Malla Silfverstolpe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Malla Silfverstolpe. Teckning av Maria Röhl, 1843.

Magdalena "Malla" Sofia Silfverstolpe, född Montgomery, den 8 februari 1782 i nuvarande Finland, död den 17 januari 1861 i Uppsala, var en svensk författare och den mest kända salongsvärdinnan i Sverige.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Silfverstolpe var dotter till överste Robert Montgomery i dennes äktenskap med friherrinnan Katarina Charlotta Rudbeck, dotter till Thure Gustaf Rudbeck (1714–1786) och Bureättling. Modern avled ett par månader efter födseln. 1783 flyttade hennes far, som då var regementschef i Finland, tillbaka till egentliga Sverige. Den moderlösa ettåriga dottern uppfostrades där, framför allt av sin mormor Magdalena Rudbeck på Edsberg i Sollentuna socken. Hon debuterade i societetslivet vid femton års ålder och gifte sig 1807 med översten i generalstaben David Gudmund Silfverstolpe (1769-1819). Hennes äktenskap var inte lyckligt, i synnerhet sedan hennes makes "mjältsjuka" förvärrats.

Salongen[redigera | redigera wikitext]

Hon flyttade till Uppsala 1812 och kom så småningom att inta en betydande plats stadens sällskapsliv. Från 1820, ett år efter att hon blev änka, höll hon "fredagsafton" efter exempel från de franska salongsdamerna. I hennes hem samlades de vetenskapliga kretsarna, liksom den högre societeten och betydelsefulla personer från utlandet. Salongen var under ett par årtionden, inte bara en sällskaplig medelpunkt, utan även en samlande och sammanhållande makt inom de svenska romantiska kretsarna. Silfverstolpe var själv mycket mottaglig och bildningsintresserad och blev, trots att hon var uppfostrad i fransk bildning, helt medryckt av den nya, romantiska kulturen. Hon understödde också romantikens företrädare, bland andra Per Ulrik Kernell och Adolf Fredrik Lindblad, ekonomiskt.

Till Silfverstolpe skrevs flera dikter, av bland andra Atterbom, Geijer (Reseda) och Johan Olof Wallin. I striden om Almqvists Det går an deltog hon med Månne det går an? (1840).

Memoarerna[redigera | redigera wikitext]

År 1822 började Silfverstolpe, efter Kerenells enträgna uppmaningar, att skriva memoarer baserade på de dagboksanteckningar hon fört genom livet. De utkom i utdrag av Malla Grandinson i fyra delar 1908-11 och i en andra upplaga 1914. De är mycket innehållsrika som person- och kulturhistoriska skildringar. Hela den värld, där Sveriges främsta kulturpersonligheter levde under hennes tid, beskrivs med stor förtrogenhet, beundran och finkänslighet och ger viktiga bidrag till kunskapen om bland andra Carl Jonas Love Almqvist, Per Daniel Amadeus Atterbom, Erik Gustaf Geijer, Lindblad, Anders Fredrik Skjöldebrand, Esaias Tegnér, Adolf Törneros och Johan Olof Wallin. Även från Tysklands tongivande kretsar ger hon livfulla förstahandsintryck, som baseras på hennes vistelse där 1825-26. En tysk upplaga med inledning av Ellen Key utkom 1916.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Malla Silfverstolpes väg i Sollentuna är uppkallad efter henne. Hon ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Silfverstolpe, 1904–1926.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bergström, Carin (2013). Passion & skilsmässa : om spruckna äktenskap inom högadeln vid sekelskiftet 1800. Stockholm: Atlantis. Libris 14217458. ISBN 9789173536387 
  • Bjerkén, Anna (1994). En 1700-talsflickas lärandeaspekter på Malla Montgomery-Silfverstolpes lärande och utveckling. C1-uppsats / Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 99-1273291-X ; [19]94 :vt. Stockholm. Libris 1941802 
  • Fröberg, Paul (1975). Minnen och bikt : en studie i Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer. Svenska humanistiska förbundet, 0346-6027 ; 85. Stockholm: H. Ohlsson (distr.). Libris 444472. ISBN 91-85158-02-X 
  • Göransson, Nils; Nyreröd Anna-Lisa, Julin Börje (1988). Bagare by och Turebergs gård : två försvunna Sollentunabegrepp. Sollentuna hembygdsförenings skriftserie, 0280-7459 ; 13. Sollentuna: Sollentuna hembygdsfören. Libris 765321 
  • Holmquist, Ingrid (2000). Salongens värld : om text och kön i romantikens salongskultur. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607724. ISBN 91-7139-459-1 
  • Nordisk salonkultur : et studie i nordiske skønånder og salonmiljøer 1780-1850. Odense university studies in Scandinavian languages and literatures, 0078-3331 ; 38. Odense: Odense Universitetsforlag. 1998. Libris 7544436. ISBN 87-7838-345-5 
  • Persson, Ellen (2004). Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840 : en studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. Uppsala: Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap. Libris 9935962