Magnus Härenstam

Från Wikipedia
Magnus Härenstam
Magnus Härenstam under föreställningen Morsning & goodbye 2012.
Magnus Härenstam under föreställningen Morsning & goodbye 2012.
FöddJohan Herbert Magnus Härenstam
19 juni 1941
Västerviks församling, Kalmar län[1]
Död13 juni 2015 (73 år)
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Utbildad vidStockholms universitet
Aktiva år1968–2015
MakaAnita Bendel Härenstam
(g. 1972–2003; hennes död)
Birgitta Ryott Härenstam
(g. 2010–2015; hans död)
SläktingarCurt Härenstam (far)
Elsa Malmberg (mor)
Betydande roller
Martin i Pappas pojkar
Peter Black i Göta Kanal-filmerna
Åke Nyren i Torpederna
Magnus i Fem myror är fler än fyra elefanter
Hederspriset – 2006
IMDb SFDb

Magnus Härenstams gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna.

Johan Herbert Magnus Härenstam, född 19 juni 1941 i Västerviks församling,[1] död 13 juni 2015 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare, komiker, estradör och TV-programledare. Han medverkade bland annat i barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter och var programledare för TV4:s Jeopardy! 1991–2005.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och familj[redigera | redigera wikitext]

Magnus Härenstam var son till lektor Curt Härenstam och adjunkt Elsa Malmberg samt brorson till civilingenjören Filip Härenstam och sonson till Alfred Härenstam. Han växte upp i Tomelilla och Stockholm, tog studenten 1960 och studerade sedan vid Stockholms universitet 1962–1970. Sin första anställning i media fick han efter studierna, som forskningsassistent vid Sveriges radios avdelning för publik- och programforskning,[3] där han arbetade ett år innan han fortsatte som underhållare.

Han började som studentspexare i Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet samt som sångare i Stockholms Studentsångare. Under studentåren träffade han Brasse Brännström och Lasse Hallström. Hallström var verksam vid Sveriges Television och anlitade Magnus och Brasse till olika TV-sketcher. Trions första egna TV-serie hette Oj, är det redan fredag 1970. Den följdes av komedikriminalserien Pappas pojkar med Carl-Gustaf Lindstedt.

Härenstam var gift första gången från 1972 med Anita Bendel Härenstam (1942–2003), dotter till ingenjören Torsten Bendel och Margit Svennbeck.[4][5] Efter att han blivit änkling var han från 2010 till sin död gift med Nationalmuseums marknadschef Birgitta Ryott Härenstam (född Ewerlöf 1946),[6] syster till hovrättsdomaren Göran Ewerlöf.[7] Han fick en son och två döttrar i första äktenskapet. Magnus Härenstam avled 2015 i sitt hem på Östermalm i Stockholm i sviterna av cancer i ryggen, efter att tidigare ha lidit av och botats från prostatacancer.[2]

Genombrott[redigera | redigera wikitext]

Brasse Brännström och Magnus Härenstam efter att ha mottagit Lisebergsapplåden 2013.

Samarbetet med Brännström pågick intensivt under 17 år, både på scen och i TV. Deras första gemensamma krogshow Magnus och Brasse - levande på Nya Bacchi hade premiär 1974 och innehöll Härenstams klassiska monolog Verkmästarn i magen. Sedan följde shower som Varning för barn och Det är serverat.

TV-genombrottet kom i början av 1970-talet tillsammans med just Brasse Brännström och Carl-Gustaf Lindstedt. Tillsammans spelade de in ett fåtal avsnitt av Pappas pojkar, innan "Magnus och Brasse" gick över till TV:s barnredaktion för barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter, där även Eva Remaeus medverkade. Programmet sändes första gången 1973.

