Maria Sofia De la Gardie

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria Sofia De la Gardie
Tyresö slott

Maria Sofia De la Gardie, född 1627 i Reval, död 22 augusti 1694 i Stockholm, var en svensk grevinna, bruksägare, storföretagare och överhovmästarinna. Maria Sophia De la Gardie är främst berömd för sin industriella verksamhet. Hon har kallats Sveriges första kvinnliga storföretagare.[1]

Hon var dotter till Jakob De la Gardie (1583-1652) och Ebba Magnusdotter Brahe (1596-1674), syster till Magnus Gabriel De la Gardie och gift med Gustaf Gabrielsson Oxenstierna af Croneborg. Så som var vanligt för kvinnliga medlemmar av adeln på den tiden, fortsatte hon att använda sitt eget namn även efter sitt giftermål.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Maria Sofia De la Gardie föddes i Reval i Svenska Estland, där fadern var guvernör. Hon gifte sig i Stockholm den 10 juni 1643 vid 16 års ålder med sin fasters styvson Gustaf Oxenstierna, som kom att efterträda hennes far på guvernörsposten i Reval. Gustaf Oxenstierna var brorson till Axel Oxenstierna, som var Sveriges regent under drottning Kristinas förmyndarregering. Under äktenskapet fick hon ofta ta ansvaret för makens gods under hans frånvaro.

Vid makens död 1648 blev hon ensam förvaltare för sina två omyndiga döttrars förmögenhet. Hon fick från 1652 dessutom ansvaret för den egendom hon ärvde efter sin far, och blev därmed en av Sveriges största godsägare.

Hovkarriär[redigera | redigera wikitext]

Maria Sofia De la Gardie blev efter makens död 1648 utnämnd till hovmästarinna hos drottning Kristina: från 1651 med titeln överhovmästarinna. Hon beskrivs som en strålande skönhet, kraftfull, impulsiv och temperamentsfull till sin personlighet och begåvad: hon talade flytande tyska och franska och var en flitig brevskrivare, men hon stavade dåligt.

Hon fick en del privilegier från Kristina: hon mottog fyra nådeår och en pension, vilket löse hennes ekonomi, och fick titeln grevinna genom att hennes make, som varit friherre, postumt utsågs till greve, för att hon skulle slippa ge företräde åt grevinnorna vid hovet. Det är okänt om detta berodde på att hon personligen var omtyckt av Kristina eller om det berodde på hennes bror, Kristinas gunstling Magnus Gabriel, som hon stod mycket nära. Maria Sofia stod på Magnus Gabriels sida då han hamnade i onåd hos Kristina, men det tycks inte ha påverkat varken hennes ställning eller hans onåd. Hon mottog ofta Kristina som gäst på Tyresö, där denna tyckte om att bedriva älgjakt.

Danmarks ambassadär vid svenska hovet rapporterade i november 1649 om ett ryktat giftermål mellan Sveriges tilltänkta tronarvinge, den blivande Karl X Gustav, och Maria De la Gardie. Den 31 januari 1652 skrev hennes mor Ebba Brahe om saken i ett brev till Margareta Boije Forbus: "mäd Maria ågh härtigken är än ovist, då jagh någhe förnimmer skal min k. dåter som en af hänas nämsta kärasta förvanter är få först vetat."[2] Detta har bedömts som ett rykte utplanterat av Kristina, som ville avleda sådana planer mot henne själv. I verkligheten anses dessa rykten ha varit ogrundade. Däremot förekom det allvarliga planer om äktenskap mellan hertig de Croÿ och henne, och denne kan ha förväxlats med Karl Gustav eftersom de båda omnämns enbart som "hertigen". Hon valde dock i slutändan att förbli ogift.

Industriell verksamhet[redigera | redigera wikitext]

De la Gardie var bosatt på Tyresö slott, som hon ärvt vid makens död 1648. Där bedrev hon stor industriell verksamhet. Hon styrde jordbruk från båda sidor om Östersjön och intresserade sig för nya brukningsmetoder, boskapsavel och trädgårdsskötsel. Uppmuntrad av brodern Magnus Gabriel gjorde hon en studieresa till Holland för att studera näringslivsfrågor. Hennes mest framgångsrika företag var textilindustrin, som drevs med energin från Nyfors och andra vattenfall vid Tyresö. Med hjälp av entreprenörer och yrkeskunniga anställda arbetade hon där på 1670-talet upp en storproduktion av tyg och kläde som hon sålde till armén. Vidare bedrev hon vantmakeri, mässingsbruk, oljeslageri m.m.

Maria Sofia De la Gardie understödde försvenskningspolitiken i Skåne, där hon förvärade gods sedan detta landskap år 1658 hade blivit svenskt. 1667 köpte hon bland annat Krapperup samt stenkolsbrott i närheten och började där en rationell gruvdrift. Hon lät bryta stenkol i Skåne som såldes till fyrmyndigheterna och exporterades. Hon initierade även skeppsbyggnation och timmer- och spannmålsexport, anlade pappersbruk och drev tillverkning av linolja.

De la Gardie var inblandad i en del framgångsrika processer mot fogdar och förvaltare.

Under Häxprocessen i Katarina i Stockholm 1676 anklagades hon, såväl som Maria Eufrosyne av Pfalz av en "cörperligen besatt piga", Lisbeth Carlsdotter, för att ha stämplat mot kungen med Satans hjälp, något som dock snabbt avvisades av Riksrådet. [2]

Reduktion[redigera | redigera wikitext]

Vid Karl XI:s reduktion drogs en stor del av både hennes och hennes brors tillgångar in till kronan och hennes förmögenhet skingrades, något hon tog mycket hårt.

Maria Sophia De la Gardie klagade i ett brev över reduktionen och kallade det "orättvist och obarmhärtigt" att "min bror (dvs Magnus Gabriel) skulle mista i Livland det min salig herr far själv tagit av fienden, polacken, och därtill hela Ingermanland, som min salig herr far låtit komma till Sverige. O otacksamma ständer och folk, som en så ärlig man har med liv och blod tjänt".[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mer om Maria Sophia De la Gardie”. Stockholms läns museum. http://www.stockholmslansmuseum.se/utstallningar/mer-om-maria-sophia-de-la-gardie/. Läst 14 juli 2014. 
  2. ^ [a b c] Maria Sofia Oxenstierna i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)


Föregångare:
Barbro Fleming
Sveriges överhovmästarinna
1651-1655
Efterträdare:
Elisabet Carlsdotter (Gyllenhielm)