Mörbylånga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Mörbylånga (olika betydelser).
Koordinater: 56°31′27″N 16°23′1″Ö / 56.52417°N 16.38361°Ö / 56.52417; 16.38361
Mörbylånga
Tätort
Centralort
Hamnen i Mörbylånga.
Hamnen i Mörbylånga.
Land  Sverige
Landskap Öland
Län Kalmar län
Kommun Mörbylånga kommun
Församling Mörbylånga-Kastlösa församling
Koordinater 56°31′27″N 16°23′1″Ö / 56.52417°N 16.38361°Ö / 56.52417; 16.38361
Area 244,23 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 1 780 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 7,29 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Mörbylånga
Postnummer 386 5X
Riktnummer 0485
Tätortskod 2344
Mörbylångas läge i Kalmar län.
Red pog.svg
Mörbylångas läge i Kalmar län.

Mörbylånga är en tätort som är centralort i Mörbylånga kommun i Kalmar län, belägen på sydvästra Öland cirka 15 km söder om Färjestaden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Mörbylånga var ett samhälle vid hamnen väster om kyrkbyn Mörbylånga by, båda belägna i Mörbylånga socken. Hamnsamhället fick 1820 rättigheter som friköping men blev inte vid kommunreformen 1862 en köpingskommun, vilket dock skedde 1881 genom en utbrytning av Mörbylånga köping ur Mörbylånga landskommun. 1952 upplöstes köpingskommunen och hamnsamhället uppgick i en utökad Mörbylånga landskommun där både hamnsamhället och kyrkbyn, åtminstone 1960, utgjorde separata tätorter. 1970 hade bebyggelsen i kyrkbyn och hamnsamhället växt samman och utgjorde en tätort, som från 1971 ingick i den då bildade Mörbylånga kommun med Mörbylånga som centralort.[2]

I kyrkligt hänseende har orten till 2002 hört till Mörbylånga församling som då uppgick i Mörbylånga-Kastlösa församling. [3]

Orten ingick i till 1943 i Ölands södra mots tingslag därefter till 1969 i Ölands domsagas tingslag och sedan till 1971 i Möre och Ölands domsagas tingslag. Från 1971 till 1983 ingick orten i Möre och Ölands tingsrätts domsaga och ingår sedan 1983 i Kalmar tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Mörbylånga 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
952
1965
  
967
1970
  
1 352
1975
  
1 592
1980
  
1 874
1990
  
1 952 309
1995
  
1 954 313
2000
  
1 788 245
2005
  
1 784 244
2010
  
1 780 244
Anm.: Sammanvuxen med Mörbylånga by 1970.[6]



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Hela tiden fram till kommunbildningen 1971 aspirerade Mörbylånga köping på att få stadsrättigheter, vilket märks inte minst i stadsplaneläggningen där en esplanad lades ut under 1900-talets början och som sträcker sig från hamnen in mot land.

Mörbylånga har flera vackra gator med karaktär av sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Bebyggelsen mellan havet och torget består av tidstypiska trähus med idylliska trädgårdar. På torget och vid korsningen Esplanaden/Västerlånggatan, finns tidstypska torgbrunnar.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Länge hade orten direktförbindelser till Kalmar med ångbåt, något som bidrog till ortens utveckling.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Mörbylångas viktigaste näringar är turism, livsmedelsindustri och jordbruk.

I början av 1990-talet lades ortens största arbetsgivare, Svenska Sockeraktiebolagets sockerbruk, ned sin verksamhet. Orten har trots detta bakslag fortsatt att utvecklas. Utpendling till Kalmar är omfattande. Numera är största arbetsgivaren i området Guldfågeln med 250 anställda.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Mörbylånga GoIF är en idrottsklubb som främst är inriktad på fotboll och innebandy. Skansens IP är hemmaplan.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistikdatabasen”. Statistiska centralbyrån. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. Läst 23 augusti 2012. 
  6. ^ ”Tätorter 1960-2005” (PDF). Statistiska centralbyrån. 9 juni 2009. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 19 september 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]