Maria Christina Bruhn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Maria Christina Bruhn, född 1732, död 1802 i Stockholm, var en svensk uppfinnare. Bruhn uppfann ett eld- och vattentätt material som länge användes av svenska armén att förvara krut i. Hon var Sveriges första kvinnliga patenterade uppfinnare.[källa behövs]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bruhn var en av bokhållaren Johan Bruhns tre döttrar. Då fadern dog 1742, hade modern Inga Christina fått tillstånd av kommerskollegiet att driva tapetmakeri, och då modern dog 1751, hade Maria övertagit tapetmakeriet.

Efter Gustav III:s tronbestigning år 1771 utlystes en tävling med en belöning på 6000 åt den som kunde uppvisa ett lämpligt brännbart emballage, ett s.k. kardustyg av krut, för att användas till laggkärl att förvara krut i.

Under sitt arbete med att blanda färger och bereda tapeter hade hon fått inspirationen till den lösning som hon den 2 mars 1774 presenterade för Kungliga Vetenskapsakademien. Materialet var okänslig för både eld och vatten. Hon skrev i ett brev från 1783 att hon ofta experimenterade under sitt arbete.

Medlemmarna i akademin vägrade att tro på att en kvinna hade uppfunnit något som fungerade. Resonemanget var att om det fungerade, så kunde det inte vara Bruhn som uppfunnit det, och var Bruhn verkligen uppfinnaren, så kunde det inte fungera. Det tog därför tolv år av provskjutningar, överklaganden och försök av andra att ta åt sig äran för uppfinningen, bland andra kunglige Generalmajor och generalfälttygmästare Reinhold Anrep, innan Krigsexpeditionen år 1786 erkände henne som uppfinnaren och utbetalade belöningen. Belöningen sänktes dock från 6.000 till 166.

Bruhns uppfinning användes i många år av armén utan att hon var känd som dess upphovsmakare.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Nils Erik Magnus Lönnroth: "Mamsell Bruhn : en svensk uppfinnare i artilleriteknik" (1991)

Ingår i: Polhem. - Göteborg : Svenska nationalkommittén för teknikhistoria (SNT), 1983-. - ISSN 0281-2142. ; 1991 (9), s. 308-328