Mall:Kemibox

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kemibox

Systematiskt namn {{{Systematiskt namn}}}
Övriga namn {{{Övriga namn}}}
Kemisk formel {{{Kemisk formel}}}
Molmassa {{{Molmassa}}} g/mol
Utseende {{{Utseende}}}
CAS-nummer {{{CAS-nummer}}}
SMILES {{{SMILES}}}
Egenskaper
Densitet {{{Densitet}}} g/cm³
Löslighet (vatten) {{{LöslighetOrd}}} ({{{LöslighetTemp}}} °C)
Smältpunkt {{{Smältpunkt}}} °C ({{{Smältextra}}})
Kokpunkt {{{Kokpunkt}}} °C ({{{Kokextra}}})
Faror
Huvudfara {{{Huvudfara}}}
NFPA 704 {{{NFPA704}}}
LD50 {{{LD50}}}
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Template-info.png Dokumentation [visa] [redigera] [historik] [rensa sidcachen]


Eftersom Kemiboxen anses vara en esoterisk mall följer här en kort introduktion till Kemiboxen och hur den kan användas. Observera att det som står här inte är regler, Det är riktlinjer och tips.

{{Kemibox
|Bild      = 
|Bildtext  = 
|Bildbredd = 
|Bild2     = 
|Bild2text = 
|Vardagligt namn  = 
|Systematiskt namn= 
|Övriga namn  = 
|Kemisk formel= 
|Utseende     = 
|CAS-nummer   = 
|SMILES       = 
|Molmassa     = 
|Densitet     = 
|Löslighet    = 
|LöslighetTemp= 
|Smältpunkt   = 
|Smältextra   = 
|Kokpunkt     = 
|Kokextra     = 
|Huvudfara    = 
|NFPA704      = 
|LD50         = 
}}

När ska man använda Kemiboxen?[redigera | redigera wikitext]

Kemiboxen är avsedd att användas i artiklar om ett visst kemiskt ämne. Den är designad för att på ett snabbt och överskådligt sett presentera tabelldata för ämnet i fråga.

Den är mindre lämpad att användas i artiklar om grupper av ämnen, blandningar, joner, kemiska processer e.dy.

Informationsfälten[redigera | redigera wikitext]

Kemiboxen baserar sig på den generella mallen {{Faktamall}} och byggs upp av en uppsättning fördefinierade 'etiketter' som man kan sätta värden på.

Vardagligt namn[redigera | redigera wikitext]

Vardagligt namn är det namn som ämnet är mest känt under. Om artikels namn är samma som det vardagliga namnet kan det här fältet lämnas tomt, artikels namn kommer då att infogas här automatiskt.

Att fylla i det här fältet brukar bara behövas om artikelns namn är det systematiska namnet.

Exempel: Etyn har det vardagliga namnet Acetylen.

Bild och Bild2[redigera | redigera wikitext]

Kemiboxen har plats för två illustrationer högst upp. En strukturformel, en molekylmodell, en bild av kristallstrukturen eller en bild på ett prov av själva ämnet är lämpliga illustrationer.

Bildtext och Bild2text[redigera | redigera wikitext]

En kort text (ofta bara ett ord) som beskriver vad Bild respektive Bild2 förställer. Texten visas när muspekaren hålls stilla över bilden eller i stället för bilden i icke-grafiska webbläsare.

Bildbredd och Bild2bredd[redigera | redigera wikitext]

Bilderna skalas att vara 100 pixlar breda (om de placeras horisontellt) eller 200 pixlar (om de placeras vertikalt). Oftast blir det bra, men om bilderna har olika längd/bredd-förhållande kan det se konstigt ut. Därför ger de här fälten möjlighet att justera bildernas bredd.

Bildvertikal[redigera | redigera wikitext]

Om det här fältet lämnas tomt kommer bilderna att placeras bredvid varandra (och skalas till 100 pixlars bredd). Om fältet inte är tomt kommer bilderna att placeras ovanför varandra (och skalas till 200 pixlars bredd).

Systematiskt namn[redigera | redigera wikitext]

Det här fältet är till för det namn som IUPAC-nomenklaturen föreskriver att ämnet heter på svenska. Ibland är det samma som det vardagliga namnet, men ofta är det ett lite längre och krångligare namn som exakt och otvetydigt namnger ämnet.

Exempel: Det finns ett flertal ämnen som kallas för järnoxid. De har dock olika systematiska namn som järn(II)oxid och järn(III)oxid.

Övriga namn[redigera | redigera wikitext]

Om ämnet även har andra namn, t.ex. handelsnamn, trivialnamn, äldre namn eller E-nummer kan det skrivas in i det här fältet.

Kemisk formel[redigera | redigera wikitext]

Ämnets kemiska formel. Oftast räcker det med en enkel summaformel, men i de fall summaformeln inte är unik kan det vara en idé att skriva formeln på ett format som ger en ledtråd till molekylens struktur.

Exempel: Summaformeln för acetaldehyd är C2H4O, men det är även summaformeln för etenoxid. Därför brukar acetaldehyd betecknas CH3CHO. Det visar att molekylen består av en metylgrupp (CH3) och en aldehydgrupp (CHO).

