Mölndal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Mölndal (olika betydelser).
Koordinater: 57°39′15″N 12°1′9″Ö / 57.65417°N 12.01917°Ö / 57.65417; 12.01917
Mölndal
Centralort
Mölndals kvarnby
Mölndals kvarnby
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Mölndals kommun
Församlingar Fässbergs församling, Stensjöns församling
Koordinater 57°39′15″N 12°1′9″Ö / 57.65417°N 12.01917°Ö / 57.65417; 12.01917
Area
 - kommun 152,28 km² (2013-01-01)
Folkmängd
 - tätort 37 233 (2005-12-31)[1]
 - kommun 62 166 (2014)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun 408,23 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Mölndals läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Mölndals läge i Västra Götalands län

Mölndal är centralort i Mölndals kommun, och en del av tätorten Göteborg.

I Mölndal ligger travbanan Åbytravet, Mölndals sjukhus och 1700-talsanläggningen Gunnebo slott & Trädgårdar. På ett berg ligger Fässbergs kyrka.

Mölndal på 1870-talet. Ur Sveriges industriella etablissementer. Tecknade av Gustaf Pabst. Stockholm 1872-79
Mölndal år 2006. Flervåningshus och grönområden dominerar samhället.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mölndal var ursprungligen namnet på bebyggelsen kring Mölndalsåns fors (Mölndalsfallen), där det fanns en liten by med fyra hemman.

Förleden möln- i namnet Mölndal kommer av det fornsvenska mølna (jämför; mala), med betydelsen kvarn och syftar på just de kvarnar i Mölndals forsar som varit i bruk, sedan främst 1600-talet. Med efterleden -dal blir betydelsen kvarndalen. Namnformerna har bland andra varit: Mølnadalaa 1406, vidare Möldall 1530, Möllendall 1567 och Möllnedaalls 1638.[3][4]

Mölndal var en kvarnby ända till 1930, vilket var det sista året det maldes mjöl i kommunen, men den gamla kvarnbyn finns kvar med många K-märkta hus och industrier. Fler än sextio historiska kvarnar är kända till namnet.[4]

Mölndals utveckling till industristad började redan på 1600-talet. Först kom pappersindustri, senare också oljeslageri och textilindustri. Den goda tillgången på vatten var en fördel för industrin. Den gamla kvarnbyn växte, bostadsområden uppstod i Krokslätt och Toltorpsdalen.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Mölndal var beläget i Fässbergs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Fässbergs landskommun där Mölndals municipalsamhälle inrättades 7 juli 1911. 1922 bildades Mölndals stad genom en ombildning av Fässbergs socken/landskommun med municipalsamhället. 1971 uppgick stadskommunen i Mölndals kommun med Mölndal som centralort.[5] Mölndals bebyggelse hade redan före 1971 växt samman med bebyggelsen i Göteborg och betraktades från etableringen av tätortsbegreppet 1960 som varande en del av tätorten Göteborg.

I kyrkligt hänseende har centrala Mölndal alltid hört till Fässbergs församling som mellan 1922 och 1977 benämndes Mölndals församling. Östra delen av tätorten hör sedan 1977 till Stensjöns församling.[6]

Orten ingick till 1888 i Askims tingslag, därefter till 1955 i Askims, Hisings och Sävedals tingslag och slutligen till 1971 i Askims och Mölndals tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Mölndal i Mölndals tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2009 i Göteborgs tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Mölndal 1900–1900[8]
År Folkmängd
1900
  
3 940

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

När Mölndal blev stad hade den en ganska spridd bebyggelse, men nu har stadsdelarna vuxit samman med Fässbergs kyrka och Mölndalsbro som centrum

Bosgården är en av Mölndals många stadsdelar. Toltorpsdalen är en dalsänka och ett bostadsområde. Området ligger mellan Änggårdsbergen (även Östra Bergen), Safjället och Björkåsbergen.[9] Genomfartsleden Toltorpsgatan förbinder området med Södermalm och Sahlgrenska i nordväst, med de centrala delarna av Mölndal i sydost. Området är bebyggt med mestadels fristående villor. Kikås är en stadsdel i Mölndal som består av en kulle som sticker upp i östra delen av Mölndal. Andra stadsdelar är Ormås, Enerbacken, Kvarnbyn, Stensjöhöjd, Krokslätt, Lackarebäck, Åbro och Åby.

Vid sitt sammanträde i maj 1988, beslutade kommunfullmäktige om att överlåta 22 400 kvadratmeter mark till Göteborg mot att Göteborg överlät 77 000 kvadratmeter av Eklanda till Mölndal. Ett avtal mellan kommunerna reglerade att Göteborg skulle projektera, bygga och bekosta den del av Frölundagatan, som efter gränsjusteringen låg i Göteborg.[10]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Västtrafik har utöver alla busslinjer också två spårvagnslinjer till Mölndal och Knutpunkt Mölndalsbro - linje 4 och linje 2 (enda spårvagnslinjerna som går utanför Göteborgs kommun), som mot norr går vidare mot Angered respektive Botaniska Trädgården och Axel Dahlströms Torg. Under många år upprätthölls linjetrafik även av Mölndalsbussarna.

Nuvarande Öresundstågs- och pendeltågsstationen vid Knutpunkt Mölndalsbro hette tidigare Fässberg järnvägsstation eller Mölndals nedre. Järnvägsstationen Mölndals övre låg vid nuvarande regionaltågsbanan mot Borås.

Idrottsföreningar på elitnivå från Mölndal[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter i Mölndal[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Mölndal - Lantbruks- och trädgårdsstad under omvandling. Utgiven 1993 av Mölndals JUF-veteraner och Mölndals Hembygdsförening. 426 sidor. ISBN 91-630-1870-5
  • Papperstillverkning i Mölndal 1653-2003. Jubileumsskrift utgiven 2003 med texter av Lars Gahrn. 54 sidor. ISBN 91-631-4233-3

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd per tätort och småort per kommun 2005” (XLS). Statistiska centralbyrån. 2007-10-24. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/mi0810tab5.xls. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/373921/. Läst 12 maj 2014. 
  3. ^ Göteborg, red. Jan Jonasson, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 s.309
  4. ^ [a b] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 73, 76-84
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ Belägenheten omkring Göteborg : Utgifven af N.G. Werming, [Karta, graverad av E. Åkerland] 1809
  10. ^ Våran gröne dal : en dokumentär om Mölndal : från 40-tal till 90-tal, Gunnar Bergsten, Mölndals kommun, Mölndal 1998 ISBN 91-630-7577-6, s. 205

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]