Mainstream Science on Intelligence

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Mainstream Science on Intelligence var ett offentligt uttalande undertecknat av en grupp forskare på flera fält som sysslade med intelligensforskning som ansåg sig representera allmänt accepterade synpunkter inom området. Det trycktes ursprungligen i Wall Street Journal 13 december 1994 som ett svar på vad författarna uppfattade som missledande och oriktiga påståenden i massmedia rörande vetenskaplig konsensus angående intelligensforskning i efterdyningarna av debatten kring boken The Bell Curve av Richard Herrnstein och Charles Murray tidigare det året. Uttalandet skrevs av professorn i psykologi Linda Gottfredson och skrevs under av Gottfredson och 51 andra universitetsprofessorer som specialiserade sig på intelligens och angränsande forskningsområden, inklusive ungefär en tredjedel av redaktionsrådet för tidskriften Intelligence,[1], där den senare omtrycktes 1997. Omtryckningen 1997 utgjorde förordet till ett specialnummer av Intelligence med bidrag från ett brett spektrum av psykologer.

Sammanfattning av artikeln[redigera | redigera wikitext]

Artikeln i Wall Street Journal innehöll 25 ställningstaganden:[2]

  1. "Intelligens är en mycket generell mental förmåga ... den reflekterar en bredare och djupare förmåga att förstå vår omgivning ..."
  2. "Intelligens, definierad på detta sätt, kan mätas och intelligenstester mäter den väl. De är bland de mest rättvisande (i tekniska termer, pålitliga och valida) av alla psykologiska tester och bedömningar."
  3. "Även om det finns olika typer av intelligenstest så mäter de alla samma intelligens."
  4. "Spridningen av människor på ett IQ-kontinuum ... kan väl representeras av ... ‘normalfördelningskurvan'."
  5. "Intelligenstester är inte kulturellt snedvridna"
  6. "De processer i hjärnan som intelligensen har vi fortfarande en dålig förståelse av"
  7. "Medlemmar av alla rasliga/etniska grupper finns på alla IQ-nivåer"
  8. "Klockkurvan för vita är centrerad grovt sett kring IQ 100; klockkurvan för amerikanska svarta grovt sett kring 85; och de för olika subgrupper av Hispanics grovt sett halvvägs mellan vita och svarta. Bevisen är inte lika tydliga för exakt var över IQ 100 klockkurvan för judar och asiater är centrerad"
  9. "IQ är starkt kopplat, förmodligen mer så än någon annan mänsklig egenskap, till många viktiga utbildningsmässiga, yrkesmässiga, ekonomiska och sociala utfall ... Oavsett vad IQ-tester mäter så är det av stor praktisk och social vikt"
  10. "En hög IQ är en fördel därför att praktiskt taget alla aktiviteter kräver någon förmåga till resonerande och beslutsfattande"
  11. "Den praktiska fördelen med att ha högre IQ ökar allteftersom livsmiljön blir mer komplex"
  12. "Intelligensskillnader är verkligen inte den enda faktorn som påverkar förmågan till utbildning, träning och komplexa arbeten ... men intelligens är ofta den viktigaste"
  13. "Vissa personlighetsdrag, speciella talanget, [etc] är viktiga ... i många arbeten, men de har en smalare (eller okänd) tillämpning eller ‘transferabilitet’ mellan uppgifter och miljöer jämfört med generell intelligens"
  14. "Ärftlighetsuppskattningar ligger mellan 0.4 to 0.8 ... vilket indikerar att genetik spelar en större roll än miljö när det gäller att skapa IQ-skillnader"
  15. "Medlemmar av samma familj tenderar också att ha substantiella skillnader i intelligens"
  16. "Att IQ kan vara i hög grad ärftligt netyder inte att den inte påverkas av miljö ... emellertid stabiliseras IQ gradvis under barndomen och ändras i regel lite efter detta"
  17. "Även om miljöfaktorer är viktiga när det gäller att skapa IQ skillnader, så vet vi ännu inte hur vi ska påverka dem"
  18. "Genetiskt orsakade skillnader är inte nödvändigtvis omöjliga att förändra"
  19. "Det finns inga övertygande bevis för att klockkurvorna för olika rasliga/etniska grupper konvergerar"
  20. "Rasliga-etniska skillnader i IQ-klockkurvor är i grunden desamma när ungdomar lämnar high school som när de börjar första klass ... svarta 17-åringar har ett utfall, i genomsnitt, mer som vita 13-åringar"
  21. "Skälen till att svarta har skillnader mellan sig själva förefaller vara desamma som de till att vita ... har skillnader mellan sig själva"
  22. "Det finns inget definitivt svar på varför klockkurvorna skiljer sig mellan rasliga/etniska grupper. Skälen för dessa IQ-skillnader mellan grupper kan vara distinkt skilda från skälen till att individer inom varje enskild grupp skiljer sig åt"
  23. "Rasliga-etniska skillnader är något mindre men fortfarande påtagliga för individer från samma socioekonomiska bakgrund"
  24. "Nästan alla amerikaner som beskriver sig själva som svarta har vita förfäder – den vita blandningen är ungefär 20% ... forskningen om intelligens vilar på självklassifikation till distinkta rasgrupper"
  25. "Forskningsresultaten vare sig föreskriver eller utesluter någon särskild socialpolitik, eftersom de aldrig kan avgöra våra mål. De kan dock hjälpa oss att uppskatta den troliga framgången och sidoeffekterna av olika sätt att nå dessa mål."

Undertecknare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Editorial Board. Intelligence: A Multidisciplinary Journal
  2. ^ Harrington 1997, s. 116–118

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mainstream Science on Intelligence