Manasses bön

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Manasses bön
är en av böckerna i
Tillägg till Gamla Testamentet

Tobit
Judit
Ester enligt den grekiska texten
Första Mackabeerboken
Andra Mackabeerboken
Salomos vishet
Jesus Syraks vishet
Baruk
Jeremias brev
Tillägg till Daniel
Manasses bön

Bibeln, inklusive Tillägg till
Gamla Testamentet
, finns
tillgänglig i sin helhet på:


Manasses bön är en judisk eller möjligen en kristen skrift vars ålder är svårbestämd men troligen tillkommen vid tiden kring vår tideräknings början. Den räknas i protestantisk tradition som apokryfisk bok och finns i Tillägg till Gamla Testamentet. I den romersk-katolska kanon finns den inte. Boken innehåller en 15 verser lång bön. Den tillskrivs Manasse som var kung i Juda rike på 600-talet f Kr.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I Andra Krönikeboken kapitel 33 beskrivs hur kung Manasse utför en mängd handlingar i strid mot Mose lag och visar en stor trolöshet mot den gud som utvalt det folk som Manasse är kung över. Efter ett anfall av den assyriske kungen armé förs Manasse bort till Babylon. Där ångrar han sig och ber en bön om förlåtelse, och "Herren lät sig bevekas och lyssnade till Manasses bön" (v 13). Någon sådan bön finns dock inte i Krönikeboken utan i v 18 hänvisas till "Israels kungars krönika" och i v 19 till "hans siares krönika". Manasse blir så småningom frigiven och återinsatt som kung i Juda, där han försökte gottgöra sina förbrytelser.

Handskrifter[redigera | redigera wikitext]

Det anses troligt att någon velat komplettera Krönikebokens text med hur bönen löd. Den är troligen skriven på grekiska och finns inte med i äldsta handskrifterna till den Septuaginta. I de flesta senare handskrifterna finns den dock med, ibland placerad i anslutning till Krönikeböckerna, ibland i anslutning till Psaltaren.

Senare värderingar[redigera | redigera wikitext]

Luther uppskattade skriften och tog med den som den sista av de skrifter han placerade mellan Gamla och Nya Testamentet. På det sättet har den kommit in i protestantisk tradition av s k apokryfer

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Natinalencyklopedin
  • En bok om Gamla Testamentet av Bertil Albrektson och Helmer Ringgren, 5 uppl, 1995
  • Svenskt bibliskt uppslagsverk, 1 uppl, 1952
  • Larsolov Eriksson: De glömda böckerna, 1999

Se även[redigera | redigera wikitext]

Gamla Testamentets kanon