Margareta av Storbritannien och Irland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kronprinsessan Margareta (1882–1920). Fotografi från 1910-talet.

Margareta av Storbritannien och Irland (Margaret Victoria Augusta Charlotte Norah), född 15 januari 1882Bagshot Park, Surrey, England, död 1 maj 1920Stockholms slott, var kronprinsessa av Sverige och hertiginna av Skåne genom sitt äktenskap med den svenske kronprinsen Gustaf (VI) Adolf.

Hon var dotter till prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn och Luise av Preussen. Hennes farmor var drottning Viktoria av Storbritannien. Hon fick fem barn, varav det äldsta (arvprins Gustaf Adolf) blev far till kung Carl XVI Gustaf och dottern Ingrid blev dansk drottning och mor till drottning Margrethe II av Danmark.

Margaretas smeknamn var Daisy.

Släkten[redigera | redigera wikitext]

Margareta var bland annat kusin med kung George V av Storbritannien, kejsar Wilhelm II av Tyskland, drottning Maud av Norge, Rumäniens drottning Marie av Edinburgh , drottning Victoria Eugenie av Spanien, kejsarinnan Alexandra av Ryssland, markisinnan Viktoria av Hessen som var mor till Lady Louise Mountbatten (blivande drottning Louise av Sverige) och hertig Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha, far till prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (blivande prinsessan Sibylla av Sverige, hertiginna av Västerbotten).

Bröllop[redigera | redigera wikitext]

Brudparet 1905

Hon gifte sig 1905 med den blivande Gustaf VI Adolf av Sverige. Parets första möte ägde rum i Kairo i början av 1905. Med största sannolikhet[källa behövs] var detta möte arrangerat och den drivande kraften bakom det var troligen prinsens farmor, drottning Sofia. Hon var väl medveten om sin sonhustru Victorias allt mer dominerande ställning i familjen; med en engelska som Gustaf Adolfs hustru fick drottningen som hon ville.[källa behövs]

Det påstods dock att det från början var meningen att Margarets yngre syster Patricia var utsedd att bli den svenske prinsens hustru, men prinsen fattade tycke för Margareta i stället. Gustav Adolf hade i Kairo fått Patricia till bordet, men av oklar anledning kom han att i stället eskortera Margareta.

Frieriet skedde bara några dagar efter det första mötet, och bröllopet firades i England 15 juni i S:t Georges kapell på Windsor Castle, åtta dagar efter unionsupplösningen. Paret tillbringade sin smekmånad på Irland och anlände till Sverige den 8 juli 1905.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Det sades allmänt att Gustaf Adolf och Margareta hade ett lyckligt förhållande. Hennes engelska attityd till saker och ting var för Gustav Adolf sympatisk och attraherande, eftersom han tyckte illa om sin mors stränga "preussiska anda" med lydnad och militärdisciplin som han själv uppfostrats i, och makarna delade också intressen. Paret fick flera barn. Arvprinsen Gustaf Adolf föddes 1906, Sigvard 1907, Ingrid 1910, Bertil 1912 och Carl Johan 1916.

Kronprinsessa[redigera | redigera wikitext]

Margareta bär sin egen specialtillverkade prinsesskrona.

Margareta fick efter sin ankomst studera svenska språket, svensk historia och socialpolitik, de sistnämnda ämnena på hennes egen begäran, och väckte förvåning då hon efter två års studier kunde tala språket flytande. Den första tiden i Sverige uppträdde Margareta med stort allvar och uppfattades som stel och reserverad, men bilden av henne förändrades av hennes sportintresse, som visade henne i en mer avslappnad och naturlig attityd. Margareta var intresserad av idrott och spelade bland annat hockey, skridskoåkning och skidor under vintern och tennis och golf under sommaren. Hon ägnade sig också mycket åt brevskrivning med sina släktingar.

Margareta beskrivs som en konstnärssjäl och tyckte om att fotografera och måla. Flera av hennes målningar pryder idag drottning Silvias arbetsrum på Stockholms slott.[1]

Margareta intresserade sig också mycket för trädgårdskonst, och efter det att kronprinsparet fått det nedgångna slottet Sofiero med trädgård i bröllopsgåva lade hon och maken Gustaf Adolf ner mycket tid och möda på att få trädgården att blomma igen. Familjen tillbringade somrarna på Sofiero.

Trädgårdsanläggningen skapades utifrån engelskt mönster, och även barnen inkluderades i arbetet. Margareta utgav böckerna "Vår trädgård på Sofiero" år 1915 och "Från blomsterträdgården" några år senare, illustrerade med hennes egna teckningar och fotografier, som såldes till förmån för "husmodersskolor med barnavård". Hon odlade blommor även i biljardrummet i slottet på Stockholm och på Rosendal.

