MDMA
MDMA (systematiskt namn 3,4-metylendioxymetamfetamin alternativt (1-(3,4-metylendioxifenyl)-2-metyletylamin)) eller ecstasy är ett hallucinogent narkotikapreparat. Vardagligt och mer eller mindre slangmässigt kallas preparatet även E, X, XTC, molly, puckar, bokstäver, knappar, rolls, beans och Adam. Drogen är ett hallucinogent amfetaminpreparat, och räknas som empatogen vilket innebär att det påverkar sinnestillståndet snarare än varseblivningen.
Även om substansen MDMA är synonym med ecstasy säljs det tabletter under detta namn som även innehåller andra hallucinogena amfetaminpreparat och andra substanser såsom amfetamin och koffein. I vissa fall saknar de även helt MDMA.
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk noterar att även om det finns vissa rapporter i Europa om tabletter som säljs för så lite som en euro redovisar de flesta länder nu priser i missbrukarledet som vanligen ligger i intervallet 3–9 euro per tablett.[1]
Det finns forskning som tyder på att MDMDA/Extacy kan ge allvarliga hjärnskador.Ecstasy påverkar, och skadar, framförallt serotonintillförseln. Minnet och inlärningsförmågan kan minska med 1/4. Detta händer minst 25 % av de som använder Extacy återupprepade gånger. Ecstasy kan också ge permanenta skador i den del av nervsystemet som styr ångest, aggressivitet, födointag, sexualitet och temperaturreglering.Om dessa skador uppstår redan första gången drogen används eller efter ett tags användande är individuellt. Mdma kan även leda till depressioner, psykoser, sömnlöshet och självmordstankar. http://www.drugsmart.com/artikel/intraffar-skador-av-ecstasyanvandning-direkt http://www.drugnews.nu/drugfact.asp?id=18 http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/vard_o_omsorg,som_att_spela_rysk_roulette
Innehåll |
Historik [redigera]
Substansen MDMA togs fram inom läkemedelsindustrin, och fick en marknad bland 70-talets drogliberala amerikanska terapeuter där en krets behandlare gav det till sina patienter. Under 1980-talet[2] fick ämnet en spridning som rekreationsdrog, med början i USA.
Patentansökan för MDMA (metylsafrylamin) skickades in 24 december 1912 av det tyska läkemedelsföretaget Merck KGaA, efter att först ha syntetiserats av den tyske kemisten Anton Köllisch i Darmstadt tidigare samma år.[3][4] Patentet beviljades 1914.
Ibland hävdas att Merck tänkt använda MDMA som bantningspiller, vilket dock inte är korrekt. I det läge då substansen patenterades, var den ett mellansteg i en syntesväg av blodkoaguleringsmedel.[3] 1953 experimenterade den amerikanska armén med MDMA. Det är okänt i vilket syfte, men det sägs ha använts mot trauma, för att t.ex. behandla PTSD. [källa behövs]Alexander Shulgin på läkemedelsföretaget Dow Chemicals sysselsatte sig med att forska fram nya kemikalier med intressanta effekter på psyket. Sedan han lämnade företaget koncentrerade han sig på MDMA, den av de substanser han tagit fram och beskrivit som han menade hade störst chans att bli det perfekta psykiatriska läkemedlet.[5] Shulgin framställde MDMA för första gången 1965, och 1967 prövade han medlet på sig själv och introducerade det till andra.[6] Leo Zeff, en psykolog som var på väg att pensionera sig prövade MDMA 1977 och beslutade sig därefter att inte pensionera sig. Istället började han använda det i sin egen praktik och introducera andra terapeuter för substansen. Vid Zeffs bortgång hade antalet terapeuter som använde sig av MDMA vuxit till 4000.[7]
MDMA spred sig även utanför terapikretsar, men var fortfarande inte särskilt vanlig som rekreationell drog. Prästen Michaell Clegg kom över MDMA och gav substansen smeknamnet ecstasy, vilket idag är det vanligaste namnet i folkmun. Ecstasy blev hans andra kall i livet, och han såg sig själv som en ecstasy-missionär. Han såg det som sin uppgift att introducera medlet till den breda allmänheten och gav bort (för att sedan sälja) ecstasy till alla som ville ha. Som mest, innan det blev olagligt, sålde han en halv miljon ecstasytabletter i månaden i och kring Dallas.
En politisk strid om MDMA tog sin början och den 23 mars 1988 klassificerades MDMA permanent som Schedule 1, vilket gjorde den helt olaglig och det bestämdes från politiskt roll att MDMA helt saknade medicinskt och terapeutiskt värde.[7] Denna explosionsartade ökning av Ecstasyanvändandet fick de amerikanska myndigheterna att reagera.
MAPS fick den 23 september år 2003 lov att återuppta forskning kring MDMA och psykoterapi och den 6 april 2006 inleddes studien.
