Magnetkis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Magnetkis
Magnetkis.
Kategori Mineral
Strunz klassificering 02.CC.10
Kemisk formel Fe1-xS (x=0 till 0,2)
Färg Brons, mörkbrum
Förekomstsätt Hexagonala prismor, massivt eller granulärt
Kristallsystem Monoklinskt med hexagonala polytyper
Spaltning Saknas
Brott Ojämnt
Hårdhet (Mohs) 3,5 – 4,5
Glans Metallisk
Fluorescens Ingen luminiscens
Streckfärg Mörkgrå - svart
Specifik vikt 4,58 – 4,65
Radioaktivitet Icka-radioaktiv
Övrigt Svagt magnetisk, vid upphettning starkt magnetisk

Magnetkis Fe1-xS (x = 0 till 0,2) (kallas även Pyrrhotit), är ett mineral som består av en förening mellan järn (Fe) och svavel (S). Mineralet påverkar kompassnålen något, därav namnet. Magnetkis innehåller ej sällan nickel i lite större mängd och då brukar den brytas som nickelmalm. Mineralet återfinns på ett flertal platser, både som spridda korn och som malm, särskilt tillsammans med andra sulfidmineral, främst svavelkis och kopparkis. Den nickelrikaste magnetkisen uppträder tillsammans med diabas och gabbro. Då den förekommer i kristallinska skiffrar är den mera sällan nickelhaltig.

Fyndorter[redigera | redigera wikitext]

Nickelhaltig malm finns vid Kleva i Småland, Slättberg och Kuso i Dalarna samt vid Sulitelma. I Norge finns den spridd på många orter över hela landet, vilket gör Norge till ett av världens nickelrikaste länder.

Förutom i Sverige och Norge förekommer magnetkis på flera ställen i England, Sachsen, Schlesien, Bayern och i Amerika där nickelhalten ibland uppgår till 50 %.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia