MTR Corporation

Från Wikipedia
(Omdirigerad från MTR)
MTR Corporation Limited
TypAktiebolag
HuvudkontorHongkong Kowloonviken
NyckelpersonerLincoln Leong Kwok-kuen, VD
Frederick Ma Si-hang, styrelseordförande
BranschTransport, egendom
TjänsterJärnvägar, fastighetsutveckling
Historik
Grundat1975[1]
Struktur
ÄgareHongkong SAR 75 %[2] , övriga aktieägare 24 %
Övrigt
Webbplatswww.mtr.com.hk
Ett tunneltåg vid Ropstens tunnelbanestation. Tunnelbanan i Stockholm drivs av MTR.

MTR Corporation Limited är ett företag baserat i Hongkong som bland annat äger och sköter driften av Hongkongs tunnelbana, Mass Transit Railway (MTR). De har kontrakt på drift av järnvägsnät i Storbritannien och Australien samt verksamhet i Sverige (se nedan). MTR har också investerat i flera samriskföretag som bygger och driver tunnelbanelinjer i Kina. [3]

MTR Corporation startade år 1979 som ett statligt bolag, men år 2000 såldes en mindre del av till olika ägare och bolaget börsnoterades. Hongkong SAR äger fortfarande 75 procent av bolaget.

Verksamhet i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: MTR Nordic

MTR Corporation bedriver verksamhet i Sverige genom sitt dotterbolag MTR Nordic och dess dotterbolag.

Den 2 november 2009 tog MTR Stockholm (numera MTR Tunnelbanan) över driften av Stockholms tunnelbana. [4][5]

MTR Express började i mars 2015 köra snabbtåg i egen regi mellan Stockholm och Göteborg.[6] För detta har man sex tåg av typ X74 från tillverkaren Stadler.[7]

Under december 2015 beslutade SL att MTR även ska driva pendeltågstrafiken i Stockholm. MTR tog över pendeltågstrafiken den 11 december 2016.

Under 2016 förvärvade MTR Nordic Mantenas ägarandel (50%) i fordonsunderhållsbolaget Tunnelbaneteknik Stockholm AB (TBT) som då blev ett helägt bolag inom MTR Nordic under namnet MTR Tech.

MTR Mälartåg som den 12 december 2021 tog över driften av Mälartåg (tidigare SJ) och den 11 juni 2022 Upptåget (tidigare Transdev).[8][9]

Verksamhet i Australien[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2009 kör Metro Trains Melbourne Melbournes pendeltåg.[10] Metro Trains Melbourne är ett dotterbolag till Metro Trains Australia som MTR Corporation äger 60 procent av.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ FAQ
  3. ^ ”About Mainland & International Businesses”. MTR Corporation. http://www.mtr.com.hk/en/corporate/consultancy/railwayoperation.html. Läst 11 augusti 2016. 
  4. ^ ”Nya t-banechefens mål 99,7 procents punktlighet”. Dagens Nyheter. 28 oktober 2009. http://www.dn.se/sthlm/nya-t-banechefens-mal-997-procents-punktlighet. Läst 2 november 2009. 
  5. ^ ”MTR Stockholm - om oss”. MTR Stockholm. Arkiverad från originalet den 21 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100521060321/http://mtrstockholm.se/om-oss. Läst 2 november 2009. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 november 2013. https://web.archive.org/web/20131113100940/http://www.mtrexpress.se//. Läst 14 november 2013. 
  7. ^ Intercity trains for Sweden Arkiverad 13 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Nytt historiskt trafikavtal för Mälartåg | Mälardalstrafik”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/nytt-historiskt-trafikavtal-for-malartag?publisherId=3236026&releaseId=3288902. Läst 16 oktober 2021. 
  9. ^ ”Nytt avtal med MTR säkrar trafiken från december 2021 | Mälardalstrafik”. malardalstrafik.se. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210825142249/https://malardalstrafik.se/MTRavtal. Läst 16 oktober 2021. 
  10. ^ ”Melbourne’s Metropolitan Rail Service” (på engelska). MTR. Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112035015/http://www.mtr.com.hk/en/corporate/consultancy/mtm.html. Läst 25 mars 2020. 
  11. ^ kanderson (8 maj 2018). ”Metro Trains Australia” (på engelska). Tourism & Transport Forum Australia. Arkiverad från originalet den 25 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200325030237/https://ttf.org.au/conference/transport2018/sponsors/metro-trains-australia/. Läst 25 mars 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]