Münchhausens syndrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Münchhausens syndrom
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F68.1
ICD-9 301.51
DiseasesDB 8459 33167
eMedicine med/3543  emerg/322 emerg/830
MeSH engelsk

Münchhausens syndrom är en psykisk sjukdom som innebär att en person uppsöker sjukvård och uppger påhittade symptom för att komma under vård. Symtomen ifråga är antingen egenförvållade (dock utan att det är fråga om verkligt självskadebeteende) eller simulerade.

Syndromet[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från hypokondrikern, där personen faktiskt tror att han eller hon är sjuk, är en person med Münchhausens syndrom fullt medveten om att han/hon far med osanning, och därför räknas sjukdomen som närmare besläktad med mytomani.

Bakom beteendet ligger ofta en personlighetsstörning av borderlinetyp. Inom psykiatrin klassificeras Münchhausens syndrom som factitia, det vill säga sjukdomsimitering. En person med Münchhausens syndrom söker uppmärksamhet från sin omgivning genom uppvisande av en inlärd sjukdomsbild, detta i medvetet syfte att föra sjukvårdspersonal bakom ljuset.

Syndromet är också skilt från simulering, där patienten förfalskar ett ohälsotillstånd med ett konkret vinstsyfte, till exempel för att få ekonomisk ersättning, befrias från arbete, eller kunna skaffa sig droger.

Namnets ursprung[redigera | redigera wikitext]

Syndromet har fått sitt namn efter den litterära figuren baron von Münchhausen på grund av dennes mytomaniska drag. En annan likhet med sagan är att baronen färdades på en kanonkula mellan olika krigsskådeplatser. De av detta karaktärsneurotiska syndrom drabbade far nämligen mellan olika akutmottagningar som utskjutna kanonkulor. Som bomber slår de ned med fulminanta symtom, som väcker vårdarnas uppmärksamhet för akut hotande dödliga tillstånd.[källa behövs] Det händer att patienter med Münchhausens syndrom kräks blod, är medvetslösa, har svåra smärtor eller utgör andra dramatiska fall när de anländer till akutmottagningarna.

Avslöjande[redigera | redigera wikitext]

Efterhand visar det sig att blodet inte kommer från patienten, svimningarna är framkallade eller patienten har på något annat sätt iscensatt sin egen sjukdom. Det är inte ovanligt att patienten har genomgått en så kallad explorativ bukkirurgi och arrangerat det hela med hjälp av inköpt grisblod. Patienten skrivs ut från intensivvården och går hem, där han/hon för omgivningen kan beskriva sitt dramatiska insjuknande, ambulanstransporten, operationen och/eller intensivvården. Trots den lyckosamma utgången förklarar personen att han ändå inte kan känna förtroende för vården på det aktuella sjukhuset. Vid nästa insjuknande måste han/hon alltså byta sjukhus, läkare och vårdpersonal för att få korrekt vård för blödningen, medvetslösheten, smärtorna eller dödshotet. För att ytterligare undvika att bli avslöjad brukar den sjuke inför varje läkarbesök begära total sekretess, detta för att förhindra att sjukjournalen skickas vidare till nästa sjukhus.

Botemedel[redigera | redigera wikitext]

Enda sättet att hejda en av Münchhausens syndrom drabbad är genom att dels kartlägga den drabbades sjukdomshistoria vid landets sjukhus, samt initiera psykiatrisk behandling med ångestdämpande och samtalsbehandling och tillställa landets akutmottagningar en varning om dessa levande kanonkulor inom vårdsektorn. Inte så mycket för att det är kostbart med att de vid "anfall" utnyttjar vårdresurserna utan för att de kommer i åtnjutande av fel vårdresurser för att lindra den djupa ångest som är drivkraften bakom denna karaktärneuros. Inget av de fysiska ingrepp som ångesten driver den sjuke att utsätta sig för är heller riskfritt. Syndromet är relativt lätt åtkomligt för en psykiatriker då den drabbade kan lära sig andra, mindre riskabla mönster för att hantera sin ångest.

Münchhausen by proxy - MBP[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Münchhausen by proxy

En undergrupp till detta syndrom är Münchhausen by proxy (på svenska även kallat Münchhausensyndrom genom ombud). Detta innebär att personen i fråga inte själv utger sig vara sjuk, utan i stället framträder som ombud för någon annan som utan grund uppges vara sjuk. Den MBP-sjuka, vanligen en förälder, använder då företrädesvis sina barn som ställföreträdande sjukdomsbärare och agerar i förekommande fall så att barnet uppvisar de symptom som krävs för diagnos. Münchhausen by proxy, även kallat MBP, anses vara den mest dödsbringande formen av barnmisshandel som är känd idag.

Detta tillstånd är extremt farligt för barnet, vars vårdare kontinuerligt utsätter det för livsfara. Dödligheten bland barnen är stor. Det är inte ovanligt att man i dessa fall, när man väl avslöjar dem, finner att samma förälder förlorat både ett och flera barn tidigare under märkliga omständigheter och med döda barn begravda i olika länder alltefter hon, liksom andra av Münchhausens syndrom drabbade, tvingas byta sjukhusområde. Av de fall av MBP som har upptäckts har 25% av de utsatta barnen förlorat ett eller flera syskon genom förälderns sjukdom.

Tillståndet är extremt ovanligt, och i Sverige bedömer man att det rör sig om 3-10 fall årligen. I USA upptäcks ca 1200 fall per år, men mörkertalet anses vara stort. Behandlingen är primärt riktad mot att rädda livet på barnen, vilket kräver att den psykiskt störda personen fråntas vårdnaden. Barn som föds av en kvinna med detta syndrom omhändertas direkt efter förlossningen.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]