Effekter och användningsområden [redigera]
Psykoterapi [redigera]
MDMA förhöjer temporärt individens empati/medkänsla under rustiden. Detta tog man vara på inom psykoterapin när Ecstasy blev populärt. I takt med att Ecstasy blev olagligt omöjliggjordes forskningen. Nyligen har MAPS (Multidisciplinary Association for Psychedelic Studies) i USA fått tillåtelse att utföra en studie där man behandlar människor som drabbats av posttraumatisk stress med MDMA.[8]
Psykologiska effekter [redigera]
Hjärnan utsöndrar enorma mängder serotonin under ruset. Detta är den bakomliggande orsaken till den ökade empatiförmågan. Subjektiva upplevelser i samband med detta är ofta en extremt ökad tillit och känsla av närhet till människor i omgivningen och förmågan att förlåta andra förstärks avsevärt. En av de vanligaste rapporterade subjektiva upplevelserna är en starkt ökad öppenhet vilket ofta leder till att personer under ruset kan berätta om sina djupaste problem och svåra upplevelser för varandra. Detta har ofta ett stort terapeutiskt värde, men kan även vara negativt då det har hänt att folk anser att de öppnat sig för andra i allt för hög utsträckning. Neurotiskt baserade rädslor kan också upplösas. Ruset håller i sig cirka 3-5 timmar.
Fysiska effekter [redigera]
Kroppens inbyggda förmåga att reglera kroppstemperaturen kan störas vid större doser. MDMA kan även påverka metabolismen. Blodtryck och puls ökar under ruset. Andra märkbara fysiska effekter manifesterar sig som ofrivillig tandgnissling, svettningar eller skakningar.[9]
Avtändning [redigera]
Det är vanligt att uppleva några dagars depression och trötthet efter en MDMA-session. Detta tycks öka i relation till hur frekvent MDMA används.
Serotonergt syndrom [redigera]
MDMA kan orsaka serotonergt syndrom, ett livshotande tillstånd som kräver akut vård.[10]
Ravekulturen [redigera]
Ecstasy/MDMA är nära förknippat med ravekulturen där den används i samband med dans till elektronisk musik. Men Ecstasy används inte enbart inom ravekulturen, det förekommer på många olika håll i samhället. Ett vanligt missförstånd är att MDMA är vanligt förekommande på rave-fester, vilket är en fördom som har levt kvar sedan början av 90-talet. Numera är bruket av ecstasy mindre utbrett, bl.a. pga preparatens orenhet.
Religion [redigera]
MDMA används utanför ramverket av enskilda medlemmar i olika religiösa traditioner som ett andligt verktyg, oftast i kombination med meditation. MAPS har i ett nyhetsbrev publicerat en längre artikel om lärare och elever i olika religioner där de redogjort för sina erfarenheter av MDMA och hur det påverkat dem i deras andliga utveckling.[11]
Toxicitet [redigera]
MDMA kan vara skadligt för levern.[12]
Beroendepotential [redigera]
Ecstasy är inte fysiskt beroendeframkallande. Dock så erfar många en stark längtan efter att återuppleva ruset.[13]
Juridiska aspekter [redigera]
MDMA är narkotikaklassad och ingår i förteckning P I i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning I i Sverige, vilket innebär "narkotika som normalt inte har medicinsk användning".[14]
Narkotikaklassningen i Sverige har varit i bruk sedan 1987 och substansen är olaglig att hantera. Detsamma gäller i de flesta länder. Begränsad användning av forskare i studier kring MDMA och psykoterapi är dock tillåten i vissa länder förutsatt att de fått tillåtelse av ansvariga myndigheter.
Referenser [redigera]
- ^ Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (2008). Årlig rapport: situationen på narkotikaområdet i Europa. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer. sid. 49. ISBN 978-92-9168-324-6. http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_64227_EN_EMCDDA_AR08_sv.pdf
- ^ http://video.google.com/videoplay?docid=-1564288654365150131 video.google.com besökt 20121205
- ^ [a b] Roland W. Freudenmann, Florian Öxler, Sabine Bernschneider-Reif (2006). The origin of MDMA (ecstasy) revisited: the true story reconstructed from the original documents. Addiction 101, 1241–1245. PMID 16911722 PDF
- ^ Benzenhöfer, U. and Passie, T. (2006). The early history of "Ecstasy." Nervenarzt 77, 95–99. (Artikel på tyska) PMID PDF
- ^ [1] The Invention of MDMA or Ecstasy
- ^ [2] MDMA Timeline by Erowid
- ^ [a b] [3] TheDEA.org: The History of MDMA
- ^ [4] Rick Doblin, Ph.D. A Clinical Plan for MDMA (Ecstasy) in the Treatment of Post-Traumatic Stress Disorder (PTSD):Partnering with the FDA
- ^ [5] NIDA InfoFacts: MDMA (Ecstasy)
- ^ http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=7462
- ^ [6] MAPS - Volume 6 Number 1 Autumn 1995 - spiritual uses of MDMA in traditional religion
- ^ Acute Liver Failure Following the Use of Ecstasy (MDMA) by Lange-Brock N, Berg T, Muller AR, Fliege H, Neuhaus P, Wiedenmann B, Klapp BF, Monnikes H. Medizinische Klinik mit Schwerpunkt Psychosomatik und Psychotherapie des Universitatsklinikum Charite der Humboldt-Universitat zu Berlin. Gastroenterol 2002 Aug;40(8):581-6
- ^ MDMA Effects by Erowid
- ^ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1
