Maria Nikolajevna av Ryssland
| Maria Nikolajevna av Ryssland | |
 | |
| Född | 6 augusti 1819 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk)[1] Pavlovsk |
|---|---|
| Död | 9 februari 1876 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk)[1] (56 år) Sankt Petersburg[2] |
| Begravd | Det Storfyrstelige Mausoleum |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Konstsamlare |
| Make | Maximilian av Leuchtenberg (g. 1839–1852)[3][1] Grigorij Aleksandrovitj Stroganov (g. 1854–1876)[3] |
| Barn | Aleksandra Maksimilianovna af Leuchtenberg (f. 1840) Marie av Leuchtenberg (f. 1841) Nicholas von Leuchtenberg (f. 1843) Eugenia Maximilianovna af Leuchtenberg (f. 1845) Eugen von Leuchtenberg (f. 1847) Sergej Maksimilianovitj af Leuchtenberg (f. 1849) Georg von Leuchtenberg (f. 1852) Grevinde Elena Stroganov (f. 1861)[4] |
| Föräldrar | Nikolaj I av Ryssland Alexandra Feodorovna |
| Släktingar | Alexander II av Ryssland (syskon) Olga Nikolajevna Romanova (syskon) Alexandra Nikolajeva av Ryssland (syskon) Konstantin Nikolajevitj av Ryssland (syskon) Nikolaj Nikolajevitj (syskon) Mikael Nikolajevitj av Ryssland (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Sankta Katarinas orden | |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Storfurstinnan Maria Nikolajevna av Ryssland, född på Krasnoye Selo 18 augusti 1819, död 21 februari 1876, var dotter till Nikolaj I av Ryssland. Hon gifte sig den 14 juli 1839 i Vinterpalatset i S:t Petersburg med hertig Maximilian av Leuchtenberg. Hennes far lät bygga det stora Marinskijpalatset vid Isakskatedralen i S:t Petersburg som en bröllopsgåva till henne och svärsonen. Efter makens död gifte hon om sig 1854 (officiellt 16 november 1856) med greve Grigorii Aleksandrovitj Stroganov. Hon är känd som konstsamlare och var ordförande för den kejserliga konstakademien i Sankt Petersburg 1852-76.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Marias uppväxt beskrivs som harmonisk och hennes familjs personliga relation till varandra som varm; hon ska inte ha blivit bortskämd, utan bott i rum som beskrivs som relativt enkla. Hon uppfostrades med sina systrar under uppsikt av den liberale poeten och rådsmedlemmen Vasilij Zjukovskij, som tidigare varit hennes mors lärare i ryska, och undervisades i dans, musik och teckning. Hon visade intresse för teckning och inredning, och hennes skissbok finns bevarad. Hon var från 1835 aktiv inom det patriotiska sällskapet, som ofta höll sammanträden i hennes rum i Vinterpalatset. Marias personlighet beskrivs som kvick, temperamentsfull, viljestark, generös och i avsaknad av pliktkänsla; hon ska ha varit orädd och likgiltig för konventionen och samtidigt påminna om fadern i det strama intryck hon gjorde, och hon var också dennes favoritbarn.
Då hennes äktenskap skulle arrangeras förklarade hon att hon vägrade lämna sitt hemland och byta religion vid sitt giftermål. Hon valde själv ut Maximilian av Leuchtenberg då han besökte Ryssland 1837 på grund av hans utseende och intressen, trots att kombinationen ogillades av både hennes familj, då han var katolik och från familjen Bonaparte, och hans familj, som inte önskade att han skulle leva i Ryssland, men tsaren gav sitt tillstånd på villkor att paret skulle bo i Ryssland. Bröllopet var mycket påkostat och tsaren lät också uppföra ett palats åt henne, Mariinskijpalatset, som hon själv inredde och som stod färdigt 1844. Maria förde ett aktivt sällskapsliv med fester, teaterföreställningar och konserter.
Äktenskapet var först lyckligt men förhållandet avslutades i slutet av 1840-talet, då Maximilian blev känd för sina många förbindelser och Maria inledde ett förhållande med greve Grigorii Aleksandrovitj Stroganov, som påstods vara far till hennes son Georg. Vid makens död 1852 efterträdde hon honom som ordförande för konstakademien: hon blev därmed också dess kvinnliga ordförande.
Hon gifte om sig med sin älskare 1854, men äktenskapet var morganatiskt och blev inte känt förrän efter faderns död 1856, eftersom fadern troligen skulle ha spärrat in henne i kloster om han fått reda på saken. Hennes bror låtsades inte märka hennes nya äktenskap, men erkände det inte heller och gav inte tillstånd för paret att bo i Ryssland. Hon levde från 1862 i Florens, där hon ägnade sig åt sitt konstintresse. Maria led av svaga ben och var under sina sista år invalid.
Barn[redigera | redigera wikitext]
I 1:a äktenskapet:
- Alexandra, prinsessa Romanovsky (1840-1843)
- Marie av Leuchtenberg, prinsessa Romanovsky (1841-1914); gift i S:t Petersburg 1863 med Wilhelm av Baden (1829-1897)
- Nicholas von Leuchtenberg, hertig von Leuchtenberg, prins Romanovsky (1843-1891); han sägs ha gift sig 1868 eller 1879 med Nadezjda Annenkova (1840-1891); meningarna är delade om detta, men hans söner fick 1890 titeln hertigar av Leuchtenberg.
- Eugenia (1845-1925); gift i S:t Petersburg 1868 med Alexander av Oldenburg (1844-1932)
- Eugen von Leuchtenberg, hertig von Leuchtenberg, prins Romanovsky (1847-1901); gift 1:o i Florens 1869 med Daria Opotchinina, grevinna de Beauharnais 1869 (1845-1870); gift 2:o på Peterhof 1878 med Zinaida Skobeleva, grevinna de Beauharnais 1878, hertiginna von Leuchtenberg 1889 (1856-1899)
- Sergei, hertig von Leuchtenberg, prins Romanovsky (1849- stupad i rysk-turkiska kriget 1877)
- Georg von Leuchtenberg, prins Romanovsky (1852-1912); gift 1:o i Stuttgart 1879 med Therese av Oldenburg (1852-1883); gift 2:o på Peterhof 1889 med Anastasia av Montenegro (1868-1935) (skilda 1906)
I 2:a äktenskapet:
- Elena Stroganova (1861-1908), gift med 1:o Vladimir Sjeremetev, 2:o med Grigorij Melechevitj
Anfäder[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Wikimedia Commons har media som rör Maria Nikolajevna av Ryssland.