På 1980-talet var Härenstam teaterchef för Maximteatern tillsammans med Brännström, Lill Lindfors och Aller Johansson. På Maxim spelade han i musikalen Sugar och i kriminalfarsen Arsenik och gamla spetsar. I slutet av 80-talet turnerade han med sin enmansshow Föredraget och var programledare för tävlingsprogrammet Lagt kort ligger i TV. Han var även programledare för TV-showen Bombardemagnus, en underhållningsserie i åtta avsnitt, som sändes i SVT våren 1985.

Härenstam var mellan 1971 och 2006 ett flertal gånger värd för radioprogrammet Sommar.[8]

Musikvideo[redigera | redigera wikitext]

I den svenska popgruppen Abbas musikvideo till låten When I Kissed the Teacher (1976) spelar Härenstam läraren, som blir kysst. Videon regisserades av Leonard Eek.

Film och TV[redigera | redigera wikitext]

På film medverkade Härenstam i Bo Widerbergs Fimpen 1974, Hallströmfilmerna En kille och en tjej 1975 och Jag är med barn 1979. Han spelade huvudrollen i Tuppen 1981 och medverkade i biroller i Tage Danielssons film Sopor samt i Göta kanal och den första Sällskapsresan. På senare år medverkade han i filmer som Vuxna människor och Hälsoresan – En smal film av stor vikt. Han spelade en elak svärfar i SVT-serien Lite som du 2005–2006 och fanns med i Göta kanal 2 – kanalkampen.

År 1990 spelade han direktörn Hasse Fredriksson i den svensk-norska komediserien Fredrikssons fabrikk i regi av Bo Hermansson och 1991–2005 var Härenstam programledare för frågetävlingen Jeopardy! i TV4. Han gjorde sammanlagt över 2 000 program och hann inte med några teaterroller under dessa år.

År 2014 deltog han i den tecknade filmen Bamse och tjuvstaden, med röst till den elake Reinard räv. Detta var hans sista film.

Comeback[redigera | redigera wikitext]

Härenstam gjorde scencomeback i Lasse Berghagens revy på Chinateatern 2003. Han återförenades med sin gamle parhäst Brasse Brännström i Neil Simons komedi Muntergökarna, som gavs på Chinateatern 2005.

År 2006 var Härenstam en av sommarvärdarna i Sveriges Radio P1.[9] Samma år vann han det svenska TV-priset Kristallens hederspris 2006.[10]

I slutet av 2007 deltog Härenstam i SVT-programmet Stjärnorna på slottet och 2009 i släktforskningsprogrammet Vem tror du att du är? som båda visades i SVT. Eftersom det i hans släkt ryktats om att de skulle vara besläktade med släkten von Porat undersökte han i Vem tror du att du är? om så var fallet genom ett DNA-test. Resultatet visade dock att han inte var besläktad med von Porat. Bland Härenstams förfäder finns dock konstnären Sven Nilsson Morin, som gjort inventarier till ett flertal kyrkor, bland annat Kävsjö och Mårdaklevs kyrka.

År 2013 tilldelades Härenstam, tillsammans med Brännström, priset Lisebergsapplåden vid en ceremoni samma dag som Liseberg öppnade för sommarsäsongen 27 april 2013.[11]

År 2015 gav Härenstam ut sina memoarerMorsning & goodbye – tillsammans med Petter Karlsson [12][13] och läste själv in ljudboken. Det sista året av sitt liv turnerade Magnus Härenstam med monologen "Morsning & goodbye".

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Filmer[redigera | redigera wikitext]

TV[redigera | redigera wikitext]

