Malldiskussion:Fritt foto

I den senaste versionen av upphovsrättslagen (Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk), som infördes 1 juli 1994, introducerade man fotografier, som tidigare omfattats av den separata fotografilagen. Precis som fotografilagen, och precis som upphovsrättslagens bestämmelser om upptagningar av ljud och rörliga bilder, har fotografier två typer av skydd:

1. Samtliga fotografier, även de som skapas av fastmonterade hastighetsövervakningskameror, är skyddade i 50 år från framställningsåret.
2. Sådana fotografier som anses ha tillräckligt hög verkshöjd kan dock betraktas som verk, med skydd i 70 år från upphovsmannens död.

Fotografilagens gränser var 25 år från framställningsåret respektive 50 år från upphovsmannens död. När den nya lagen introducerades bestämde man att alla foton, både "bilder" och eventuella "verk", för vilka skyddstiden hade löpt ut enligt den gamla lagen skulle fortsätta att vara fria, vilket betyder att alla bilder som var 25 år eller äldre vid utgången av 1994, dvs skapade före 1 januari 1969, får användas fritt.

Lagens skrivning om "verk" som skyddas i 50 (70) år efter upphovsmannens död kan vålla en viss osäkerhet, för "tänk om bilden från 1925 som jag tänker använda är ett verk, och tänk om fotografen bara var 18 år då. Om han levde tills han blev 98 år, så dog han 2005 och jag kan isåfall inte använda bilden förrän år 2075! Men å andra sidan dog han kanske redan 1926, och isåfall har bilden varit fri sedan 1996! Men hur ska jag kunna ta reda på när han dog? Jag vet ju inte ens vad han hette!" Ingen fara: Det finns i nuläget inga foton som enligt lag är att betrakta som verk. Lagstiftarna har sagt att detta måste prövas från fall till fall i domstol - och hittills har ingen brytt sig om att försöka göra det. Thomas Blomberg 8 mars 2006 kl.17.38 (CET)

Detta innebär alltså rent konkret att alla bilder som 1) är tagna av svenskar OCH 2) är tagna innan 1969 OCH/ELLER 3) är minst 50 år gamla (tillämpligt efter 2019) är att betraktas som public domain? /Grillo 8 mars 2006 kl.17.44 (CET)

Ja, fast lite enklare uttryckt 1) tagna av svenskar och 2) tagna före 1969 eller 3) efter 2019 är minst 50 år gamla. Thomas Blomberg 9 mars 2006 kl.10.16 (CET)

Till foton utan verkshöjd räknas inte "journalistiska" bilder som är unika genom att fotografen var där och då. Det är för att skydda yrkesgruppen fotografer som upphovsrätten är sådan i det fallet.//--IP 10 mars 2006 kl.14.41 (CET)

Vad har du för stöd för det påståendet? Tvärt om, så brukar lagexperterna hänvisa till pressfoton som exempel på bilder som definitivit inte är att betrakta som verk. Verkshöjd handlar definitivt inte om att vara på rätt plats i rätt ögonblick. Och det faktum att 10 fotografer samtidigt plåtar en leende politiker som håller upp ett dokument, vilket leder till att tio tidningar nästa dag har identiska bilder, understryker att detta inte är verk i lagens mening. Framförallt säger lagstiftarna i sina diskussioner kring lagen att avgörandet om verkshöjd måste ske individuellt för varje enskild bild, och att detta bara kan avgöras i en domstol, vilket betyder att den som anser att en bild ska ha längre skyddstid än 50 år måste stämma den som använder bilden efter 50 år men inom 70 år efter fotografens död. Detta har hittills aldrig skett. Thomas Blomberg 11 mars 2006 kl.02.10 (CET)

Att det hittills aldrig skett är inget bra argument för att tillämpa en regel man inte vet huruvida den är laglig eller inte. Inom bildkonsten anses tvärt om vad du hävdar, att en bild ha verkshöjd "om den ansetts ha varit värd att publicera" Bildleverantörernas förening //--IP 11 mars 2006 kl.09.06 (CET)

BLF själva har en ytterst ambivalent inställning i frågan. Å ena sidan tycker de att fotografier borde jämställas med teckningar, målningar och annan bildkonst, men å andra sidan konstaterar de att fotografier har ett bättre skydd än t.ex. teckningar, eftersom samtliga fotografier automatiskt skyddas i 50 år, medan andra bilder kräver verkshöjd och samtliga sådana bilder upfyller inte kravet och är därmed oskyddade. Man avråder därför sina medlemmar från att "störa den björn som sover" - eftersom en prövning i domstol skulle kunna leda till att lagstiftarna beslutar att jämställa foton med andra bildverk och därmed tar bort den unika 50-årsregeln. Vissa typer av foton skulle därmed kunna bli helt fråntagna skydd. Principen för verkshöjd, enligt lagstiftarna, är att två upphovsmän som befinner sig på samma plats i samma ögonblick inte ska kunna åstadkomma snarlika slutresultat - och det är precis det som är problemet med de flesta foton. Det är inte människan som skapar bilden, utan en maskin. Om två människor riktar likadana maskiner mot samma objekt, så får de i stort sett samma resultat, eftersom båda maskinerna "ser" objektet på samma sätt. Om du däremot ber två tecknare rita av samma sak, så får du nästan alltid två helt olika resultat, eftersom båda "ser" olika och dessutom har olika manér.