Under första världskriget engagerade sig Margareta i hjälporganisationer, så som "Kronprinsessans Centralförråd för landstormsmäns beklädnad och utrustning", som arbetade under Röda korset med att förse svenska soldater med underkläder; hon anordnade som sådan lotterier och basarer och hade 1917 uppnått målet. Hon organiserade också gåvopaket till krigsfångarna i Europa, särskilt de brittiska. Margaretas insatser under kriget gick i motsats till hennes svärmors i brittiskvänlig riktning.

År 1917 organiserade hon också "Margaretainsamlingen för de fattiga", under vilket hon höll sitt enda tal under sin tid i Sverige. Vid krigsslutet ska Margaretas reformvänliga åsikters inflytande på maken, i motsats till hennes svärmors preussiskt reformfientliga åsikters inflytande på kungen, ha spelat en viss politisk roll[2] då demokratin fick sitt genombrott och man avstod från att avskaffa monarkin.

Slutet[redigera | redigera wikitext]

Margaretas, drottning Louise och kung Gustaf Adolfs grav på Kungliga begravningsplatsen, ön Karlsborg i Brunnsviken.

Under vintern 1919–1920, då den trettiosjuåriga kronprinsessan väntade sitt sjätte barn, hade hon varit sjuk ett flertal gånger, vilket nedsatte hennes krafter. I november 1919 fick hon en häftig öroninflammation, som i mitten av december krävde en operation. I mars 1920 insjuknade hon i elakartade vattkoppor. Vid ett besök i Leksand ådrog hon sig en svår förkylning som medförde varbildning i käkhålorna. På kvällen den 29 april fick hon värk kring högra ögat, och hade då en temperatur på 39,8 grader. På morgonen dagen efter, drabbades hon av en allmän blodförgiftning samt hjärtsvikt som snabbt tilltog.[3] Trettioåtta år gammal avled Margareta, som nu var i åttonde månaden, den 1 maj 1920, klockan 14. Nyheten spred sig snabbt ut till statsminister Hjalmar Branting, som just då höll sitt förstamajtalGärdet i Stockholm.

Han tog en lång paus och meddelade sedan att ”vår kronprinsessa är död”. Branting avslutade snabbt talet och skyndade sedan till slottet. Eftersom kronprins Gustaf Adolf var fullständigt nedbruten, anordnades där en så kallad blindkonselj utan regentens närvaro. Det beslöts att meddela kronprinsessans familj i Storbritannien, länsstyrelserna och främmande makter om dödsfallet. Samtliga ministrar var djupt gripna och när konseljen var slut yttrade Hjalmar Branting: ”Nu har solstrålen i Stockholms slott slocknat.”

Det hade påståtts i Storbritannien att Margareta varit olycklig i Sverige. Rykten fanns om att hon egentligen hade tagit sitt eget liv.[4]

Margareta fick först sin gravplats i Storkyrkan, men gravsattes 1922 på Kungliga begravningsplatsen som hon och hennes make själva hade valt ut platsen för. Hon blev också den första som begravdes där.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Gustaf Adolf (19061947), hertig av Västerbotten, kung Carl XVI Gustafs far
  2. Sigvard (19072002), hertig av Uppland till 1934, greve af Wisborg
  3. Ingrid (19102000), drottning av Danmark från 1947, danska drottningen Margrethe II:s mor
  4. Bertil (19121997), hertig av Halland
  5. Carl Johan (1916-2012), hertig av Dalarna till 1946, greve af Wisborg

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, prinsgemål av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Arthur av Connaught
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Edward av Kent
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria I, drottning av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
Margaret av Connaught, kronprinsessa av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Karl av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Marie av Sachsen-Weimar
 
 
 
 
 
 
 
 
Luise av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Leopold IV av Anhalt-Dessau
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Anna av Anhalt-Dessau
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrika av Preussen
 
 
 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.aftonbladet.se/wendela/article4054940.ab
  2. ^ Lars Elgklou (1978). Bernadotte. Historien - och historier - om en familj.. Stockholm: Askild & Kärnekull Förlag AB. ISBN 91-7008-882-9 
  3. ^ Kvinnokavalkad: en bilderbok om svenska kvinnors liv 1918–1944, av Ellen Rydelius och Anna Odhe, Bonnier, Stockholm 1946, s. 39
  4. ^ David Williamson i Debrett's Kings and Queens of Europe ISBN 0-86350-194-x sid 136
  • Lars Elgklou (1978). Bernadotte. Historien - och historier - om en familj.. Stockholm: Askild & Kärnekull Förlag AB. ISBN 91-7008-882-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]