Magdalenahem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Magdalenahem är en allmän benämning på anstalter som syftar till att rehabilitera kvinnliga prostituerade, så kallade "fallna kvinnor" och förmå dem att återgå till ett sedligt levnadssätt. Namnet är taget från "synderskan" Maria Magdalena i Nya Testamentet, och det är framför allt kristna organisationer som upprättat dylika hem.

Redan kejsar Justinianus I:s gemål, Teodora (500-548), som själv var omtalad för sedeslöshet, upprättade ett dylikt hem, eller rättare sagt kloster, för 500 fallna kvinnor. Under medeltiden skapades i flera länder särskilda ordenssamfund med uppgift att uteslutande ägna sig åt prostituerades rehabilitering, och vid slutet av 1400-talet fanns dylika räddningshem i bland annat Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike. Den bäst kända av dessa var det så kallade "Lilla Jerusalem" i Prag som bekostades av gåvor och gav vård och undervisning åt 200 kvinnor. Det var dock först under 1700-talet som dessa anstalter fick en större betydelse. "Maddalena"-institutionerna i Rom gynnades av en rad påvar.

Den franske prästen och helgonet Vincent de Paul grundade i Paris och andra städer stiftelser med uppgiften att vara tillflyktsorter för "ångerfulla synderskor eller ur fängelse frigivna kvinnor". Samtidigt upprättades särskilda hem för yngre brottslingar. Med de franska anstalterna som förebild uppstod sedermera liknande stiftelser i de flesta länder i Europa, och tids nog även i USA och andra världsdelar. Inom den protestantiska världen fick hemmen en nytändning från 1700-talet och framåt. Åtskilliga nya sådana hem bildades, den äldsta anstalten från den tiden är hemmet för fallna kvinnor i London, som bildades 1758. Mest populära var hemmen dock i Tyskland och Holland, som sedan inspirerade till liknande anstalter i andra protestantiska länder i såväl Europa som Amerika. Dessa hem fick ett stort stöd från diakonistiftelserna.

Magdalenahem fanns även i Danmark, Norge och Sverige. Det äldsta i Sverige är Magdalenahemmet i Stockholm. Några andra anstalter med liknande verksamhet var till exempel "Hemmet för frigivna kvinnor" som fanns i Stockholm, Jönköping, Norrköping, Uppsala och Göteborg.

En typ av Magdalenahem som överlevt till modern tid är de som drevs av den katolska kyrkanIrland. Magdalenahemmen där upphörde med sin verksamhet först den 25 september 1996. Under 150 år spärrades uppskattningsvis 30 000 irländska kvinnor in i Magdalenahem som fanns över hela landet och drevs av katolska nunnor. Unga kvinnor som på ett eller annat sätt bröt mot samhällets normer och regler skickades iväg och fick ofta tillbringa hela sitt liv på institution (många familjer ville inte ha dem tillbaka). Det kunde handla om ogifta unga kvinnor som haft sexuellt umgänge, blivit våldtagna, var utvecklingsstörda eller helt enkelt drog till sig uppmärksamhet av någon anledning, till exempel var för vackra, för fula eller identifierades som upprorsmakare.

De unga kvinnorna behandlades hårt, utsattes för hårda fysiska och psykologiska bestraffningar och ibland sexuella övergrepp, och tvingades under slavliknande förhållanden arbeta utan betalning, bland annat i hemmens tvätterier.

Ett Magdalenahem beskrivs i filmen Magdalenasystrarna (2002).

Se även[redigera | redigera wikitext]