Margareta av Valois
| Margareta av Valois | |
|---|---|
 |
|
| Margareta av Valois (cirka 1572) | |
| Företrädare | Louise av Lorraine |
| Efterträdare | Maria av Medici |
| Barn | Inga barn |
| Föräldrar | Henrik II av Frankrike Katarina av Medici |
| Född | 14 maj 1553 Château de Saint-Germain-en-Laye |
| Död | 27 mars 1615 (61 år) Hostel de la Reyne Margueritte, Paris |
| Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis |
Margareta av Valois, även Margareta av Frankrike (på franska Marguerite de Valois eller Marguerite de France), kanske mer känd som "Drottning Margot" (på franska La Reine Margot), född 14 maj 1553, död 27 maj 1615, prinsessa av Frankrike, drottning av Frankrike och Navarra, gift med Henrik IV av Frankrike. Hon var dotter till Henrik II av Frankrike och Katarina av Medici.
Innehåll |
Äktenskap [redigera]
Vid hennes giftermål med Henrik av Navarra (sedermera Henrik IV av Frankrike) inträffade Bartolomeinatten i Paris 1572.
Margot hölls fången i Paris tillsammans med sin make efter Bartolomeninatten och kunde inte inta sin ställning som drottning i Navarra förrän 1578, då paret anlände till Navarras huvudstad Pau. Äktenskapet var arrangerat och olyckligt, och båda makar hade flera utomäktenskapliga förbindelser.
Margot trivdes inte i Pau, som behärskades av den stränga renlevnadspuritanism som var typisk för den kalvinistiska protestantism som hade tagit avstånd från katolicismen för dess "moraliska förfall", och hon var impopulär bland av Paus invånare som ogillade hennes färggranna kläder och flirtiga uppträdande. Hon flyttade därför till slottet Nerac och höll ett hov – skilt från sin makes – där hon levde sitt eget liv med Henriks syster Katarina, bland trubaduruppträdanden och älskare. Det var också här hennes make lät sina mätresser bo, och Margot kände ingen fientlighet mot dem på grund av det arrangerade äktenskapet.
År 1582 återvände hon till Paris där hon tillbringade två år under en sådan utmanande erotisk utlevelse att hon förvisades för lösaktighet. Hon återvände då till Nerac. Vid utbrottet av det åttonde religionskriget 1585 flydde Margot till Agen, en stad som ingick i hennes personliga förläning, där hon tog makten tillsammans med en älskare. Hennes mor såg då till att hon tillfångatogs av franska armén. Hennes älskare avrättades framför hennes ögon och Margot spärrades in Usson, en borg i bergen, känd för att vara ett ointagligt fäste.
Rädd för att bli lönnmördad, föraktad av sina fångvaktare efter att ha förfört en tjänstepojke, lyckades hon iscensätta en kupp och ta makten över Usson 1587. De följande åren levde Margot ett tillbakadraget liv i Usson och höll sig borta från striderna i krigens Frankrike. Bönderna i trakten talade om henne som borgfrun som lockade till sig unga bondpojkar upp till slottet och till sin säng.
Annullering [redigera]
Margot var möjligen steril från födseln, och äktenskapet var möjligen ofullbordat, vilket gav påven skäl att ogiltigförklara det. Äktenskapet upplöstes 1599, men Margot fick vid annulleringen att behålla titeln drottning. Hon bad efter upplösningen av äktenskapet att få återvända till Paris, men Henrik gav henne inte tillstånd till detta förrän år 1605. Margot återvände 1605 till Paris. Vid denna tid beskrevs hon som fet och inte längre vacker, och hon bemöttes med visst ringaktning vid hovet, men hon blev populär bland allmänheten. Drottning Margot levde vid sitt eget hov i Paris, där hon fortsatte att ha unga älskare fram till sin död 1615.
Margot var spirituell och mycket konst- och litteraturintresserad och under sina senare år var hon medelpunkten inom en krets av författare och konstnärer. Hon gav ut en självbiografi, Memoires.
Drottning Margot i litteratur och film [redigera]
Alexandre Dumas d.ä. skrev en roman Drottning Margot som handlar om händelserna runt Bartolomeinatten. Romanen filmades 1994 med Isabelle Adjani i huvudrollen.
Anfäder [redigera]
Succession [redigera]
| Företrädare: Margareta av Angouleme |
Drottning av Navarra (ej regent) 1572-1599 |
Efterträdare: Maria av Medici |
| Företrädare: Louise av Lorraine |
Drottning av Frankrike (ej regent) 1589–1599 |
Efterträdare: Maria av Medici |