När det gäller upphovsrätten och våra möjligheter att använda äldre bilder, vilket vi har ett desperat behov av att göra, så är det bara att konstatera att lagen ger oss rätt att betrakta samtliga foton som "bilder", dvs med 50 års skydd. Lagen säger dessutom att samtliga foton som 1994 var fria att använda kommer att även i fortsättningen vara fria att använda, Lagstiftarna säger även att lagens utgångspunkt är att ett foto är en "bild" och att prövning om ett foto ska vara en "bild" eller ett "verk" måste göras från fall till fall i domstol. Alltså kan Wikipedia använda alla foton skapade före 1969, speciellt sådana som inte är utpräglat "konstnärliga" (dvs såna som tagits i en mycket ovanlig vinkel eller med extrema skuggor, eller som efterbehandlats på ovanliga sätt i mörkrummet). Det är sedan upp till den enskilde fotografen att protestera mot detta och framföra övertygande skäl till varför den aktuella bilden ska betraktas som "verk" - vilket, som sagt - ingen fotograf hittills brytt sig om att göra, trots att diskussionen "bild" kontra "verk" funnits sedan fotografilagen instiftades 1960, dvs i drygt 40 år. Vill du veta mer om problematiken foton och verkshöjd, så skrev jag en längre grej under Diskussion:Verkshöjd för en tid sedan.Thomas Blomberg 11 mars 2006 kl.17.02 (CET)

Jag föreslår egentligen att du tar upp detta på Commons, då man helst inte ska ladda upp bilder här. Men jag kan säga så mycket, att det är praxis att ta det säkra före det osäkra, och inte göra en tolkning som kan tänkas uppmana eller godkänna något olagligt. Om du läser Förbehåll, så står det uttryckligen att wp inte uppmuntrar till olagliga handlingar, och detta måste man ta hänsyn till i skrivningen om regler.//--IP 11 mars 2006 kl.17.24 (CET)

Naturligtvis ska man ta det säkra före det osäkra, och det är precis detta jag gör. Jag har professionellt jobbat med upphovsrättsfrågor i snart 30 år, bl.a. på svenska tidningar när det gäller tidningsbilder, och det finns ingen osäkerhet eller tillstymmelse av olaglighet i det här fallet. Tvärt om. Lagen är solklar i det här fallet, liksom kommentarerna till lagens förarbeten och regeringens presentation av propositionen: Alla fotografier är "bilder" om inte annat sägs, dvs att man i domstol har fastställt att en bild är att betrakta som "verk". Och "bilder" har 50 års skydd från framställningsåret. Bilder som hann bli fria enligt det gamla 25-årsskyddet när lagen kom 1994 fortsätter dock att vara fria, Och 25 år bakåt från 1994 ger oss året 1969. Allt detta står helt klart utsagt i lagen och dess förarbeten och sidokommentarer, så på vilket sätt skulle det kunna finnas nån osäkerhet här? Kan du hitta nån som hävdar att detta inte är vad lagen säger? En tidigare version av den här bildtaggen finns redan på Commons sedan tidigare (commons:Template:PD-Sweden), skapad av Zaphod i september 2005 och sedan putsad av bl.a. Fred chessplayer. Den har hittills använts för cirka 100 bilder där. Jag la in en kopia av den på engelska Wiki (en:Template:PD-Sweden) i februari, och där har den redn använts för ett 40-tal bilder. Enda problemet är att den har fel "frihetsdatum", nämligen 1 juli 1944, som beror på en feltolkning av lagen (Zaphod har räknat 50 år bakåt istället för 25, men 50 år gäller för bilder som inte hade frisläppts 1994). Jag har tänkt göra om commonstaggen och engelskataggen till en engelskspråkig version av Mall:Fritt foto, där jag bl.a. undviker att använda det amerikanska uttrycket "public domain", eftersom det inte har nån täckning i svensk lag, och dessutom påpekar att enligt svensk lag skall fotografens namn alltid sättas ut när detta är möjligt (dvs om det är känt), oavsett om bildens skyddstid har gått ut eller ej. Att jag skapat den svenskpråkiga taggen för svenska Wikipedia beror på att huvuddelen av bilderna på svenska Wiki är lagrade här - något som torde fortsätta eftersom de flesta bidragsgivarna till svenska Wiki inte är bidragsgivare till Commons. Så därför behöver vi en korrekt tagg här. Läggs alla bilder på Commons, så får de automatiskt engelskspråkiga taggar även i svenska Wiki, och det är kanske inte så lyckat när det gäller taggar som handlar om svensk upphovsrättslag. Den här taggen har dessutom en direkt länk till svenska upphovsrättslagen, vilket inte funkar med en tagg på Commons, eftersom lagen inte finns översatt till engelska. Om vi inte har den här fototaggen i svenska utrymmet, så hamnar vi i den konstiga situationen att svenskar som lägger bilder på Commons utgår från en princip medan de som lägger dem här utgår från en annan - och det är ju inte särskilt lyckat. Thomas Blomberg 12 mars 2006 kl.00.16 (CET)

Thomas, kan jag få en referens till påståendet "Tvärt om, så brukar lagexperterna hänvisa till pressfoton som exempel på bilder som definitivit inte är att betrakta som verk"? Jag har inte stött på det tidigare. Jag har bara fått veta (i ett brev från en advokat) att semesterbilder inte är att betrakta som verk. Tack. / Fred Chess 8 juni 2006 kl.15.02 (CEST)