Maria Fjodorovna (Sofia Dorotea av Württemberg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sofia Dorotea av Württemberg
Kejsarinnan Maria,
porträtterad av Jean-Louis Voille
Kejsarinna av Ryssland
Regeringstid 17 november 1796-23 mars 1801
&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 år och &&&&&&&&&&&&0126.&&&&&0126 dagar
Kröning 5 april 1797
Företrädare Sofia av Anhalt-Zerbst
Efterträdare Louise av Baden
Gemål Paul I
Barn Alexander I
Konstantin
Alexandra
Helena
Maria
Katarina
Olga
Anna
Nikolaj
Michael
Ätt Württemberg
Far Fredrik II Eugen av Württemberg
Mor Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt
Född 25 oktober 1759
Stettin, Preussen
Död 5 november 1828
&&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069 år och &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 dagar
Palatset i Pavlovsk, Pavlovsk, Sankt Petersburg, Ryssland
Begravd Peter-Paulkatedralen, Peter-Paulfästningen, Sankt Petersburg, Ryssland

Maria Fjodorovna, född Sofia Dorotea av Württemberg 25 oktober 1759 i Stettin, död 5 november 1828 i Pavlovsk, var en rysk kejsarinna (tsaritsa), gift med tsar Paul I av Ryssland och mor till tsar Alexander I av Ryssland och tsar Nikolaj I av Ryssland. Hon var kejsarinna 1796-1801.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Maria Fjodorovna var född i Preussen som Sofia Dorotea av Württemberg, dotter till Fredrik II Eugen av Württemberg och Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt. År 1773 fanns hon bland de tyska prinsessor som fördes till Ryssland för att väljas som maka till den ryske tronföljaren Paul av Katarina den stora, men valdes bort på grund av sin ålder: efter att Pauls första maka dött 1776, blev hon dock utvald. Vid giftermålet 1776 konverterade hon till den ortodoxa kyrkan och fick namnet Maria Fjodorovna.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Maria Fjodorovna, porträtterad av Alexander Roslin, 1777.

Relationen mellan Maria och Paul beskrivs som lycklig. Maria beskrivs som en lugn och saklig person som kunde lugna ned den ofta nervösa Paul, och hon saknade inte inflytande över honom. Paret visade sig sällan vid Katarinas hov utan hade ett eget hov, där de levde ganska isolerat. Maria hade en bred konstnärlig utbildning och intresserade sig för konst, skapade en bokcirkel och arrangerade amatörteater, intresserade sig för trädgårdskötsel, för parets egendomar och bedrev välgörenhet. Hon satte stort värde på etikett, ceremonier och offentliga uppträdanden.

Relationen med Katarina var dålig då Maria stod på Pauls sida i hans konflikter med modern, och Maria dessutom hade en tendens att framställa sig som moraliskt överlägsen Katarina. Paret gjorde 1781-82 en rundresa i Europa.

Kejsarinna[redigera | redigera wikitext]

År 1796 blev hon kejsarinna. Relationen med Paul försämrades något under de sista åren innan han blev monark genom hans förälskelse i hennes hovdam Katarina Nelidova, och under hans regeringstid på grund av hans relation med Anna Lopukhina, men Paul hävdade inför Maria att dessa relationer var platoniska.

Som kejsarinna utövade hon ett visst politiskt inflytande som bedöms som positivt. Hon grundade ett mycket stort antal sociala institutioner och välgörenhetsorganisationer som kom att vara i verksamhet fram till ryska revolutionen 1917, bland annat skolor öppna för kvinnor.

Änkekejsarinna[redigera | redigera wikitext]

Maria Fjodorovna som änkekejsarinna. Porträtt av Gerhard von Kügelgen.

Då maken störtades 1801 hade hon planer på att följa sin svärmor Katarinas exempel och överta tronen själv, men hon övertalades av sonen att avstå eftersom det inte fanns något stöd för detta. Under den första tiden efter kuppen brukade hon lägga fram makens blodiga skjorta som en tyst pik under sonens besök. Hon gavs som änka den högsta rangen bland landets kvinnor: det blev efter detta en sed vid det ryska hovet att ge änkekejsarinnan en högre rang än kejsarinnan, och Maria betraktades som en modell för framtida kejsarinnor. Vid hovets ceremonier hade hon företräde framför kejsarinnan och gick exempelvis arm i arm med sin son kejsaren medan kejsarinnan fick gå efter dem.

Maria lyckades inte utöva något politiskt inflytande över sin son trots försök att göra det, men hennes salong blev ett centrum för Napoleonfientliga stämningar. Hon spelade en mycket aktiv offentlig roll, höll ett eget hov, var värdinna för stora fester och inspekterade trupper klädd i uniform. Då sonen hade enkla vanor och svärdottern levde tillbakadraget blev hennes hushåll hovets sociala centrum, och ett mål ambitiösa personer förväntades besöka. Hon var kritisk mot Napoleon och godkände inte hans frieri till hennes dotter (och därmed alliansförslag) år 1809. Hon ägnade sig åt en stor mängd sociala och kulturella projekt, bland annat grundandet av flickskolor.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Alexander I av Ryssland (1777-1825)
  2. Konstantin Pavlovitj (1779-1831) gift 1) Juliane av Sachsen-Coburg-Saalfeld, 2) morganatiskt grevinnan Johanna Grudzinscy - Konstantin skulle ha blivit tsar vid den äldre brodern Alexanders död, men avstod från tronföljden till förmån den yngre brodern Nikolaj.
  3. Alexandra Pavlovna (1783-1801) gift med ärkehertig Josef Anton av Österrike
  4. Helena Pavlovna av Ryssland (1784-1803) gift med Fredrik Ludwig av Mecklenburg-Schwerin
  5. Maria Pavlovna (1786-1859) gift med storhertig Karl Fredrik av Sachsen-Weimar
  6. Katarina Pavlovna av Ryssland (1788-1819) gift med 1) Georg av Oldenburg, 2) Vilhelm I av Württemberg
  7. Olga Pavlovna (1792-1795)
  8. Anna Pavlovna av Ryssland (1795-1865) gift med Vilhelm II av Nederländerna
  9. Nikolaj I av Ryssland (1796-1855)
  10. Michael Pavlovitj (1798-1849) gift med Charlotte av Württemberg

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Karl av Württemberg-Winnental
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Alexander av Württemberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eleonora Juliana av Brandenburg-Ansbach
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik II Eugen av Württemberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anselm Frans av Thurn und Taxis
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Augusta av Thurn und Taxis
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Ludovika Anna Franziska av Lobkowicz
 
 
 
Sofia Dorotea av Württemberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Filip Vilhelm av Brandenburg-Schwedt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Vilhelm av Brandenburg-Schwedt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johanna Charlotta av Anhalt-Dessau
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Dorothea av Brandenburg-Schwedt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Vilhelm I av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Dorothea av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Dorotea av Hannover
 
 
 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Denna artikel bygger på dess motsvarighet på engelska wikipedia


Företrädare:
Katarina den Stora
Kejsarinna av Ryssland
17961801
Efterträdare:
Elisabeth Alexejevna