Teater och krogshower[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1974 Levande på Nya Bacchi, krogshow
Brasse Brännström och Magnus Härenstam
Bacchi Wapen
1975 Varning för barn, krogshow
Brasse Brännström och Magnus Härenstam
Bacchi Wapen/
Restaurang Trädgårn
1978 Det är serverat, krogshow
Brasse Brännström och Magnus Härenstam
Berns/
Restaurang Trädgårn
1979 Sugar
Bob Merrill och Jule Styne
Lars Amble Maximteatern
1983 Mortimer Brewster Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Lars Amble Maximteatern[16]
1987 Föredraget, stand up comedy-föreställning
Magnus Härenstam
Turné runtom i Sverige från 1987–1990
1991 Njegus Glada änkan
Franz Lehár
Dagny Kronlund Galateatern i Malmö
2003 Chinarevyn
Anders Albien Chinateatern
2005 Nils-Olov Olsson Muntergökarna (The Sunshine Boys)
Neil Simon
Bjarni Haukur Thorsson Chinateatern[17]


2008 Roger de Bris The Producers - Det våras för Hitler
Mel Brooks
Anders Aldgård Chinateatern
2011 Allan Mohlin Viva la Greta
Åke Cato och Mikael Neumann
Anders Albien Fredriksdalsteatern
2012 Morsning & Goodbye, stand up comedy-föreställning
Magnus Härenstam
Anders Aldgård Lisebergsteatern, Göteborg
Intiman

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Szabad Carl, red (2002). Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  2. ^ [a b] Emelie Nyman (13 juni 2015). ”Magnus Härenstam är död”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/magnus-harenstam-ar-dod/om/sverige. Läst 13 juni 2015. 
  3. ^ https://runeberg.org/vemardet/1977/0493.html
  4. ^ Härenstam, Magnus J H, underhållare, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 524.
  5. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  6. ^ Här gifter sig Magnus Härenstam Expressen Extra 6 juni 2010. Åtkomst 15 juni 2015.
  7. ^ Svenska släktkalendern. Årg. 21 (1978). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1978. sid. 137. Libris 3684379. ISBN 91-0-042816-7 
  8. ^ ”Sommar - och Vintervärdar 1959–2015”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/Diverse/AppData/Isidor/Files/2071/14984.pdf. Läst 20 juni 2015. 
  9. ^ Magnus Härenstams sommarprat från 2006Sveriges radios hemsida
  10. ^ ”Härenstam är död”. Sveriges television. https://www.svt.se/kultur/magnus-harenstam-ar-dod. Läst 30 augusti 2021. 
  11. ^ ”Lisebergsapplåden”. Liseberg. Arkiverad från originalet den 20 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150620141307/http://liseberg.se/sv/hem/Nojesparken/Utmarkelser/Appladen/. Läst 20 juni 2015. 
  12. ^ Härenstam, Magnus; Karlsson Petter (2015). Morsning & goodbye: [biografi]. Stockholm: Forum. Libris 17418614. ISBN 978-91-37-14333-0 
  13. ^ Ställd inför slutet vågar Härenstam vara allvarlig, Svenska Dagbladet 28 maj 2015.
  14. ^ Oj, är det redan fredag?SVT Play
  15. ^ Kanal 22SVT Play
  16. ^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016. 
  17. ^ ”Chinateatern”. Muntergökarna. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624040449/http://www.chinateatern.se/show/muntergokarna/. Läst 23 juni 2015. 
  18. ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2008”. Kungahuset. 6 juni 2015. Arkiverad från originalet den 2 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150702113633/http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar6juni2008.5.36df73941192994694f80007190.html. Läst 1 juli 2015. 
  19. ^ ”Magnus Härenstam tilldelas Medalj för Betydande Fostrargärning”. Kungliga Patriotiska Sällskapet. 29 april 2015. Arkiverad från originalet den 5 april 2017. https://web.archive.org/web/20170405125923/http://kungligapatriotiskasallskapet.se/magnus-harenstam-tilldelas-medalj-for-betydande-fostrargarning/. Läst 1 juli 2015. 
  20. ^ ”Marie-Louise Ekman och Stefan Persson bland årets S:t Eriksmedaljörer”. Stockholms stad. 1 april 2015. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151001200253/http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Om-Stockholm/Marie-Louise-Ekman-och-Stefan-Persson-bland-arets-St-Eriksmedaljorer/. Läst 1 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]