Makaonfjäril

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Makaonfjäril
Papilio machaon01.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Fjärilar
Lepidoptera
Underordning Glossata
(orankad) Dagfjärilar
Överfamilj Äkta dagfjärilar
Familj Riddarfjärilar
Papilionidae
Släkte Papilio
Art Makaonfjäril
P. machaon
Vetenskapligt namn
§ Papilio machaon
Auktor Linné, 1758
Papilio machaon2.jpg
Hitta fler artiklar om djur med

Makaonfjärilen (Papilio machaon) är en art av dagfjärilar i familjen riddarfjärilar.

Makaonfjärilen minskar i antal i hela Nordvästeuropa i takt med att de stora fuktiga ängarna och mossarna utdikas eller växer igen. I Sverige kan man träffa på den från slutet av maj till slutet av juni. Makaonfärilen föredrar öppna fuktiga marker med värdväxterna kärrsilja och kvanne.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Makaonfjärilen har ett mycket särpräglat utseende och kan inte förväxlas med andra fjärilar i Norden. Vingspannet är omkring 8 cm och varierar mellan 5 cm och 9 cm. På bakvingarna har den långa och tydliga svansutskott. Makaonfjärilen är tydligt tecknad i gult och svart. Den gula färgen kan variera från nästan vit till nästan orange, på olika individer. På bakvingarna finns en kant av blå, metallblänkande fläckar. Många individer har också en orangeröd rund fläck långt bak på vardera bakvingen.

Livscykel[redigera | redigera wikitext]

Fullbildad makaonfjäril
Makaonfjärilens larv är lätt att känna igen
Puppa av makaonfjäril

I Sverige har makaonfjärilen en generation per år, i sällsynta fall två. I Sydeuropa kan den ha två eller till och med tre generationer samma år.

Äggen läggs gärna på kärrsilja och kläcks efter drygt en vecka. Larven är i sitt sista stadium mycket karakteristisk, stor och citrongul med svartgröna ränder. Om den störs kan den skjuta ut ett organ på huvudet med en illaluktande sur lukt. Larvens varningsfärger och lukt signalerar att den är giftig.

Från mitten av juli förpuppas larverna och de övervintrar i detta stadium.

Värdväxter[redigera | redigera wikitext]

Larverna lever på kärrsilja, strandkvanne och flera andra flockblommiga växter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Michael Stoltze: Danske dagsommerfugle, Köpenhamn 1996, ss 67-70.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7