Mangrovehäger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mangrovehäger
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Butorides striatus - Daintree River.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Pelikanfåglar
Pelecaniformes
Familj Hägrar
Ardeidae
Släkte Butorides
Art Mangrovehäger
B. striata
Vetenskapligt namn
§ Butorides striata
Auktor (Linné, 1758)
Utbredning
Butorides striata map.svg
Synonymer
  • Ardea striata Linné 1758
  • Butorides striatus grammatiskt felaktigt
  • Grönhäger
Hitta fler artiklar om fåglar med

Mangrovehäger[2] (Butorides striata) är en fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Mangrovehägern har ett mycket stort utbredningsområde och förekommer i Sydamerika, Afrika, Asien, Australien och Oceanien. Den är närbesläktad med den nordamerikanska arten grönryggad häger.[4] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

Mangrovehäger delas in i 26 underarter som placeras i tre grupper, två monotypiska striata och sundevalli och en polytypisk som omfattar övriga underarter:[3]

IUCN och Birdlife International betraktar även grönryggad häger som en underart till mangrovehäger. Galapagoshäger behandlas ibland som en egen art.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2014 Butorides striata Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-01-26.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2014) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2015-01-01
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. Sid. 80-81. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]