Margareta Huitfeldt
Margareta Huitfeldt, född 5 november 1608 på Skjelbreds gård, i Eiker i södra Norge, död 16 november 1683 på Sundsby gård i Valla socken, Göteborgs och Bohus län, norsk-svensk godsägare.
Innehåll |
[redigera] Bakgrund
Dotter, och enda barnet i faderns första gifte, till den danskfödde bergshauptmannen Hartvig Andersen Huitfeldt till Skjelbred och Rommegaard († på hösten 1637), befallningsman över Eker fylke i Norge, född på gården Fossesholm i norska Eiker, och Bente Jonsdotter Schack († <1622), systerdotter till norske rikskanslern Anders Lauritsson Green, vars systers dotterdotter var Margareta. Schack tillhörde en norsk släkt som adlades 1503. Huitfeldt gifte sig i Viborg på Jylland 15 mars 1635 med Tomas Iverssön Dyre till Hvidstedgaard, Jutland (1605 - 13 september 1651), adelsman, ämbetsman och sekreterare i det kungliga danska kansliet. Margareta var sondotter till en kusin till Arild Huitfeldt. Släkten Huitfeldt var en dansk adelssläkt, känd sedan 1400-talets mitt, genom stamfadern Otte Claussen till Skibelundgaard och Krumstrup († 1517-1529). Som vuxen var hennes närmaste släkting kusinen Tönnes Huitfeldt, guvernör på Haldens fästning från 1659.
[redigera] Arvtagare
Margareta blev tidigt moderslös och fick då den jylländska adelsdamen Maren Eriksdatter Schram till styvmor, och hon växte upp på dennas gård Rammegaard. Fadern gifte om sig 1622 och flyttade till sin nya makas storgods i Danmark. Den moderlösa flickan hade beretts ett andra hem hos mormodern, fru Gurre Green på Sundsby, som vid sin död tre år senare lämnade Margareta såsom enda arvtagare till Sundsby och alla övriga gårdar, som hörde därtill.
[redigera] Godsägare
Margareta Huitfeldt var enda barnet och ensam arvtagare till stora egendomar. När hon blev änka 1651 ärvde hon ännu mera och var en förmögen kvinna när Bohuslän, där hon ägde flera gods, blev svenskt 1658. Hon upprättade i samband med detta goda förbindelser med Per Brahe d.y. och verkade för att bönderna skulle få det lättare. Hennes ende son dog strax därefter, den nittonårige Ivar Dyre (döpt Iffuer, född den 11 november 1644 - död i Montpellier den 14 augusti 1663), under en resa i Frankrike med dr Hans Blichfeld som preceptor.
Hennes domäner kom att sträcka sig vida omkring: från gårdar i Lommeland och Skee socknar i nordligaste Bohuslän över Gravarne, Fiskebäckskil och Åby ner över Mjörn och en stor del av Tjörn till strögods på Hisingen och i Halland. Margareta Hvitfeldts donation omfattade säterierna Sundsby i Valla och Åby i Tossene socken jämte underlydande avelsgårdar, hemman, lägenheter och fiskelägen. Hemmanen utgjorde något över 141 mantal. Med ärftlig åborätt innehades 680 brukningsdelar i hemman och torp, medan 2 296 strandtomter i fiskelägena var upplåtna med livstids besittningsrätt.
[redigera] Inom kulturen
Margareta Huitfeldt förekommer flitigt bland sägnerna i Bohuslän, där många fantasifulla historier handlar om henne. Bland de mest kända är historien om att hon halshuggit en student, då denne skulle ha förfört en adelsfröken,[1] en annan att hon skulle ha bedragit sin man med en fransk fäktningsmästare som på grund av detta dog i en duell.[2] Hon beskrivs i sägnerna som en grym godsägare som stal och lurade gårdar och mark från bönderna, och hängde en präst som protesterade mot hennes grymhet.[3][källa behövs]
Under häxprocesserna i Bohuslän medverkade hon aldrig formellt, men dock bedöms hennes ofördelaktiga omdöme om en av de mest kända anklagade, Helga i Pilanna, ha lett till att Helga misstänkliggjordes och medverkade till en fällande dom år 1672.
[redigera] Donator
Hon förknippas med den donation hon genomförde den 22 januari 1664 till åminnelse av sonen, som natten till 11 augusti i ett brev till modern bad henne att: "...stifte en Del af sit Gods eller en Summa Penge, saa meget hon selv vilde, hvoraf Renten aarlig kunde gives fattige Skolebørn og studerende Ungdom i Baahuslen, hende og hannem til en evig Ihukommelse".
Donationen omfattade bland annat godsen Sundsby och Åby i Bohuslän. Donationen skulle möjliggöra en skolgång för 30 elever per år i ett gymnasium i Göteborg, samt ett stipendium åt enskilda personer och understöd till vetenskaplig forskning. Donationsgodset och dess användning ställdes enligt testamentet (av den 22 januari 1664) under Kungl. Maj:ts beskydd. Fondens namn blev från 1694 "Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen".
Donationen har gett namn åt Hvitfeldtska gymnasiet.
[redigera] Barn med Tomas Dyre
- Dyre, Bente, född 11 februari 1636 i Sundsby, Valla, död där 29 februari 1636.
- Dyre, Hartvig, född 9 mars 1638 i Sundsby, Valla, död 31 oktober 1646 i Lunds domkyrkoförsamling.
- Dyre, Ivar, född 11 november 1644 i Sundsby, Valla, död 14 augusti 1663 i Montpellier, Frankrike.
[redigera] Referenser
- Noter
- ^ Grimberg, Carl : Svenska folkets underbara öden. 4, 1660-1707 (1959)
- ^ Grimberg, Carl : Svenska folkets underbara öden. 4, 1660-1707 (1959)
- ^ Grimberg, Carl : Svenska folkets underbara öden. 4, 1660-1707 (1959)
- Källor
- Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar, första delen, Hugo Fröding 1911
- Bohusläns historia, prof. Erik Lönnroth 1963 s.214-215
- Hvitfeldtska Gymnasiet
- Bohusläns Adel, A 318 J A Nordströms arkiv vid Göteborgs Landsarkiv 1938
- Margareta Huitfeldt, Beata Losman 1984
- Sundsby - hus med historia, Eibert Ernby/Bohusläns museum 1988
- Hvar 8 Dag : illustreradt magasin, Sjette årgången, [2 oktober 1904 - 24 september 1905], Förlags AB Hvar 8 dags tryckeri, Göteborg 1905. Avsnitt: "Fru Margrete Huitfeldt", av riksarkivarie H. J. Huitfeldt-Kaas, s. 222-223
- Ruth Larsson - En trollkona skall du icke låta leva.
