Magnus Stenbock (1911–2007)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Magnus Stenbock.jpg

Carl Magnus Pontus Nils Stenbock, född den 28 september 1911 i Stockholm, död den 2 maj 2007Herrborum i Sankt Anna socken i Östergötlands län, var en svensk greve, författare, debattör och konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stenbock var son till stiftsbibliotekarien i Linköping, filosofie doktor Carl Magnus Stenbock och Louise Mörner af Morlanda, senare omgift och känd som Louise Montgomery. Efter att ha studerat vid Linköpings läroverk och Sigtunaskolan fortsatte han sina studier vid Gottfrid Larssons och Edward Berggrens konstskola. Det dröjde dock till 1993 innan han visade sina verk offentligt vid en utställning i Söderköping.

Från 1929 var han bosatt på godset Herrborum inkluderat Eknön och Skällvik i Sankt Anna socken utanför Söderköping i Östergötland som han ärvde av sin mor 1969. För att få lite liv och rörelse i ensamheten på gården efter sin mors bortgång 1978 och en viss inkomst började han på 1980-talet ta emot betalande gäster, varvid det var viktigt att dessa följde en umgängesetikett från äldre tider.

Helst skulle gästerna anlända till gården med häst och vagn. För att klara åtagandet med gäster hade han två hushållerskor. När tidningen Östgöta-Correspondenten gjorde ett besök på våren 2007 strax före hans bortgång var Magnus Stenbock sängliggande, men framhöll att "Jag är inte sjuk, det är bara ålderssymptom. Jag är inte som min mor, hon var piggare", vilket syftade på att grevinnan Louise Mörner blev 99 år.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia gjorde ett besök på Herrborum på 1990-talet då kungen fällde de bevingade orden "Här har tiden stått still".[1]

Magnus Stenbock var aldrig gift.

Förebilder[redigera | redigera wikitext]

Magnus Stenbock hade tre stora förebilder i sitt levnadssätt, Dalai lama, Albert Schweitzer (1875-1965) och sina adliga rötter som han värnade starkt om, där släktingen fältmarskalk Magnus Stenbock (1665-1717) ofta lyftes fram som en betydande person för Sveriges militära försvar i äldre dagar.

Djurvännen Magnus Stenbock[redigera | redigera wikitext]

Stenbock var influerad av den moraliska hållningen ahimsa, var en engagerad miljövän och värnade starkt om alla djurs rätt att få leva efter sina naturliga betingelser. Enligt Stenbock stod människan inte så högt över djuren som många föreställer sig.[2] Han var helt emot fiske på godsets egna fiskevatten och gästande fick endast använda roddbåtar och eldrivna aktersnurror på hans vatten. På godset kom det med tiden att finnas osedvanligt många katter (uppskattningsvis 40 stycken[3]) eftersom han vägrade att avliva kattungar. Han fick flera påpekanden från kommunen att inkomma med uppgifter om hur många katter som fanns på gården men hade svarat att "jag har också myrstackar på gården och jag har inte räknat myrorna". Ofta porträtterades han som den sista levande personen från en annan tidsålder.[4]

Stenbocks livssyn var i grunden religiös och han motsatte sig materialism och kapitalism. "Materialismen förnekar den översinnliga världen och religionens verklighet, följaktligen förnekar den också människans elementäraste livsbehov, kontakten med den andra världen, och upphöjer helt sekundära livsbehov och livsmål till primära och viktiga. Det blir den egoistiska vällevnaden, det hänsynslösa penningförvärvet (ofta på andras bekostnad) – vilket frestar till: det hänsynslösa utnyttjandet och exploaterandet av såväl naturen som medmänniskorna – som upphöjes till livsmål och livsvärden av första ordningen", skriver han i Tankar och synpunkter i några av tidens frågor.[5]

Politiska åsikter[redigera | redigera wikitext]

Stenbock gav 1961 ut boken "Tankar och synpunkter i några av tidens frågor", en bok som därefter kommit ut i sammanlagt åtta reviderade upplagor, den senaste 2002. I skriften kritiserade han miljöförstöringen årtionden innan problemet blev ett uppmärksammat ämne hos allmänheten. Han framförde också en traditionell syn på kvinnans roll i samhället. I kapitlet "Kvinnorna sviker sin huvuduppgift" skriver greven om vikten av att kvinnor sköter sina traditionella uppgifter i hushållet och inte ger sig in på männens områden. Kvinnorna är mer begåvade på hematmosfärsområdet än på manliga jobb. Man borde ta vara på deras begåvning att skapa värme och trivsel i ett hem. Som det är i dag har alltså kvinnorna svikit denna uppgift genom att söka sig till manliga yrken, det blir bara blir en parodisk och dålig kopia av mannen. Yrken som passar för kvinnor, om de nu måste arbeta utanför hemmet, är som läkare, sjuksköterska och präst. Allt som har med vård att göra. Jag är inte emot kvinnliga präster. De har mer förmåga till tröst och förståelse än vad män har. Det är bra för själavården.[6]

