Magnus Stenbock (1911–2007)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Magnus Stenbock.jpg

Carl Magnus Pontus Nils Stenbock, född den 28 september 1911 i Stockholm, död den 2 maj 2007Herrborum i Sankt Anna socken i Östergötlands län, var en svensk greve, författare, debattör och konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stenbock var son till stiftsbibliotekarien i Linköping, filosofie doktor Carl Magnus Stenbock och Louise Mörner af Morlanda, senare omgift och känd som Louise Montgomery. Efter att ha studerat vid Linköpings läroverk och Sigtunaskolan fortsatte han sina studier vid Gottfrid Larssons och Edward Berggrens konstskola. Det dröjde dock till 1993 innan han visade sina verk offentligt vid en utställning i Söderköping.

Från 1929 var han bosatt på godset Herrborum inkluderat Eknön och Skällvik i Sankt Anna socken utanför Söderköping i Östergötland som han ärvde av sin mor 1969. För att få lite liv och rörelse i ensamheten på gården efter sin mors bortgång 1978 och en viss inkomst började han på 1980-talet ta emot betalande gäster, varvid det var viktigt att dessa följde en umgängesetikett från äldre tider.

Helst skulle gästerna anlända till gården med häst och vagn. För att klara åtagandet med gäster hade han två hushållerskor. När tidningen Östgöta-Correspondenten gjorde ett besök på våren 2007 strax före hans bortgång var Magnus Stenbock sängliggande, men framhöll att "Jag är inte sjuk, det är bara ålderssymptom. Jag är inte som min mor, hon var piggare", vilket syftade på att grevinnan Louise Mörner blev 99 år.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia gjorde ett besök på Herrborum på 1990-talet då kungen fällde de bevingade orden "Här har tiden stått still".[1]

Magnus Stenbock var aldrig gift.

Förebilder[redigera | redigera wikitext]

Magnus Stenbock hade tre stora förebilder i sitt levnadssätt, Dalai lama, Albert Schweitzer (1875-1965) och sina adliga rötter som han värnade starkt om, där släktingen fältmarskalk Magnus Stenbock (1665-1717) ofta lyftes fram som en betydande person för Sveriges militära försvar i äldre dagar.

Författaren och djurvännen Magnus Stenbock[redigera | redigera wikitext]

Stenbock gav 1961 ut boken "Tankar och synpunkter i några av tidens frågor", en bok som därefter kommit ut i sammanlagt åtta reviderade upplagor, den senaste 2002. I skriften kritiserade han miljöförstöringen årtionden innan problemet blev ett uppmärksammat ämne hos allmänheten. Han framförde också en traditionell syn på kvinnans roll i samhället. I kapitlet "Kvinnorna sviker sin huvuduppgift" skriver greven om vikten av att kvinnor sköter sina traditionella uppgifter i hushållet och inte ger sig in på männens områden. Kvinnorna är mer begåvade på hematmosfärsområdet än på manliga jobb. Man borde ta vara på deras begåvning att skapa värme och trivsel i ett hem. Som det är i dag har alltså kvinnorna svikit denna uppgift genom att söka sig till manliga yrken, det blir bara blir en parodisk och dålig kopia av mannen. Yrken som passar för kvinnor, om de nu måste arbeta utanför hemmet, är som läkare, sjuksköterska och präst. Allt som har med vård att göra. Jag är inte emot kvinnliga präster. De har mer förmåga till tröst och förståelse än vad män har. Det är bra för själavården[2].

Han hade generellt sett starkt konservativa åsikter samtidigt som han var influerad av den moraliska hållningen ahimsa och var en engagerad miljövän och värnade starkt om alla djurs rätt att få leva efter sina naturliga betingelser. Han var helt emot fiske på godsets egna fiskevatten och gästande fick endast använda roddbåtar och el-drivna aktersnurror på hans vatten. På godset kom det med tiden att finnas osedvanligt många katter (uppskattningsvis 40 stycken[3]) eftersom han vägrade att avliva kattungar. Han fick flera påpekanden från kommunen att inkomma med uppgifter om hur många katter som fanns på gården men hade svarat att "jag har också myrstackar på gården och jag har inte räknat myrorna". Ofta porträtterades han som den sista levande personen från en annan tidsålder.[4]

Stenbocks livssyn var i grunden religiös och han motsatte sig materialism och kapitalism. "Materialismen förnekar den översinnliga världen och religionens verklighet, följaktligen förnekar den också människans elementäraste livsbehov, kontakten med den andra världen, och upphöjer helt sekundära livsbehov och livsmål till primära och viktiga. Det blir den egoistiska vällevnaden, det hänsynslösa penningförvärvet (ofta på andras bekostnad) - vilket frestar till: det hänsynslösa utnyttjandet och exploaterandet av såväl naturen som medmänniskorna - som upphöjes till livsmål och livsvärden av första ordningen", skriver han i Tankar och synpunkter i några av tidens frågor.[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Tankar och synpunkter i några av tidens frågor, 1:a utgåva 1961. LIBRIS-ID: 8200523

Medverkan i television och film[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Välkommen - här är ditt ställe hertiginnan Estelle" i Norrköpings Tidningar 2012-03-01
  2. ^ K. William Svärd, "Greven som fick tiden att stanna", Östgöta Correspondenten, 28 april 2007.
  3. ^ Efter veterinärbesiktning efter grevens bortgång avlivades samtliga katter.
  4. ^ Jakob E:son Söderbaum, "Greve Magnus Stenbock död", 5 maj 2007.
  5. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor (Åttonde upplagan). Linköping: Impress. Sid. 76 


Camera-photo.svg Selma Lagerlöf.png Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.