Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Margareta Eriksdotter
Samtida målning av Margareta.
Sveriges drottning
Regeringstid 1 oktober 1536–26 augusti 1551
&&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 år och &&&&&&&&&&&&0329.&&&&&0329 dagar
Företrädare Katarina av Sachsen-Lauenburg
Efterträdare Katarina Gustavsdotter
Gemål Gustav Vasa
Barn Johan III
Katarina
Cecilia
Magnus
Karl
Anna
Sten
Sofia
Elisabet
Karl IX
Ätt Leijonhufvud
Far Erik Abrahamsson
Mor Ebba Eriksdotter
Född 1 januari 1516
Ekebergs säteri i Lillkyrka i Närke
Död 26 augusti 1551
&&&&&&&&&&&&&035.&&&&&035 år och &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237 dagar
Tynnelsö slott
Begravd 21 december 1560
Uppsala domkyrka
Enligt sägnen gömde sig Margareta på slottsvinden när Gustav Vasa friade till henne. Bild från utställning på Gräfsnäs slott.

Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), född omkring 1516Ekebergs säteri, Lillkyrka, Närke, död 26 augusti 1551Tynnelsö slott i Mälaren, var som Gustav Vasas andra gemål drottning av Sverige 1536-1551.

Bakgrund [redigera]

Margareta var dotter till Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa). Hon var endast några år gammal när hennes far halshöggs på Stortorget i Stockholm under Stockholms blodbad 8 november 1520. I samband med faderns död flyttade hon tillsammans med modern och sina syskon till Lo slott, som låg på ön Loholmen i sjön Anten två mil söder om Nossebro i Västergötland.

Drottning [redigera]

Den 1 oktober 1536 giftes hon med kungen i hans andra äktenskap efter Katarina av Sachsen-Lauenburg, som hade avlidit lite över ett år tidigare.

Margareta var tjugo år yngre än sin gemål, men trots åldersskillnaden tycks hon ha funnit sig väl till rätta i sin roll. Med sitt milda, vänliga sätt lär hon ha utövat ett lugnande inflytande över Gustav Vasa. Hon var en mycket älskad drottning av både sin make och svenska folket. Gustav började sina brev till sin hustru "Min allra hjärtans käraste Margareta". Detta tillsammans med allt ansvar, som Gustav gav henne, visar att han hade ett stort förtroende för sin drottning.

Margareta behöll hela livet sin katolska tro, medan Gustav Vasa genomförde reformationen.

Hon avled i augusti 1551 efter en kort tids sjukdom. Hon begravdes i Uppsala domkyrka 1551. Genom sina döttrars giftermål blev hon stammoder till samtliga kungahus som regerade i Europa vid början av 1900-talet.

Barn [redigera]

Margareta födde tio barn under en period på tretton år. Av dessa överlevde åtta barndomen, vilket var en ovanligt hög siffra på 1500-talet.

  1. Johan III (1537-1592), kung av Sverige 1567-1592
  2. Katarina (1539-1610), gm. Edzard II av Ostfriesland
  3. Cecilia (1540-1627), gm. Christoph II av Baden
  4. Magnus (1542-1595), hertig av Östergötland
  5. Karl (1544), död späd
  6. Anna (1545-1610), gm. Georg Johan I av Pfalz-Veldenz
  7. Sten (1546-1547)
  8. Sofia (1547-1611), gm. Magnus II av Sachsen-Lauenburg (1543-1603), brorson till Gustav Vasas första gemål
  9. Elisabet (1549-1597), gm. Cristoph av Mecklenburg
  10. Karl IX (1550-1611), kung av Sverige 1599-1611