt kan man säga att de mindre arterna kallas måsar och de större trutar. Huruvida det är möjligt att behålla indelningen i underfamiljerna måsar, tärnor och saxnäbbar är oklart. Studier[2][3] visar att Gygis, Anous och Procelsterna tillsammans eller successivt kan vara systergrupp till resten av Laridae.

Tidigare placerades merparten av trutar och måsar i släktet Larus, men efter genetiska studier[4][5] förs ett antal arter till flera mindre släkten[1]. Till exempel placeras dvärgmås numera i Hydrocoloeus och skrattmås i Chroicocephalus.

Även tärnorna har på senare tid genomgått liknande taxonomiska förändringar. Det tidigare dominerande släktet Sterna har delats upp[1] i ett antal mindre släkten efter DNA-studier[6].

Släkten och arter[redigera | redigera wikitext]

Taxonomin enligt Clements et al. 2014[1], svenska trivialnamn efter Sveriges ornitologiska förening[7]:

Underfamilj Larinae

Underfamilj Sterninae

Underfamilj Rynchopinae

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  2. ^ Ödeen, A., O. Håstad, P. Alström (2010) Evolution of ultraviolet vision in shorebirds (Charadriiformes) Biol. Lett. 6, 370-374.
  3. ^ Baker, A.J., S.L. Pereira, and T.A. Paton (2007) Phylogenetic relationships and divergence times of Charadriiformes genera: multigene evidence for the Cretaceous origin of at least 14 clades of shorebirds Biol. Lett. 3, 205-209.
  4. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  5. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF
  6. ^ Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469.
  7. ^ Sveriges ornitologiska förening (2014) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2015-01-01

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]