Magnus Hirschfeld

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Magnus Hirschfeld, född 1868 i Kolberg, död 1935 i Nice, var en tysk läkare och sexolog och en av förgrundsgestalterna inom den tidiga rörelsen för homosexuellas rättigheter.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Magnus Hirschfeld föddes i staden Kolberg (pl. Kołobrzeg) vid Östersjön och var son till en framstående judisk läkare, Medicinalrådet Hermann Hirschfeld. Åren runt 1890 studerade han filosofi och medicin i Straßburg, München, Heidelberg och Berlin och etablerade därefter en egen läkarpraktik med inriktning på naturhealing. 1930 genomförde han tillsammans med Kurt Warnekros världens första könskorrigeringLili Elbe.

1897 flyttade han till Berlin där han var med att bilda Vetenskapliga humanitära kommittén (ty:Wissenschaftlich-humanitäre Komitee, WhK). WhK:s syfte var att arbeta för avskaffandet av lagen som kriminaliserade manlig homosexualitet, paragraf 175 i tyska strafflagen[1]. Bland annat arbetade WhK under många år med att få underskrifter från kända och lärda personer till en petition mot §175. Fram till 1930 hade de samlat in omkring sex tusen underskrifter. Petitionen lades återkommande fram för den tyska riksdagen.

1919 grundade Magnus Hirschfeld ett sexualvetenskapligt forskningsinstitut, Institut für Sexualwissenschaft i Berlin. Under 1920-talet angreps han upprepade gånger, både i tidningar och rent fysiskt, av högerextremister. Hans bok om "sexualuppfostran", Sexualerziehung, brändes demonstrativt under de landsomfattande bokbålen i Nazityskland våren och sommaren 1933. Hirschfeld var då sedan något år på föreläsningsturné i bland annat USA och skulle aldrig mer återkomma till Tyskland.

Magnus Hirschfeld avled i Nice 1935.

Hirschfelds inflytande[redigera | redigera wikitext]

WhK:s skrift Vad folk bör veta om det tredje könet, 1901

Detta var en tid då allt undersöktes av vetenskapens män; fysiker, biologer, patologer, psykologer etc, dissekerade, diagnostiserade, kategoriserade – allt skulle få en förklaring och ett namn och en plats i en ny eller äldre taxonomin. Även de som ansågs "sexuellt onormala" skulle infångas av vetenskapen. (Ända till 1991 klassades homosexualitet som en sinnessjukdom av Världshälsoorganisationen WHO.)

Hirschfeld, som ville skapa förståelse för de sexuellt avvikande, menade att dessa "avvikelser" var medfödda och framförde en teori om "det tredje könet". Han skapade en kategori av "sexuella mellanstadier" (ty:sexuelle Zwischenstufen) där de homosexuella inordnades. Genom de fyra kriterierna könsorgan, fysiska drag, sexuella instinkter och moralisk karaktär kunde en person placeras på en skala mellan den ”helt manliga sexuella typen” och den ”helt kvinnliga sexuella typen”. [2]

Hirschfelds sexualforskningsinstitut i Berlin blev högkvarteret för en internationell reformrörelse [3] och hans böcker och föreläsningar hade stort inflytande på sexualforskare och sexualliberaler i hela västvärlden.

Hirschfeld publicerade ett stort antal böcker och skrifter där han redovisade sina forskningsresultat och teorier. Han var pionjär som skribent om transsexualitet och transvestism; 1910 skrev han boken Die Transvestiten (Transvestiterna). Andra kända böcker av Hirschfeld är Berlins Drittes Geschlecht (Berlins tredje kön) 1908. Die Homosexualität des Mannes und des Weibes (Mäns och kvinnors homosexualitet) 1914, Sexualpathologie. Ein Lehrbuch für Ärzte und Studierende (Sexualpatologi. En lärobok för läkare och studenter) 1916-1920.

Svenskar som tagit intryck av Hirschfeld är bland andra Elise Ottesen-Jensen, Eric Thorsell och tidningsmannen Victor Hugo Wickström.

Böcker i svensk översättning[redigera | redigera wikitext]

  • Magnus Hirschfeld :Det abnorma könslivet: postumt arbete ordnat och fullbordat av hans lärjungar: en studiebok för läkare, jurister, pedagoger och socialvårdare. Stockholm, Pantheon, 1952

Dokumentärer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ se Paragraf 175 i artikeln Homosexualitet i Nazityskland
  2. ^ Aldrich, 2007, sid 168
  3. ^ Silverstolpe, 2000, sid 32.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]