Maria Kristina av Österrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria Kristina av Österrike

Maria Kristina Johanna Josepha Antonia av Österrike född 13 maj 1742, död 24 juni 1798, kallad Mimi var nominell monark (hertiginna) av Teschen och regent (ståthållare eller generalguvernör) över österrikiska Nederländerna (nuvarande Belgien) gemensamt med maken 1781-1793. Hon var dotter till kejsarinnan Maria Theresia och Frans I (tysk-romersk kejsare) och syster till Marie Antoinette.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Maria Kristina beskrivs som vacker, intelligent och konstnärligt begåvad. Hon var moderns favorit, något som skapade stor avundsjuka i familjen och orsakade en viss fientlighet bland syskonen. Det gällde särskilt hennes bror Josef II, vars fru Isabella av Parma blev hennes intima vän, skrev kärleksbrev till henne och döpte sin dotter efter henne. Även de övriga syskonen ogillade henne på grund av hennes inflytande över modern.

Den dåliga relationen med syskonen gällde även relationen med Marie Antoinette, som behandlade henne som vilken statsgäst som helst vid hennes besök till Frankrike och vägrade visa henne sin privatvilla Petit Trianon. Vid Marie Antoinettes avrättning ska Maria Kristina endast ha anmärkt att Marie Antoinette aldrig borde ha gift sig.

Till äktenskapspartner föreslogs prins Benedetto Maria Maurizio av Savojen. Maria Kristina blev dock det enda av Maria Teresias barn som tilläts gifta sig för kärleks skull: efter faderns död (1765) lyckades hon utnyttja moderns sorg till att få hennes tillstånd att själv välja man. Hon valde sin syssling, prins Albert av Sachsen, som varken var rik eller tronföljare. Vid giftermålet (1766) gavs makarna hertigdömet Teschen, och maken gjordes till guvernör i Ungern. Parets relation blev lycklig, men barnlös.

År 1780 utnämndes hon och maken gemensamt till posten som ståthållare eller generalguvernörer över Österrikiska Nederländerna, nuvarande Belgien. De anlände till provinsen 1781 och regerade fram till 1793. Varken Maria Kristina eller Albert tilläts dock utöva någon självständig politik under sin tid som regenter: Maria Kristinas bror kejsar Josef överlät i stället i realiteten deras befogenheter på rådgivare han själv utnämnde åt dem, medan Maria Kristina och Albert i praktiken endast ägnade sig åt ceremoniell representation. Maria Kristina tvingades genomföra de reformer Josef gav order om, trots att hon bedömde att de skulle leda till protester, något som också skedde då uppror utbröt 1788 och 1789.

Paret lät uppföra palatset i Laeken 1782-84 där de samlade en berömd konstsamling. Deras regeringstid var en orolig period i området. Bland annat inträffade det stora upproret 1790 under denna tid. De lämnade sina poster och återvände till Wien under franska revolutionen 1793.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Föregångare:
Karl Alexander av Lothringen
Ståthållare i Österrikiska Nederländerna
17811793
Tillsammans med Albert av Sachsen
Efterträdare:
Karl av Österrike-Teschen