Malungs församling
| Malungs församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Malung-Sälens kommun |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Västerås stift |
| Bildad | medeltiden |
| av del av | Mora församling |
| Avskild från | Malungs socken (1863) |
| Utbrutet | Lima församling (1200) |
| Medlemmar | 4 995 (75 %) ()[1] |
| Folkmängd | 6 702 ()[1] |
| Upphov till | Malungs distrikt |
| Karta | |
 i Dalarnas län.  Malungs församlings läge i Dalarnas län. | |
| Koordinat | 60°40′06″N 13°43′55″Ö / 60.668277777778°N 13.732055555556°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 202302 (–) |
| Pastoratskod | 051009 |
| Kyrkoarkiv | SE/ULA/11213 |
| Redigera Wikidata | |
Malungs församling är en församling i Norra Dalarnas kontrakt i Västerås stift. Församlingen ligger i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län och utgör ett eget pastorat.
Malungs församling var den första som tillämpade konfirmationsläsning enligt metoden De 70 stegen, som sedan har fått vidare spridning i landet.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Församlingen utbröts mycket tidigt ur Mora församling och troligen på 1200-talet utbröts Lima församling. Omkring 1815 inrättades Tyngsjö församling som ett kapellag med egen kyrkobokföring. Kapellaget upplöstes 5 maj 1922, men hade dock sin egen församlingskod (202301) till 1977, när resten av församlingen hade 202302.
Församlingen ingick tidigt i pastorat med Mora församling som moderförsamling för att från 1400-talet till 8 september 1616 vara moderförsamling i pastoratet Malung och Lima. Från 1616 utgör församlingen ett eget pastorat.[2]
Kyrkoherdar[redigera | redigera wikitext]
| Ämbetstid[3][4] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1476 | Canutus | ||
| 1490 | Joannes | ||
| 1500 | Ericus | ||
| 1505 | Jacobus | ||
| 1527 | Olaus | ||
| 1542 | Canutus | ||
| 1546–1566 | Sweno Johannis | ||
| 1566–1617 | Hermannus Pauli | –1617 | |
| 1617–1625 | Georgius Danielis Wikaeus | 1586– | |
| 1625–1665 | Laurentius Andreae Fahlander Cuprimontanus | 1580–1665 | |
| 1665–1682 | Andreas Laurentii Fahlander | 1614–1682 | Kontraktsprost. |
| 1684–1702 | Georgius Johannis Salinus | 1644–1702 | |
| Olof Kumblaeus | Senare kyrkoherde i Rättviks församling. | ||
| 1720–1749 | Widich Harkman | 1675–1749 | |
| 1750–1768 | Daniel Godenius | 1702–1768 | |
| 1769–1773 | Zacharias Körsner | 1727–1773 | Kontraktsprost. |
| 1774–1800 | Daniel Swedelius | 1734–1800 | |
| 1803–1807 | Daniel Godenius | 1741–1807 | |
| 1810– | Eric Welander | Senare kyrkoherde i Möklinta församling. | |
| 1816–1850 | Daniel Godenius | 1782–1850 | |
| 1852–1875 | Gustaf Thunblad | 1802–1875 | Kontraktsprost. |
| 1878– | Erik Hedvall | 1847– |
Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Muncktell, Johan Fredric; Westin Jacob (1844). Westerås stifts herdaminne D. 2. Upsala: Wahlström & Låstbom. sid. 193-199. Libris 1800286
- ^ Ljungberg, Per Adolf (1881). Vesterås stifts herdaminne: ny följd 1800-1880. 2 Dalarne. Örebro: Allehandas förlag. sid. 32-36. Libris 1802340
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||
