Maria Fjodorovna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria Fjodorovna
Maria Fjodorovna, målning av Konstantin Makovskij
Kejsarinna av Ryssland
Regeringstid 1881-1894
Kröning 27 maj 1883
Uspenskijkatedralen, Moskva
Företrädare Maria Alexandrovna
Efterträdare Alexandra av Hessen
Prinsessa av Danmark
Gemål Alexander III av Ryssland (1866-1894)
Barn Nikolaj II, kejsare av Ryssland
Alexander
Georg
Xenia, storfurstinna av Ryssland
Michael
Olga, storfurstinna av Ryssland
Ätt Huset Glücksburg
Far Kristian IX av Danmark
Mor Louise av Hessen-Kassel
Född 26 november 1847
Gula palatset, Köpenhamn, Danmark Danmark
Död 13 oktober 1928 (80 år)
Klampenborg, Danmark Danmark
Begravd Roskilde domkyrka, Danmark (1928-2007)
Peter-paulkatedralen, Sankt Petersburg, Ryssland Ryssland

Maria Fjodorovna, född Marie Sophie Frederikke Dagmar av Danmark 26 november 1847 i Köpenhamn, död 13 oktober 1928 i Klampenborg, var kejsarinna (tsaritsa) av Ryssland 1881-1894 som gift med tsar Alexander III av Ryssland.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon var andra dotter till sedermera Kristian IX av Danmark och Louise av Hessen-Kassel. Hon fick sina första namn efter sin mors släkting Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Alexander ("Sasja") och Maria Fjodorovna ("Minnie") 1868.

År 1864 förlovade sig Dagmar med den ryske tronföljaren Nikolaj (1842-1865), men då han dog av miliartuberkulosFranska rivieran, fick föräldrarnas hopp om en stark bundsförvant i Ryssland ett hastigt slut. 1866 framfördes dock ett frieri av den nye ryske tronföljaren Alexander, senare Alexander III. Paret gifte sig 1866 i S:t Petersburg. Deras relation beskrivs som god. Större delen av sitt liv var hon känd som Maria Fjodorovna (ryska Мария Фёдоровна), det namn som hon antog vid konverteringen till ortodoxa kyrkan precis före giftermålet.

Kejsarinna[redigera | redigera wikitext]

Hon blev kejsarinna 1881. Maria Fjodorovna beskrivs som en skönhet och var personligen populär i Ryssland. Hon blandade sig inte i politik, med undantag för sin antityska verksamhet, som hade orsakats av konflikten mellan Danmark och Tyskland. Hon lärde sig Rysslands språk och kultur och ansågs spela sin roll som kejsarinna väl. Tsarfamiljen hade 1883 tillråtts att flytta till Gattjinapalatset av säkerhetsskäl, och Maria reste endast till Sankt Petersburg under hårdbevakning, då hon skulle närvara vid offentliga sammanhang. Hon tyckte om fester och baler och stod värd för ett omfattande sällskapsliv. Maria var emot sonen Nikolajs giftermål med Alexandra av Hessen. Hon blev änkekejsarinna 1894.

Änkekejsarinna[redigera | redigera wikitext]

Änkekejsarinna Maria Fjodorovna och hennes son Nikolaj II 1 januari 1896.

Som änkekejsarinna hade hon en stark position inom tsarfamiljen, och det påpekas hur mycket prestige hon hade vid hovet. Maria kritiserade starkt sonens förryskningspolitik i Finland. Hon och svärdottern Alexandra kom inte överens. Maria trivdes bra i sin nya roll som änkekejsarinna, där hon inte var lika utsatt för regimkritiker och därför kunde leva ett friare liv, återigen bosatt i Anitjkovpalatset i S:t Petersburg, där hon bott de första 15 åren som gift. Då hon var mycket släktkär älskade hon de årliga besöken hos föräldrarna och släkten i Danmark och var mycket förtjust i att själv få besök, främst av systern drottning Alexandra av Storbritannien, som hon hela livet hade en speciell relation till.

Exil[redigera | redigera wikitext]

Vid den ryska revolutionens utbrott 1917 befann hon sig i Kiev där hon var engagerad i Röda korset. Hon evakuerades år 1919 via Krim till England och fortsatte senare till Danmark, där hon bodde i villan Hvidöre på Strandvejen utanför Köpenhamn resten av sitt liv. Hon tackade nej till de exilryska rojalisternas förslag att bli tsarhusets överhuvud, och engagerade en privatdetektiv att undersöka sonens död. Ända till sin död hade hon en livkosack, Timofej Jasjtjik, som kammartjänare. Denne blev sedan tobakshandlare i Köpenhamn.

Hon blev år 2006 återbegraven i Ryssland efter att temporärt ha varit gravsatt i Roskilde domkyrka.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Nikolaj II, (1868-1918)
  2. Alexander, (1869-1870)
  3. Georg, (1871-1899) död i lungtuberkulos
  4. Xenia Alexandrovna, (1875-1960), gift med Alexander Michailovitj av Ryssland
  5. Michael, (1878-1918)
  6. Olga Alexandrovna, (1882-1960)

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Anton August av Holstein-Beck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Karl Ludvig av Holstein-Beck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Frederica av Dohna-Schlobitten
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Beck-Glücksburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Leopold, greve av Schlieben
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Friederike av Schlieben
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Eleonore av Lehndorff
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian IX av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Karolina av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik V av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Storbritannien
 
 
 
Dagmar av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Wilhelm av Nassau-Usingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Caroline av Nassau-Usingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karoline Felizitas von Leiningen-Dagsburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik V av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Arvprins Fredrik av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Charlotta av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotta Sofia av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hall, Coryne, Little Mother of Russia: A Biography of Empress Marie Feodorovna, ISBN 978-0-8419-1421-6
  • Barkovets, A.I, Tenikhina, V.M., Empress Maria Fiodorovna, Abris Publishers, St. Petersburg, 2006
  • Radzinskij, Eduard, "Herre fräls och försona Ryssland - Nikolaj II, hans liv och död" , 1993
  • En pragtfuld tid. Utställningskatalog 2003 från Töjhusmuseet i Köpenhamn; ryska uniformer, bl.a. Timofej Jasjtjiks.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Maria Alexandrovna
Kejsarinna av Ryssland
18811894
Efterträdare:
Alexandra av Hessen