Madagaskarflyghöna

Från Wikipedia
Madagaskarflyghöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningFlyghönsfåglar
Pterocliformes
FamiljFlyghöns
Pteroclidae
SläktePterocles
ArtMadagaskarflyghöna
P. personatus
Vetenskapligt namn
§ Pterocles personatus
AuktorGould, 1843

Madagaskarflyghöna[2] (Pterocles personatus) är en fågel i familjen flyghöns inom ordningen flyghönsfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarflyghönan är en brunaktig, duvliknande fågel. Hanen har svart längst fram på huvudet och enfärgad vinge med tre svarta band. Honan har tunna svarta teckningar tvärs över ryggen. I den höga, raka flykten uppvisar den långa och spetsifga vingar. Lätet är ett udda torrt kacklande.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer på lågland i karga områden på Madagaskar.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Resultat från DNA-studier tyder på att släktet Pterocles är parafyletiskt i förhållande till de två flyghönsen i Syrrhaptes, där bland annat madagaskarflyghöna är närmare släkt med stäppflyghönan (Syrrhaptes paradoxus) än med vitbukig flyghöna (Pterocles alchata).[5] Det medför att antingen bör Syrrhaptes-flyghönsen inkluderas i Pterocles eller så bör madagaskarflyghöna med släktingar flyttas till Syrrhaptes. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu följt dessa resultat.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Madagaskarflyghönan hittas i torra och öppna miljöer, i lågland och lägre bergstrakter. Den födosöker i öppna fält. Varje dag utför den långa flygturer till vattenhål som besöks mycket punktligt.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i söder och väster och ovanligare i norr.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Pterocles personatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] de Juana, E. and G. M. Kirwan (2020). Madagascar Sandgrouse (Pterocles personatus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.madsan1.01
  5. ^ Cohen, C. (2011), “The phylogenetics, taxonomy and biogeography of African arid zone terrestrial birds: the bustards (Otididae), sandgrouse (Pteroclidae), coursers (Glareolidae) and Stone Partridge (Ptilopachus)” Ph.D. Dissertation, University of Cape Town.
  6. ^ Madge, S.; McGowan, P. 2002. Pheasants, partridges and grouse: including buttonquails, sandgrouse and allies. Christopher Helm, London.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]