Marieholm, Eslövs kommun
- För andra betydelser, se Marieholm.
| Marieholm | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Eslövs kommun |
| Distrikt | Reslövs distrikt |
| Koordinater | 55°51′39″N 13°10′26″Ö / 55.86083°N 13.17389°Ö |
| Area | 138 hektar |
| Folkmängd | 1 604 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 11,62 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Marieholm |
| Postnummer | 241 72 |
| Riktnummer | 0413 |
| Tätortskod | T3608 |
| Geonames | 2692625 |
  Marieholms läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Marieholm, Eslöv Municipality | |
Marieholm är en tätort i Eslövs kommun i Skåne län, omkring 10 km väster om centralorten Eslöv.
Historia
Ursprungligen hette orten Sibbarp, men bytte namn till det nuvarande 1805 då storbonden Fredrik Holms efternamn och hans hustrus förnamn Marie fick bilda det nya namnet Marieholm åt platsen. Samhället började växa när Eslövs-Landskrona järnväg invigdes 1865 med en station (numera riven) som byggdes i Marieholm. Senare byggdes en textilfabrik på platsen, Marieholms Yllefabriks AB. Under storhetsdagarna försörjde fabriken ca 350 personer. Fabriken övertogs senare av Investment AB Latour, vilka så småningom valde att år 2002 stänga igen fabriken, Sveriges näst sista textilfabrik som gjorde tyg i metervara. Även en korvfabrik har varit bland de dominerande arbetsplatserna i Marieholm.
1865 köpte fabrikör Magnus Sundelius (1825-1902) Marieholmsgården. Sundelius startade ett färgeri intill Saxån. I Marieholm, mellan Saxån och Storgatan i höjd med Holmgatan, finns Sundelius Park, uppkallad efter Maria Sundelius.
Marieholm på 1930-talet
När Yllefabriken på 1930-talet hade som flest anställda, något mer än 300 medarbetare, var Marieholm ett litet blomstrande industrisamhälle med cirka 1 200 invånare. Inte bara yllefabriken skapade nya arbetsplatser utan även den vida omkring kända gästgivaregården, mejeriet och tegelbruket samt ett stort antal affärsidkare och små hantverksfirmor. Man kunde då i Marieholm köpa det mesta i fem välsorterade speceriaffärer, i en pappersaffär, en el-affär, två blomsteraffärer, två charkuteributiker, hos en fiskhandlare, i två sybehörs- och tygaffärer, tre bagerier, en järnhandel som även sålde stenkol, koks och ved, två smedjor, en skoaffär, en trävaruhandel och en uraffär med tillhörande urmakeri. Till god hjälp var ett stort antal skickliga hantverkare, yrkes-män/kvinnor, såsom barnmorska, sjuksköterska, skräddare, dam- och herrfrisörer, snickare, murare, sadelmakare, skomakare, toffelmakare, bilreparatörer, cykelreparatörer, smeder, hovslagare, byggmästare, elektriker, målare, tapetserare, urmakare etc. Bland övriga verksamheter som bidrog till sysselsättningen kan nämnas telefonstationen, taxi, ambulanstjänsten, biografen, banken, postkontoret, järnvägsstationen, biblioteket m.fl. Varje dag levererade bönderna cirka 22 000 kg sötmjölk till mejeriet som utvecklades till det tredje största i Skåne. Hundratalet hästvagnar lastade med mjölkkannor kantade vägen dit. För upprätthållande av ordningen i orten fanns en respekterad polismästare. En tingsvaktmästare utförde förberedande arbeten i Tingshuset. Med juridiska problem fick man hjälp av en sakförare. Även för nöjen, underhållning, sport och fritid var det väl sörjt. Sålunda fanns ett Folkets hus för fackliga sammankomster och där man under veckoslutet kunde ta sig en sväng på den välbesökta dansbanan. I Samlingshemmets biograflokal visades varje vecka en ny film och i inte mindre än fem caféer kunde man till en kopp kaffe njuta av trevligt sällskap. För ungdomen fanns bl.a. idrottsplats, skytteförening, brottareklubb, och scoutkår. I föreläsningsföreningen inhämtade både gammal och ung kunskaper på de mest skilda områden, och vid högtidliga tillfällen spelade ortens blåsorkester upp på platsen framför järnvägsstationen. Där Saxån flyter genom Marieholm fanns ett par bredare och djupare ställen, så kallade "hölar" där det under sommartid rådde ett livligt badliv. I ån fanns gott om begärliga kräftor och man kunde där även fånga ål och fiska upp en och annan gädda. En stolthet för det lilla samhället var dess välutrustade frivilliga brandkår som under sina många utryckningar under årens lopp räddade stora värden och förhindrade hotande katastrofer.
Administrativ historik
Marieholm är beläget i Reslövs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Reslövs landskommun. I denna inrättades för orten 26 mars 1915 Marieholms municipalsamhälle. Denna överfördes 1952 med landskommunen till Marieholms landskommun där municipalsamhället upplöstes vid utgången av 1960. Orten ingår sedan 1971 i Eslövs kommun.[2]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Marieholm 1960–2015[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 160 | |||
| 1965 | 1 393 | |||
| 1970 | 1 558 | |||
| 1975 | 1 557 | |||
| 1980 | 1 528 | |||
| 1990 | 1 498 | 123 | ||
| 1995 | 1 485 | 124 | ||
| 2000 | 1 448 | 125 | ||
| 2005 | 1 578 | 125 | ||
| 2010 | 1 598 | 127 | ||
| 2015 | 1 604 | 138 | ||
Samhället
Marieholm är sammanbyggd med kyrkbyn Reslöv och ligger långsträckt parallellt med riksväg 17, vilken fram till 2007 passerade genom hela tätorten. 2007 invigdes en förbifart för att avlasta från genomfartstrafik. Länsväg 108 passerar Marieholm i nord-sydlig riktning. Rååbanan passerar genom samhället och persontrafik återinfördes i december 2016[3].
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Marieholmsbanan, Eslöv–Teckomatorp”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/projekt-i-skane-lan/marieholmsbanan-eslovteckomatorp/. Läst 6 augusti 2016.
Externa länkar
