Marie Selander
| Marie Selander | |
| Född | 1 december 1947 |
|---|---|
| Födelseort | Stockholm,  Sverige |
| Genrer | Pop Progg, folkmusik, världsmusik, nutida musik |
| Roll | Sångare Kompositör |
| År som aktiva | 1960-talet– |
| Relaterade artister | Nursery Rhymes Freedom Singers, Diddlers, Låt & Trall, Vargavinter, Utdansbandet, Låt & Trall |
Marie-Louise Selander, född 1 december 1947 i Stockholm, är en svensk sångare och kompositör.
Marie Selander var 1964 med och bildade popgruppen Nursery Rhymes. Bandet hade Beatles och Rolling Stones som förebilder, turnerade i flera europeiska länder och släppte tre singelskivor innan det upplöstes 1967. Hon anslöt sig till FNL-rörelsen och var verksam i deras sånggrupp Freedom Singers, som samtidigt redan i slutet av 1960-talet spelade irländsk folkmusik under namnet Diddlers och senare i Låt & Trall.
Selander medverkade under 1970-talet i en rad folkmusikinspelningar och gjorde därvid insatser vilka betecknas som banbrytande.[1] Av dessa kan nämnas Skäggmanslagets första album Pjål, Gnäll och Ämmel (1970), Lillfar och lillmor (tillsammans med Finn Zetterholm, samma år), gruppen Låt & trall som 1971 gav ut ett album med svensk och irländsk folkmusik i egna arrangemang, samt Å än är det glädje å än är det gråt (tillsammans med Styrbjörn Bergelt och Susanne Broms 1976). Det sistnämnda albumet tilldelades Svenska grammofonpriset 1977. Hon ingick även i gruppen Vargavinter som spelade vad senare kom att kallas världsmusik. På musikalbumet Sånger om kvinnor (1972) och det i eget namn utgivna Från den svenska vildmarken (1973) sjöng hon sånger med politisk udd. Hon medverkade även på Kvinnokulturfestivalen i Stockholm 1977. År 1974 anställdes hon vid Sveriges Radios folkmusikredaktion, där hon snabbt blev producent vid sidan av Matts Arnberg.[2]
Under 1980-talet studerade Selander vid Musikhögskolan i Stockholm och har därefter bland annat varit verksam som sångpedagog. Hon var gästprofessor vid Sibelius-Akademin i Helsingfors 1995–96.[3] Hon har även ägnat sig åt en rad olika musikgenrer som visa, rock och elektronmusik.Under 80-talet och framöver samarbetade hon med poeten och folklivsforskaren Bengt af Klintberg i scenprogrammen "Svensk folkpoesi", "Peller Plutt" och "När Kingkong spelar pingpong". Tillsammans med kompositören/musikern Tuomo Haapala har hon också spelat barnmusikföreställningen "Splåink" På 90-talet gav hon bland annat ut barnmusikalbumet När King-Kong spelar ping-pong (med texter av Bengt af Klintberg) och gästat sin sons, Jouni Haapalas band De lyckliga kompisarna på deras första skiva.
Marie Selander har sedan 90-talet varit mycket engagerad i "Kulturförenigen Foglestad", en förening som tillvaratar arvet efter Fogelstadkvinnorna. Hon var konstnärlig ledare och kompositör för musikteaterföreställningen "O Fåglastad – Ett andens badställe" som framfördes på Fogelstad säteri i Julita, Sörmland 1997, 1998 och 1999. Föreställningen var en hyllning till kvinnorna vid Fogelstad Kvinnliga Medborgarskola och deras idéer.
Den 8 mars 2012 utkom hon med boken "Inte riktigt lika viktigt? Om kvinnliga musiker och glömd musik". (Gidlunds). Hon föreläser också kontinuerligt i detta ämne.
Hon är gift med Tuomo Haapala, basist och kompositör känd från bland annat grupperna Vargavinter och Iskra; makarna bor i Julita i Katrineholms kommun. Deras son är Jouni Haapala (född 1975).
Priser och utmärkelser
- 1977 – Svenska grammofonpriset för Å än är det glädje å än är det gråt (tillsammans med Styrbjörn Bergelt och Susanne Broms)
- 1977 – Spelmannen
Källor
- Märta Ramsten: Återklang. Svensk folkmusik i förändring", diss., Skrifter från musikvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, nr. 27 (1992), Svensk visarkivs handlingar 4, sid. 97ff.
Noter
- ^ Dan Lundberg/Gunnar Ternhag: Folkmusik i Sverige, andra upplagan (2005), sid. 197.
- ^ Christina Mattsson: Sveriges Radio, Musikradion och folkmusiken, i "Folkmusikvågen", Rikskonserter 1985, sid. 122.
- ^ ”Marie Selander – sjungande professor. Ett samtal mellan sångerskan Marie Selander och Karl-Erik Tallmo”. http://art-bin.com/art/amaries.html., besökt 2011-07-13