Margaretha Krook
| Margaretha Krook | |
Margaretha Krook tidigt 1960-tal.
|
|
| Född | Margaretha Knutsdotter Krook 15 oktober 1925 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 maj 2001 (75 år) Stockholm, Sverige |
| Dödsorsak | Cancer |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Skådespelerska |
| År som aktiv | 1949–2001 |
| Make | Stig Hammar (1956–1981) |
| Utmärkelser | Guldbaggen: "Bästa kvinnliga huvudroll" för Släpp fångarne loss, det är vår! (1976) |
Margaretha Krook, eg. Margaretha Knutsdotter Krook Hammar, född 15 oktober 1925 i Stockholm, död 7 maj 2001 i Stockholm, begravd 20 juni 2001 på Galärvarvskyrkogården i Stockholm[1] var en av 1900-talets mest älskade och respekterade skådespelerskor med talang för såväl dramatik som komik. Nyårsaftnarna 1997–2000 reciterade hon Alfred Tennysons Nyårsklockan på Skansen, också direktsänt i Sveriges Television.[2]
Innehåll |
[redigera] Biografi
[redigera] Uppväxt och utbildning
Margaretha Krook föddes i Stockholm men växte upp i Norrtälje. Efter en sejour som flygvärdinna efter andra världskrigets slut flyttade hon från Rom till Stockholm, och utbildade sig till skådespelare vid Dramatens elevskola. Bland hennes klasskamrater fanns bland andra Jan-Olof Strandberg, Allan Edwall, Lars Ekborg, Max von Sydow och Jan Malmsjö.
[redigera] Skådespelarkarriär
Under sin karriär kom hon ofta att kreera kraftfulla roller, som exempelvis Mor Courage, Gertrude Stein och hustrun/modern i Lars Noréns Och ge oss skuggorna, som också filmades för SVT.
Hon gjorde också ett flertal komiska roller, både på scen och film, bland annat som mamman i Gösta Ekmans film Morrhår och ärtor (1986) och förekom i flera av Tage Danielssons filmer som Släpp fångarna loss, det är vår! (1975) och Picassos äventyr (1978). Hon var även med i Hans Alfredsons och Povel Ramels krogshow Tingel tangel på Tyrol 1989–1990. [2]
Insatserna i radions På minuten är också legendariska, men mest känt inom det komiska facket är väl ändå hennes utrop "Ta 'rej i brasan!" i TV-sketchen Skattkammarön. Hon tilldelades O'Neill-stipendiet 1974. För yngre generationer är hon även känd för sina klassiska inläsningar av Eva Bexells barnboksserie "Morfar Prosten", som finns utgivna på CD och kassett.
Margaretha Krook avled av cancer på Ersta sjukhus i Stockholm 2001. Strax efter hennes död uppfördes en staty utanför Dramaten i Stockholm föreställande skådespelerskan. Statyn, som hålls ständigt uppvärmd, skapades på initiativ av Marie-Louise Ekman. Den står vid det hörn där Margaretha Krook brukade stå och röka innan föreställningarna.[2]
[redigera] Filmografi
.jpg)
- 1949 – Bara en mor
- 1951 – Fröken Julie
- 1954 – Karin Månsdotter
- 1958 – Nära livet
- 1961 – Swedenhielms (TV-serie) (TV-pjäs)
- 1963 – Adam och Eva
- 1964 – Bröllopsbesvär
- 1964 – Svenska bilder
- 1966 – Persona
- 1966 – Träfracken
- 1968 – Bombi Bitt och jag (TV-serie)
- 1969 – Bokhandlaren som slutade bada
- 1970 – Ministern
- 1972 – Mannen som slutade röka
- 1973 – Bröllopet
- 1974 – Vita nejlikan eller Den barmhärtige sybariten
- 1975 – Släpp fångarne loss, det är vår!
- 1978 – Picassos äventyr
- 1980 – Sverige åt svenskarna
- 1981 – Sopor
- 1986 – Morrhår och ärtor
- 1989 – Jönssonligan på Mallorca
- 1990 – Den hemliga vännen
- 1992 – Den goda viljan
- 1997 – Rika barn leka bäst
- 2000 – Gossip
- 2002 – Karlsson på taket - röst till tecknad film
[redigera] Referenser
- ^ CD Begravda i Sverige
- ^ [a b c] Thunblad, Claes; Saving, Maria (8 maj 2001). ”Hon var unik som skådespelerska”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20338.ab. Läst 3 januari 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Margaretha Krook.
- Margaretha Krook på Internet Movie Database (engelska)
