Maria Elisabeth Stenbock
| Maria Elisabeth Stenbock | |
 Porträtt. barn. Maria Elisabeth Stenbock - Skoklosters slott - 30683 | |
| Död | 9 oktober 1693 |
|---|---|
| Sysselsättning | Hovdam |
| Make | Axel Axelsson Lillie (g. 1665–) |
| Barn | Axel Johan Lillie (f. 1666)[1] Christina Beata Lillie (f. 1677) |
| Föräldrar | Fredrik Gustavsson Stenbock[1] Katharina De la Gardie[1] |
| Släktingar | Johan Gabriel Stenbock (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Maria Elisabeth Stenbock, död 9 oktober 1693, var en svensk grevinna samt hovdam och överhovmästarinna hos drottning Ulrika Eleonora d.ä.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Maria Elisabeth Stenbock var dotter till översten vid Smålands regemente greve Fredrik Gustavsson Stenbock till Bogesund och friherrinnan Catharina De la Gardie, en dotter till Johan De la Gardie, samt syster till riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock. 1665 gifte hon sig med landshövdingen greve Axel Axelsson Lillie.[2] Hon fick Löfstad slott som morgongåva.
Hon beskrivs som drottning Ulrika Eleonoras nära vän och gunstling. 1689 testamenterade hon 12 000 daler kopparmynt till Kimstads kyrka i Östergötland, för vilken församlingen tillerkände hennes avkomlingar jus patronatus i socknen, för Löfstads säteri.
Hon är också föremål för en legend kring Ulrika Eleonoras död. Då drottningens lik stod på lit-de-parade på Karlbergs slott låg Stenbock sjuk i Stockholm. Under en natt kom ett ekipage i sorgklädsel från Stockholm till Karlberg och kapten Stormcrantz släppte in Maria Stenbock, med sin lilla hund Camillo på armen, och eskorterade henne till likrummet, där han lämnade henne ensam. Då han tyckte att hon dröjde för länge, tittade han genom nyckelhålet. Han såg då Maria Stenbock och den döda drottningen stå vid fönstret och tala med varandra. Därefter var både Stenbock och vagnen försvunna. Stormcrantz rapporterade dagen därpå allt för kungen; "med tillägg, att, då han tagit den förmenta öfverhofmästarinnan i handen, hade den förefallit honom icke som en vanlig menniskohand, utan som en svamp."[3] Både Stenbock och Stormcrantz avled snart därpå, han enligt uppgift av chock efter vad han tyckte sig ha bevittnat. Kungen utfärdade ett strängt förbud för alla i gardet mot att föra denna historia vidare.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Maria Elisabeth Stenbock i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- Afzelius, Arvid August. Swenska folkets sago-häfder. Pages 226-227
- Anders Fryxell & Otto Sjögren: Berättelser ur svenska historien / 19. Karl den elftes historia. H. 5. Karl den elfte och hans samtida av konungahuset och af högadels- och råds-partierna
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Grevliga ätten Stenbock nr 12 tabell 6 i Anreps ättartavlor
- ^ Anders Fryxell & Otto Sjögren: Berättelser ur svenska historien / 19. Karl den elftes historia. H. 5. Karl den elfte och hans samtida av konungahuset och af högadels- och råds-partierna
| Företrädare: Elisabet Carlsdotter (Gyllenhielm) |
Sveriges överhovmästarinna 1680-1693 |
Efterträdare: Katarina Ebba Horn af Åminne |