Münchhausens syndrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Münchhausens syndrom
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F68.1
ICD-9 301.51
DiseasesDB 8459 33167
eMedicine med/3543  emerg/322 emerg/830
MeSH engelsk

Münchhausens syndrom är en psykisk sjukdom som innebär att en person uppsöker sjukvård och uppger påhittade symtom för att komma under vård. Symtomen ifråga är antingen egenförvållade (dock utan att det är fråga om verkligt självskadebeteende) eller simulerade.

Namnets ursprung[redigera | redigera wikitext]

Syndromet har fått sitt namn efter den litterära figuren baron von Münchhausen på grund av dennes mytomaniska drag. En annan likhet med sagan är att baronen färdades på en kanonkula mellan olika krigsskådeplatser. De av detta karaktärsneurotiska syndrom drabbade far nämligen mellan olika akutmottagningar som "utskjutna kanonkulor", vilket innebär att patienterna frekvent och regelbundet besöker olika typer av vårdmottagningar

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från hypokondrikern, där personen faktiskt tror att han eller hon är sjuk, är en person med Münchhausens syndrom fullt medveten om att han/hon far med osanning, och därför räknas sjukdomen som närmare besläktad med mytomani. Den drabbade i fråga besöker som följd av syndromet vårdinstitutioner, sjukhus eller andra platser där denna kan få medicinsk uppmärksamhet varpå där drabbade säger sig lida av en viss typ av sjukdom. Den drabbade får ofta initialt gehör för sina påstående innan dessa ofta uppdagas vid en närmare undersökning varpå patienten i regel skrivs ut. Den drabbade besöker därefter sedan en annan vårdmottagning där beteendet upprepas. Den drabbade kan också berätta om sina upplevelser för familjemedlemmar för att ytterligare få gehör för syndromet.

Bakom beteendet ligger ofta en personlighetsstörning av borderlinetyp. Inom psykiatrin klassificeras Münchhausens syndrom som factitia, det vill säga sjukdomsimitering. En person med Münchhausens syndrom söker uppmärksamhet från sin omgivning genom uppvisande av en inlärd sjukdomsbild, detta i medvetet syfte att föra sjukvårdspersonal bakom ljuset.

Syndromet är också skilt från simulering, där patienten förfalskar ett ohälsotillstånd med ett konkret vinstsyfte, till exempel för att få ekonomisk ersättning, befrias från arbete, eller kunna skaffa sig droger.

Kartläggning och behandling[redigera | redigera wikitext]

Patientens påhittade syndrom kan påvisas på olika sätt. Medicinska undersökningar på sjukhus kan fastställa att patientens kroppsvätskor inte kommer från personen i fråga, att eventuella svimmningsattacker är framkallade eller patienten på något annat sätt har iscensatt sin egen sjukdom.

Människor med Münchhausens syndrom får ofta vid behandling sin sjukhushistorik kartlagd för att . Själva syndromet behandlas ofta med ångestdämpande i kombination med samtalsbehandling. Sjukvården i landet patienten befinner sig i blir också ofta meddelade om patientens syndrom i förebyggande syfte, detta för att dels förhindra att vårdresurser används felaktigt men också för att patientens syndrom inte ska stimuleras ytterligare. Münchhausens syndrom är ofta behandlingsbart och många patienter lär sig sedermera att hantera sin sjukdom i vardagslivet.

Münchhausen by proxy - MBP[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Münchhausen by proxy

En undergrupp till detta syndrom är Münchhausen by proxy (på svenska även kallat Münchhausensyndrom genom ombud). Detta innebär att personen i fråga inte själv utger sig vara sjuk, utan i stället framträder som ombud för någon annan som utan grund uppges vara sjuk. Den MBP-sjuka, vanligen en förälder, använder då företrädesvis sina barn som ställföreträdande sjukdomsbärare och agerar i förekommande fall så att barnet uppvisar de symtom som krävs för diagnos. Münchhausen by proxy, även kallat MBP, anses vara den mest dödsbringande formen av barnmisshandel som är känd idag.

Detta tillstånd är extremt farligt för barnet, vars vårdare kontinuerligt utsätter det för livsfara. Dödligheten bland barnen är stor. Det är inte ovanligt att man i dessa fall, när man väl avslöjar dem, finner att samma förälder förlorat både ett och flera barn tidigare under märkliga omständigheter och med döda barn begravda i olika länder alltefter hon, liksom andra av Münchhausens syndrom drabbade, tvingas byta sjukhusområde. Av de fall av MBP som har upptäckts har 25% av de utsatta barnen förlorat ett eller flera syskon genom förälderns sjukdom.

Tillståndet är extremt ovanligt, och i Sverige bedömer man att det rör sig om 3-10 fall årligen. I USA upptäcks ca 1200 fall per år, men mörkertalet anses vara stort. Behandlingen är primärt riktad mot att rädda livet på barnen, vilket kräver att den psykiskt störda personen fråntas vårdnaden. Barn som föds av en kvinna med detta syndrom omhändertas direkt efter förlossningen.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]