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Det här fältet beskriver hur ämnet ser ut när man påträffar det i ren eller vanligt förekommande form. Vanligen skriver man här ämnets aggregationstillstånd och färg vid standardtryck och -temperatur. Man kan också skriva om ämnet har någon speciell lukt, om det ryker vid kontakt med luft.

CAS-nummer[redigera | redigera wikitext]

Ämnets CAS-nummer är ett katalognummer som används av American Chemical Society. CAS-nummer är välkända och entydiga och gör det enkelt att söka information om ett ämne på ett främmande språk.

SMILES[redigera | redigera wikitext]

SMILES är en metod att på ett entydigt sätt skriva en molekylstruktur på ett sett som gör det lätt för en dator kan tolka den. Eftersom en SMILES kan skrivas på många olika sätt kan det kan finnas väldigt många SMILES för ett visst ämne.

Molmassa[redigera | redigera wikitext]

Vikten i gram för ett mol av ämnet i fråga. Molmassan är identisk med vikten av en molekyl uttryckt i atommassenheter, vilket gör att det går att räkna fram molmassan utifrån den kemiska formeln.

Enheten gram/mol läggs till automatiskt.

Densitet[redigera | redigera wikitext]

Ämnets densitet uttryckt i gram per kubikcentimeter. Observera att det inte är SI-enheten kilogram per kubikmeter. Var noga att kontrollera detta, speciellt för gaser som har låg densitet, annars kan värdet bli tusen gånger för stort.

Enheten g/cm³ läggs till automatiskt.

Löslighet[redigera | redigera wikitext]

Om ämnet är lösligt i vatten så skriver man hur många gram av ämnet som kan lösas upp i en liter vatten innan lösningen blir mättad. Enheten g/l läggs till automatiskt.

Om man inte vill att enheten g/l ska läggas till automatiskt, t.ex. om ämnet är olösligt, om det är blandbart i alla proportioner e.dy. så kan man skriva LöslighetOrd i stället. Då läggs enheten g/l inte till automatiskt.

LöslighetTemp[redigera | redigera wikitext]

Om lösligheten är uppmätt vid någon annan temperatur än 20 °C så fyller man i det i det här fältet.

Enheten °C läggs till automatiskt.

Smältpunkt[redigera | redigera wikitext]

Vid vilken temperatur ämnet övergår från fast form.

Enheten °C läggs till automatiskt.

Smältextra[redigera | redigera wikitext]

Om ämnet vid den temperatur som har angivits som smältpunkten inte övergår till flytande form utan direkt till gasform (sublimering) eller sönderfaller i andra ämnen anges det här.

Kokpunkt[redigera | redigera wikitext]

Vid vilken temperatur ämnet övergår från flytande form.

Enheten °C läggs till automatiskt.

Kokextra[redigera | redigera wikitext]

Om ämnet vid den temperatur som har angivits som kokpunkten inte övergår till gasform utan sönderfaller i andra ämnen anges det här.

Huvudfara[redigera | redigera wikitext]

Vanligen används det här fältet för mallen {{Farosymbol}}, men det kan också användas för att skriva andra faror som kan vara förknippade med ämnet i fråga.

NFPA704[redigera | redigera wikitext]

Det här fältet är avsett för mallen {{NFPA 704}}. Den så kallade branddiamanten är en märkning för att snabbt kunna avgöra ett ämnes farlighet enligt fyra kategorier (hälsa, brandfarlighet, reaktivitet och övrigt).

LD50[redigera | redigera wikitext]

LD50 är ett mått som används för att ange ungefär hur giftigt ett ämne är. Det är den dos som är dödlig för hälften av gruppen som har utsatts för den. LD50-värdet beräknas experimentellt genom djurförsök. Om inget annat anges så anger värdet oralt intag hos råttor. Enheten är mg/kg och den läggs inte till automatiskt.

Observera att gasers giftighet benämns LC50 och mäts i ppm.

Att hitta data[redigera | redigera wikitext]

Säkerhetsdatablad[redigera | redigera wikitext]

De allra flesta ämnen har säkerhetsdatablad tillgängliga från företaget som tillverkar ämnet. På engelska heter det Material Safety Data Sheet och förkortas MSDS. Jämför data från olika säkerhetsdatablad eftersom det inte är säkert att all data stämmer. Glöm inte att ta med säkerhetsdatabladen du har använt i källförteckningen.

Wikipedia på andra språk[redigera | redigera wikitext]

Engelska, tyska, franska och nederländska wikipedia har ofta bra kemiartiklar. Även tjeckiska, polska, ungerska och ryska wikipedia har många bra artiklar.

Att tänka på är dock att de artiklarna bara har lika stor trovärdighet som det du skriver själv. Det är därför viktigt att kontrollera det data man hittar mot andra källor.

Illustrationer[redigera | redigera wikitext]

Bilder att använda kan man hitta på Wikimedia Commons. Kategoriträdet på commons är både större och djupare än på wikipedia och kemiska substanser har egna kategorier. Det gör att det kan vara svårt att hitta. Enklaste sättet är att följa länkarna från illustrationerna från wikipedia-artiklarna på andra språk. Om man klickar på en bild så hittar man oftast en länk till bilden på Wikimedia Commons där man sedan kan kolla vilka kategorier bilden hör till.

Se även[redigera | redigera wikitext]