Stenbock menade även att det fanns stora psykologiska skillnader mellan såväl män som kvinnor, som mellan människor från olika folkslag. Han ansåg att kvinnan var mer intuitivt lagd medan mannen var mer logisk[7] och att människor av germanskt ursprung stod på en högre utvecklingsnivå än "australnegrer".[8] Rasblandning menade han borde undvikas.[9] Vidare ställde han sig starkt kritisk till det demokratiska statsskicket, som han menade ledde till att de som var minst lämpade att styra landet blev tongivande.[10] Om invandringen skriver han följande i Tankar och synpunkter i några av tidens frågor:[11]

"Invandringen av mindre lämpliga folkelement måste hejdas innan situationen blir ohållbar. Dessa folkelement hava gjort utomordentliga insatser då det gäller rekordsiffrorna i brottsstatistiken. Ur rassynpunkt äro de också ödesdigra."

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Tankar och synpunkter i några av tidens frågor, 1:a utgåva 1961. LIBRIS-ID: 8200523

Medverkan i television och film[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Välkommen - här är ditt ställe hertiginnan Estelle" i Norrköpings Tidningar 2012-03-01
  2. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. Sid. 68-69. ”Sitt översitteri gentemot djuren försöker människan försvara bl.a. med påståendet att hon skulle stå högt över djuren. Skillnaden torde icke vara så stor som många föreställer sig. En kulturmänniskas hjärnvolym kan vara 1.600 cm3, en australnegers 855 cm3 och en människoapas 650 cm3. En europeisk forskningsresande, som besökte australnegrerna, fann att dessa kände sig mera au niveau med, "buss med", m.a.o. kamratligt och kollegialt inställda till en schimpans än till den vita kulturmänniskan.” 
  3. ^ Efter veterinärbesiktning efter grevens bortgång avlivades samtliga katter.
  4. ^ Jakob E:son Söderbaum, "Greve Magnus Stenbock död", 5 maj 2007.
  5. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor (Åttonde upplagan). Linköping: Impress. Sid. 76 
  6. ^ K. William Svärd, "Greven som fick tiden att stanna", Östgöta Correspondenten, 28 april 2007.
  7. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor (Åttonde upplagan). Linköping: Impress. Sid. 114. ”Det finns väl knappast någon vederhäftig person som vill bestrida, att mannen och kvinnan hava stora olikheter, ej endast i kroppsbyggnad, utan även inom karaktären och själslivet; att kvinnans tankegång är mera intuitiv, mannens mera logisk, kvinnan mera intresserad av konkreta ting, medmänniskor, djur och blommor än mannen, som har mera sinne för abstraktioner, teorier, filosofi, matematik och teknik; att de feminina varelserna redan inom djurvärlden ha mera förmåga, och intresse för, att vårda och taga hand om hjälplösa varelser än hanarna ha; att mannens psyke finner större nöje i kamp och tävlan, äventyr och krig än kvinnans. Detta endast några exempel på de tusentals olikheterna, som äro så många och så djupgående, att väl knappast någon ärlig människa vill förneka dem.” 
  8. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. Sid. 171. ”Genom hela naturen går principen om högre och lägre väsen. Människan är högre utvecklad än apan, germanen än australnegern, lejonet än kloakdjuret, gäddan än ostronet, maneten än amöban o.s.v.” 
  9. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. Sid. 18 
  10. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. Sid. 215-219. ”Genom historien kan man finna, att de flesta folk, som hava nått högre kulturell blomstring, hava varit styrda enligt aristokratiska principer. D.v.s. regeringsbördan och ansvaret för statens styrelse har med förtroende överlämnats övervägande åt de bästa, de ädlaste, de klokaste och de visaste. ... I en demokratisk stat ligger tyngdpunkten av makten (i princip) hos flertalet (i praktiken oftast hos de demagoger, som hava största förmågan tjusa till flertalet). Flertalet kan icke besitta ingående kunskaper i politik och statsstyrelse. Följaktligen kommer de i detta avseende minst lämpliga personerna (nämligen de i statskunskap och politik okunniga) att bli tongivande. Jag kan icke lära mig att bli övertygad om, att detta är det absolut bästa systemet för en stats styrelse.” 
  11. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. Sid. 344 


Camera-photo.svg Selma Lagerlöf.png Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.